Österlen

En magisk morgon och ungtupp till middag.

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej

I förra veckan fick jag och Stefan en sagolik morgon med våra hundar på Vitemöllas norra strand.

När vi stannade bilen på parkeringen så hade solen ännu inte kommit upp. Himlen var varmt rödfärgad och luften frisk och skön. Inte en kotte var ute mer än vi.

Vinden kändes frostig och kall mot ansiktet, och våra tre hundar verkade njuta i fulla drag. Lyckliga virvlade de omkring och skällde och åt frusen tång om vartannat.

Vi vandrade bort mot Klammersbäck. Ute över havet rullade en tjock dimridå in över vattenytan. Det såg ganska fantastiskt ut när man såg dimbanken som en vägg i horisonten.

Dagen ljusnade alltmer och vi gick över strandängen tillbaka.

Hundarna fick fullt upp med att sniffa efter vildkaniner. Lilla Penny verkade ha full koll på var i buskar och snår de hade sina bon.

Morgonen var så fantastisk, något alldeles extra!

På hemvägen passerade vi ”Svarte sten”, där storskarvarna satt sida vid sida och luftade sina armhålor, sådär som är så typiskt för dessa ”ålakrågor”.

Vi fick en så himla mysig dag, som vi avslutade med ungtupp och lite rödvin. (ja, Stefan drack någon dricka från Kiviks musteri förstås)

Dagens citat:

Vishet är att kunna släppa något man vill ha för stunden för att kunna nå något man vill ha i längden.

Jag önskar er alla en fin onsdag.

Kram Annika

Dela gärna
     

En magisk morgon och ungtupp till middag. Läs mer »

Innan jag hann blinka så var hon borta igen.

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej.

För två veckor sedan dök hon upp här hemma som en storm. Hon for runt bland familj och vänner med sin energi. Hon grep tag i allt och alla, men innan jag hann förstå vad som hände, var hon borta igen.

Ja, ungefär så känns det varje gång min äldsta dotter Andréa hälsat på här hemma.

Mysigaste stunden med min dotter, det var nog när hon steg upp tillsammans med mig för att följa med ner till bryggan. Det blev en fin stund då det bara var hon och jag, en gråmulen morgon i förra veckan.

I sjön simmade en stor flock vita svanar och vi hade tagit med oss lite varmt att dricka som vanligt.

På hemvägen upptäckte vi  att det bildats lite håris på sin ställen. Håris är ett lite ovanliga fenomen som händer när förhållandena mellan temperatur och fuktighet är helt rätt och det då finns precis rätt träslag som är i en förruttnelseprocess.

På ett annat ställe hittade vi en ”geotag” som vi var tvungna att inspektera lite noggrant.

När vi kom hem så pysslade jag ihop en liten enkelt krans till dörren. Alla mina halmstommar var spårlöst borta (jag tror att Stefan ”gått bananas” och haft lite för stor städiver ), men det fick bli en hjärtformad och lite tunnare enriskrans det här året.

Den här vanliga och lite långsammare dagen var nog den bästa tillsammans med min dotter.

Nu landar hon snart i Vancouver igen och livet fortsätter sin gilla gång för oss alla. Men för varje avsked och för varje ”hejdå”, så känns det som om hon tar en liten bit av mitt hjärta med sig. Jag är så glad för dagens moderna teknik, ändå har vi inte mycket kontakt när hon är där borta på andra sidan jorden. Hos henne är min natt hennes dag, och tvärtom, dessutom jobbar hon så märkliga tider att jag inte riktigt förstår hennes schema som inte har några egentliga tider. Men är hon lycklig så är jag det med, såklart♥

Dagens citat:

Det är klokare att gå sin egen väg än att gå vilse i andras fotspår.

Kram Annika

Dela gärna
     

Innan jag hann blinka så var hon borta igen. Läs mer »

Jultåget 2024

8 kommentarer / Allmänt, Familj, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

En gång är ingen gång, två gånger är …en tradition (hoppas jag)!

I fjor åkte vi jultåget mellan Brösarp och Sankt Olof med mina små barnbarn. Det där var så himla trevligt och mysigt så i år samlades vi hela familjen för att åka igen.

Jag och Stefan var först på plats, vi brukar ju oftast vara i god tid. Men kort därefter droppade resten av familjen in på Brösarps station.

Min svärson, Jimmy, var tvungen att jobba den här söndagen, men i gengäld hoppade Andréas lilla guddotter Stella in, så vi blev fulltaliga ändå.

Tåget var fullsatt och innan vi visste ordet av så var vi framme i Sankt Olof. Där bjöds det på korv, glögg och pepparkakor.

