Nämen – det ÄR ju jag!

Hej hej
Det finns inget ljuvligare än att ströva en runda i sin trädgård, med kameran i högsta hugg.
Jag älskar sådana stunder när man kan låta tankarna fladdra fritt och bara fokusera på allt vackert man får syn på.
Det var när jag gick där som tanken slog mig. Jag kom att tänka på den där runda mulliga figuren som jag köpt på årets konstrunda. Den underbara keramiksaken av Annika Österlind….
Så kom jag också att tänka på bilderna från  förra årets traditionella familjefotografering. Då när jag själv var tvungen att posera framför kameran …
Det var då jag såg koppling. Det var ju JAG som var modellen till den här keramiksaken.
-Nej så stor rumpa har inte du … kommer någon att protestera. Men jo, det har jag visst. Jag är bara ganska duktig på att dölja det där akterpartiet.
För visst tusan måste det väl ändå vara jag som varit modell …. eller?
 … de där små valkarna på ryggen – kärlekshandtagen – de är ju nästan identiska …
Vill ni se fler galna bilder från vår tösafotografering så finns de r …. de där bilderna då flickorna ville att jag skulle ta av mig varenda tråd på kroppen och agera krokimodell framför ett chockat Stenshuvud.
Och ja, när jag tänker efter, så är jag kanske som klippt och skuren för ljust den rollen …
Jag har ju länge funderat på vad jag ska bli när jag blir stor och kanske har jag kommit på svaret … Krokimodell …
Jag får nog fundera på det ett tag till och tills dess fortsätter jag att njuta likt Ferdinand. Jag sitter här i min trädgård och luktar på mina blommor.
Kvällens citat:
Om vi kunde sprida
Kärlek
lika snabbt som vi
sprider dåliga nyheter,
skvaller och rena
spekulationer, skulle
världen se väldigt
annorlunda ut.
Ha en härlig kväll och våga göra något galet.
Kram Annika