naturens tecken

En kan inte ersätta en annan.

Hejsan.
Jag vill bara kika in ikväll med lite bilder och tankar som vanligt.
Våren gör sina framsteg för varje dag nu och det är så underbart.
Det går lite bättre för mig att promenera nu. Tidigare fick jag svanka så väldigt med ryggen och liksom gå och dra in ”svansen” mellan benen för att högerbenet inte skulle krampa. Nu går det pyttelite bättre och jag kan mer och mer njuta av naturen igen.
Livet är härligt ändå!
I trädgården händer det också saker hela tiden.
Alla vårlökar slår ut en efter en.
En dag sa Andréa till mig att jag skulle inte vara ledsen över att hon åkte iväg igen, för snart kommer ju Emmy hem istället ….
Alltså, nej det funkar inte så!!! Inte alls!!
Den ena ersätter inte den andra. I alla fall inte när det gäller mina barn. Emmy kan aldrig någonsin ta bort min längtan efter Andréa, lika lite som Andréa ersätter min längtan och kärlek efter Amanda. Den ena dotter kan aldrig någonsin ersätta den andra
 Var och en har en alldeles särskild plats i mitt hjärta, och de platserna är unika för just dem..
Såklart håller jag på att längta ihjäl mig efter Emmy nu. Efter hennes alldeles speciella sätt och kluckande skratt. Älskade Emmy.
Kvällens citat:
Skäms inte över vem du är.
Det är dina föräldrars jobb.
Ha en fin kväll.
Kram från en alltid stolt Annika

En kan inte ersätta en annan. Läs mer »

Det slår aldrig fel.

Hejsan
I förra veckan babblade jag på om vår och vårtecken. Innerst inne vet jag att det aldrig någonsin blir vår i februari, åtminstone inte någon vår som blir hållbar. Ändå kändes det som om det inte skulle bli mer vinter det här året. Inte för oss här nere i söder i alla fall.
Utanför fönstren var det vått och regnigt. Jag fortsatte såklart att mata mina småfåglar,  som jag vant dem vid.
Jag såg i ögonvrån att det var fulltecknat runt fågelbordet den här eftermiddagen. Deras förtjusta kvitter hördes ända in på mitt kontor och ljudet gjorde mig så glad.
Det var när jag passerade vår glasdörr som jag hejdade mig mitt i steget. Jag kisade och tyckte mig se något …
Och ja, där var de. Paret domherre. De som jag aldrig brukar se vid mitt fågelbord, mer än då det väntas snö och vinter.
De är aningens större än de andra småfåglarna, och så otroligt vackra.
Domherren är en försiktig och lite skygg fågel. Jag såg den knallröda hanen smyga i buskarna, men trots att jag själv smög så tyst jag kunde med min kamera, så var han listigare än vad jag var. Jag fick nöja mig med bilder på hans lite mer medgörliga fru den här gången. Men hon är också så otroligt vacker med sitt brun/rosa bröst. Den färgen är så fantastiskt fin tycker jag. Diskret, men vacker. Lite samma kulör som vår kronprinsessa brukade klä sig och sin lilla Estelle i när dottern var nyfödd.
Jag funderade på om det verkligen skulle kunna bli snö det närmaste dygnet, men det kändes inte särskilt troligt …
Ja, det där slår ju aldrig fel. På morgonen när jag vaknade nästa dag och tittade ut i trädgården, och på fåglarnas matplats, var hela världen vit. Den lilla rödhaken trippade frusen omkring i det vita fluffet på fågelbordets tak.
Det där tecknet slår aldrig fel.
Min mamma Ingrid hatade vinter och snö, och hon blev aldrig glad när hon såg den vackra röda domherren. Hon noterade det bara misslynt med en suck och ett kort ”usch”…
Men jag, jag älskar domherrar … och små rödhakar också för den delen.
Dagens citat:
Akta dig för falsk kunskap
Det är farligare än okunnighet.
Njut av kvällen.
Kram Annika

Det slår aldrig fel. Läs mer »

Rulla till toppen