När alla fått korv och var nöjda så var det dags att kliva ombord igen för att tuffa tillbaka mot Brösarp.

Till alla barns stora glädje så åkte självaste Tomten också med på tåget. På hemvägen delade han ut godispåsar till alla de små.

Innan vi visste ordet av så var vi tillbaka i vid Brösarps station igen.

På oss alla väntade en härlig jullunch hemma hos Amanda och Jimmy, som var förberedd sedan innan. Att åka tåg blir man rysligt hungrig av.

Kan man inte samlas allihopa på julafton, så kan man göra något helt annat istället, och det här var en supermysig dag som jag så gärna gör om nästa år!

Tack familjen♥

Dagens citat:

Slösa inte så mycket tid på att tänka på hur mycket du väger. Det finns inget som är mer fördummande, tråkigt, idiotiskt och självdestruktivt än att inte njuta av livet.

~Meryl Streep~

Sunt förnuft – ät gott och njut av det och håll samtidigt kroppen igång genom rörelse. Att det sen kan bli lite mjukt här och där, det är det inte så mycket att göra åt.

Ha det fint, kram Annika

Dela gärna
     

Jultåget 2024 Läs mer »

Efterlängtad och jetlaggad.

6 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

 

Hejsan.

I måndags kom hon äntligen hem till Sverige – hon, min efterlängtade dotter Andréa.

Hon blev hämtad i Malmö efter många timmars resa, och på kvällen blev hon ”hitlevererad” tillsammans med två små glada pojkar.

Tänk så mysigt det känns att få rå om sina nära och kära sådär lite extra, när man inte träffats på länge. Pojkarna var båda så fina i sina nya Canadatröjor som de fått av sin moster. Lite småhungriga var de alla då de kom, så vars en macka satt fint.

Ganska snart blev min ”Kanadaunge” så himla trött. Jetlagen slog till med full kraft och både hon och lilla hunden Lykke somnade sött framför braskaminen. Även pojkarna fick byta om till pyjamas, så det var fritt fram för dem att somna i bilen, när de åkte tillbaka till Tomelilla igen.

Nästa dag for vi till Stenshuvuds nationalpark för att njuta lite av frisk luft och ”traditionell skånsk vinter”, dvs dimmigt, regntungt och någon plusgrad.

Men en tur till havet är alltid lika härlig, oavsett om himlen är grå eller blå!

Vi strövade längs med havet och njöt av lugnet. Småhundarna pinnade glatt på vid våra fötter. Egentligen var det bara hunden Lykke som var en aning missbelåten när hon insåg att det inte var jag som höll i hennes koppel.

Där strandremsan krympte fick vi gå upp på heden istället och välja en annan stig tillbaka.

Det var fint att ha henne hemma igen, om än bara för ett par veckor ♥

Dagens citat:

Man kan ta ifrån människan allt, men inte vad hon bär i sitt hjärta.

Ha en fin måndag, och en ny vecka.

Kram Annika

Dela gärna
     

Efterlängtad och jetlaggad. Läs mer »

Kallbadens tid

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Nu börjar vattnet bli kyligt i sjön, och det kan kallas kallbad på riktigt. Temperaturen har sjunkit ner till ca 5 grader, det river härligt i skinnet och jag bara älskar det.

Snön lyser med sin frånvaro, men jag hoppas på att vintern kommer bjuda på snö och isvaksbad framöver.

Runt om på Österlen har man nu fått upp alla torggranar. Rekordet i storlek tror jag att Tomelilla tagit i år. Åtminstone om man tänker på stammens omkrets. Jag och Stefan lyckades pricka in själva granresningen och kunde konstatera att det var Österlens bästa åkare som fått uppdraget – nämligen Gröstorps Åkeri.

Nu åker jag iväg på lite äventyr, medan Stefan och alla djuren håller ställningarna här hemma så länge.

Dagens citat:

Om vi alla gjorde det vi är kapabla att göra, skulle vi slå oss själva med häpnad.

Ha en fin dag och slå dig själv med häpnad.

Kram Annika

Dela gärna
     

Kallbadens tid Läs mer »

Vintern hälsade på några dagar.

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hej hej

I förra veckan då när jag jobbade nästan alla dagarna, så kom vintern till Österlen på riktigt. Den första snön föll och någon natt hade vi faktiskt riktigt kallt.

Även om jag jobbade inomhus, så kunde jag från ”mitt” varuintag beskåda ett par otroligt vackra vintermorgnar. Fast snart kom det sj-pallar med lådor att packa upp, så sedan fanns det inte mycket tid att försjunka i den vackra vyn.

Men i lördags när jag var ledig så låg ännu det tjusiga snötäcket kvar. Jag drogs fortfarande av den envisa förkylningen, men en runda till sjön fick det bli.

I hagen gick korna ännu kvar, men de såg ut att ha det skönt i hörnet under de stora träden. Längs med Ringvägen hade ett gäng morgonpigga svin trynat fram längs med vägen och man kunde nästan tro att de bara varit lite tidiga med vårplöjningen.

Vattentemperaturen hade sjunkit några grader sedan jag sist var vid bryggan, men min hals rev som ett sandpapper, så badet fick jag avstå.

Morgonen var så vintrigt vacker, och som alltid så kändes den där första snön lite extra vit.

På sina ställen satt de sista bladen och löven ännu kvar, och det skapade en så vacker kontrast mot det kalla vita.

På fredagskvällen då jag slutade på jobbet så passade jag på att stanna till vid kyrkogården. Jag gör det ibland för att tända ett ljus som får brinna över helgen. Det känns lite extra fint att veta att det lyser där hos Ingrid och Kurt. Just den kvällen var det så fantastiskt vackert med snön och alla lyktor som lyste.

Dagens citat:

Tro på det du har – det räcker. Tro på det du kan – det är nog. Tro på den du är – det håller. Tro på det som kommer – det kommer.

Ha en riktigt fin tisdag.

Kram från mig, Annika

Dela gärna
     

Vintern hälsade på några dagar. Läs mer »

En förnimmelse av vinter.

10 kommentarer / Hemma hos mig., Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Ojoj, här blev det tyst ett tag igen. Jag har varit på Lokalföreningen och jobbat lite extra i flera veckor nu, så därför fick allt annat stanna av en smula.

Men ett och annat gryningsdopp har det blivit ändå. Förra helgen var det en så vacker morgon med en svag doft av snö och vinter i luften. Att mitt luktsinne stämde har jag ju fått bevisat de senaste dagarna när vinterns första snö singlade ner så vackert över hela Österlen. Men den här morgonen var det ännu barmark och vattnet höll hela åtta grader.

På hemvägen mötte jag Stefan med våra tre små hundar. Jag tror att jag blev lika glad över att möta dem, som de blev över att se mig där i skogen.

Med tanke på den snö vi nu fått, så var det i sista rappet som vi fick på plåtarna på poolen i år. Det känns alltid så skönt när de är gjort, då är vi liksom redo för snö och oväder.

I veckan kom ”lilla familjen” från Tomelilla hit på kvällsfika. Det var så mysigt, och trots att det väntade dagis/arbetsdag följande morgon så hann vi träffas och umgås en liten stund.

Ja nu rusar tiden mot advent och jul. Kanske startar jag med lite adventspiff redan idag. Jag tänker ta det lite nätt, med ett rum i taget. Som vanligt är tanken att inte plocka fram så himla mycket…. men det brukar ändå alltid sluta med att stugan blir fylld av julkänsla när julafton väl är här. Vi får helt enkelt se…

Dagens citat:

Ibland när jag bantar så hoppar en chokladkaka ut från skåpet, slänger av sig pappret och kastar sig in i min mun. Så oförskämt…

Ha en riktigt skön söndag och kram från mig.

Annika

Dela gärna
     

En förnimmelse av vinter. Läs mer »

Förkylning och städlördag.

4 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , / 1 minute of reading

Hejsan.

Efter några veckors jobb, så kom ett litet förkylningsvirus ikapp och fick tag i mig. Inte så att jag ligger däckad eller har någon feber. Nej, nej, det är ingen sådan där riktig mansförkylning. Nej, det är mest bara en massa nysningar i tid och otid, kill i näsa och hals och snuvig.

Städning stod på mitt schema den här helgen, men först behövde både jag och hundarna lite frisk luft för att orka.

Badet hoppade jag dock över, jag tänkte att det kanske inte skulle vara helt bra med förkylning i kroppen. Dessutom var det både blåsigt och lite duggregn, och inte alls så speciellt inbjudande faktiskt.

En stund satt vi på bryggan och laddade inför den väntande helgstädningen. Lakan skulle bytas och tvättas, golv behövde skuras och pälsar skulle borstas och trimmas. För allt det krävdes lite laddade batterier för oss alla.

Det blev ingen superlång runda den här dagen. Mycket skulle göras och förkylningen tog ut sin rätt. Sakta plumsade vi hemåt genom alla fallna löv igen.

Dagens citat:

Det finns ingen garanti för att du alltid lyckas när du försöker, det finns däremot en fullständig garanti för att du aldrig lyckas om du inte försöker.

…atcho atcho prosit…

Kram Annika

Dela gärna
     

Förkylning och städlördag. Läs mer »

Lite vilse.

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Vi fick en så mysig lördag, jag och min dotter Emmy. Redan kvällen innan hade vi bestämt oss för att ge oss ut i naturen, oavsett hur vädret skulle bli.

Vi parkerade vid Vantalängan, som ligger strax utanför Brösarp. Därifrån gick vi på Skåneleden längs med Verkeån, med siktet inställt på Hallamölla. Vädret var riktigt skönt den här dagen.

Naturen där är så vacker, och innan vi visste ordet av så var vi framme vid Hallmöllas vattenfall.

En vacker samlingsplats med informationstavlor var färdigbyggd och vi kunde läsa om alla möjliga spännande djur som kunde påträffas där. Det var bla utter, men det har vi ju i Gyllebo också, även om jag inte mött honom på länge nu.

Vi beundrade vattenfallet för en stund, innan vi bestämde oss för att gå över bron och ta vägen tillbaka till Vantalängan på andra sidan ån istället.

Vi mötte ett gäng vackra kor där på andra sidan ån. Nyfiket och en aning misstroget blängde de på oss när vi passerade dem. Strax efteråt stötte vi på en ylande hund, som verkade ha kommit helt vilse. Vi förstod att det var en jakthund med både skyddsväst och sändare på sig. Inga vilda djur syntes till, så kanske var det mest i frustration som den ylade och skällde vilt.

Jag och Emmy vi gick och vi gick … och vi gick… och insåg till slut att vi nog var lite vilse även vi. Då träffade på ett annat par som också var ute på villovägar. Jag och Emmy valde att försöka gena över en åker medan de andra valde att gå samma väg tillbaka.

Slutet gott, allting gott – vi hittade tillbaka till Vantalängan trots att vi kommit lite ”offroad”.

 

Dagens citat:

Att ständigt jaga det perfekta är som att inleda ett krig man aldrig kan vinna.

Ha en fin torsdag. Och har ni vägarna förbi Brösarp idag, så kika gärna in på Luckan där vi idag har Skogsdag mellan 15.00 – 19.00 idag. God ärtsoppa + kaffe med dopp utlovas.

Kram Annika

 

 

Dela gärna
     

Lite vilse. Läs mer »

Redo för vintern nu.

4 kommentarer / Allmänt, Boktips, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Snart är vi mitt inne i mörkaste November, och ännu har vi nästan inte haft en enda liten frostgrad här nere i söder. Temperaturen i sjön ligger på 9 grader och det känns ännu ljummet och skönt att vara ute.

För mig hade det gärna fått komma ett litet täcke med härlig nysnö nu som hade lyst upp lite grann. Ingen snö är ju vitare än den där första när den väl kommer.

På tal om vitt … Ännu blommar min stora vita klematis helt överdådigt, sådär som den brukar göra nu sent på hösten. Jag är glad att jag kan njuta av den genom mina köksfönster.

Det enda som är kvar att göra inför vintern här, är att lägga på plåtarna på poolen. Det är ett lite tungt och bökigt projekt som ofta skjuts upp. Men när de är gjort, då är vi redo för snö och vinter. Nästa helg får vi ha som mål att det ska vara klart.

För ett par veckor sedan var det meningen att mina små barnbarn skulle komma och sova över hos oss här i Gyllebo. Men av det blev det ingenting, då de båda pojkarna blev både febriga och kräkiga. Istället fick Amanda vara hemma med de båda pågarna. Jag fick ju en ledig och oplanerad dag plötsligt, så då åkte jag dit och hjälpte henne att gräva upp hennes dahlior.

När pojkarna låg nerbäddade i soffan framför TV:n kom Amanda ut om i trädgården och instruerade hur hon ville ha det, och vad de olika blommorna hette. Jag höll mig gärna utomhus och så långt ifrån alla basilusker jag kunde.

Efter någon timme var alla dahlior i Tomelilla också uppgrävda och även där blev de redo för vintern. Jag log lite när jag såg de sista skördade morötterna på uteplatsen. Kanske var det tänkt att det skulle serveras någon delikat morotsrätt i den lilla gulliga lekstugan. Visst är den där lilla stugan så kär, den som Stefan renoverade åt Scott då han var riktigt liten…

Boktips

Jag har lyssnat på en ny bok som heter ”Midnattssrosen” av Lucinda Riley. Det är en historisk roman där man får följa två parallella berättelser – en nutida och en som utspelar sig för hundar år sedan. Det var en bok som jag tyckte mycket om. Så tips, tips!

Dagens citat:

Det krävs en stor mängd sanning för att vinna förtroende, men endast en lögn för att förlora allt.

Ha en fin måndag

Annika

Dela gärna
     

Redo för vintern nu. Läs mer »

Rulla till toppen