Stenshuvuds nationalpark – Gylleboannika

De första blåsipporna

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 21 mars, 2026 / blåsippor, Österlen, Stenshuvuds nationalpark, vårtecken / 2 minutes of reading

Hej hej

För en dryg vecka sedan gav jag och Stefan oss iväg ut på lite vårspaning. Vi ställde kosan mot Hällevik och nationalparkens norra sida. Dagen var kylig, men solig och fin.

Hundarna var förstås också med. De var pigga och glada, även om de inte var så särskilt behjälpliga i själva spaningen. Hasselns hänge lyste guldgula mot den blå himmeln, ett vårtecken så gott som något.

Vi var inte ensamma om att leta vårtecken där i parken. Det var ju ett särskilt vårtecken som vi var på jakt efter den här vackra marsdagen. Blåsipporna, de där allra första som man längtat efter.

Och plötsligt var den första lilla sippan där. När jag låg på knä för att föreviga de små skönheterna så trodde alla hundarna att det var en liten lustig lek jag hittat på.

Men jag fick mina bilder och vi kunde vandra vidare i den härliga vårdagen.

Vårtecken i mars månad är ju alldeles extra välkomna. En liten nyckelpiga, de första små sipporna och svällande hängen på hasseln. Tänk att de ger sådan glädje varenda år.

Från nationalparken körde vi vidare och vi tog vägen om Vitemölla på hemvägen. En blå himmel och ett ännu blåare hav fick avsluta vår spaningsrunda för den här gången.

Dagens citat:

Det händer många bra saker varje dag. Ibland måste vi bara lära oss se dem.

Ha en fin lördag.

Kram Annika

De första blåsipporna Läs mer »

Höst i nationalparken.

4 kommentarer / Boktips, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 30 oktober, 2025 / boktips, hösten, Österlen, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hej

I förra veckan var det så vackert höstväder. En smula blåsigt, men soligt och fint för övrigt.

Jag packade in alla hundarna och mig själv i bilen och for en runda till nationalparken. Trots att det var så fint höstväder så var där inte alls så mycket besökare. Annat var det minsann under pandemin då parkeringen alltid var fylld till bredden med bilar.

Uppe på ”huvudet” blåste det friska vindar. Utsikten däruppe ifrån är särskilt fin nu på hösten. Dagen då jag var där så hade träden börjat skifta i höstfärgerna, men den här helgen som kommer nu, är nog den absolut vackraste att njuta av utsikten från Stenshuvud.

En stund satt jag med alla hundarna i knäet och njöt av den storslagna vyn, innan jag vandrade vidare nerför berget på andra sidan.

Vi tog stigen genom alekärret tillbaka. Det är den delen av parken som jag brukar tycka mest om, fast nu var där ganska uttorkat och inte riktigt sig likt tyckte jag. Hoppas vintern fyller på med vatten så det blir ett riktigt kärr igen.

Boktips

Jag har lyssnat på en ny del i bokserien ”Sekelskiftsmorden”. Boken heter Lucia är död av Katarina Wennstam. Hennes böcker är både spännande och man får sig en rejäl historielektion på köpet. Jag gillar den här serien, och denna boken var inget undantag.

Ha en fin torsdag. Jag själv ska jobba lite längre än vanligt. Vi har nämligen ”Skogsdag” på Lokalföreningen i dag, där vi bjuder på soppa och glass. Hoppas vi ses.

Dagens citat:

Om du inte lever ditt liv så som du vill, kommer du till slut att behöva nöja dig med ett liv som andra skapar åt dig.

Allt gott

Kram Annika

Höst i nationalparken. Läs mer »

Höst i Hällevik

5 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 14 oktober, 2025 / Hällevik, Österlen, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hej

När solen kikade fram förra helgen så for vi ner till nationalparken för att gå en sväng med ”de tre små gummorna”. Åren har ju sprungit på och redan är våra hundar 10,5 år (Molly), 9 år (Lykke) och ”valpen” Penny är 4 år. Så gummor är ju ett passande namn på vår trio.

Nere vid kåsen hade Mats nyss tagit upp båten. Jag tänkte för mig själv att den här sommaren har bara pyst förbi som om den hade väldigt bråttom det här året. Utanför det lilla hamngattet skummade vågorna vita och vilda och det var så vackert.

Vi gick en sväng ut i parken där hösten verkligen smugit sig på.

På norra sidan av Stenshuvud är det lite extra magiskt och trolskt tycker jag. Alla små runda och mossbeklädda stenar skapar en så speciell stämning. Den här ljuvliga höstdagen var då rakt inget undantag.

Om ungefär ett halvt år kommer det här att blomstra av blommor och sippor i alla dess färger. Naturen är magisk oavsett årstid.

Löptider

Det har blivit tid för hundlöp här hemma hos oss igen. Alla tre är väldigt duktiga på att hålla sig rena, och ofta märks det ingenting av deras löp, mer än att de kanske blir en aning mer kärvänliga mot varandra. Lilla Lykke som alltid vill sova i sängen hos oss, har en tid nu varit iklädd ”pyjamas” på natten som skydd. Visst är hon lite extra gullig i sin babybody, med ett litet trosskydd i.

Dagens citat:

Det fina med livet är att det går att förändra. Problemet är bara att vi vill ta stora kliv medan livet oftast vill ta små.

Ha en skön tisdag.

Kram Annika

Höst i Hällevik Läs mer »

Fiskelycka

2 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 24 augusti, 2025 / Hälleviks ålafiske, Österlen, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hejsan.

Tidigt en morgon var det dags för oss att ta rätt på de laxgarn vi satt ut i havet kvällen före. Morgonen var helt magiskt härlig, och ekan såg så inbjudande ut där den låg i det flödande solskenet.

Att sätta garn är aldrig någon garanti för att få fisk. Ibland blir där inte en enda firre som är stor nog att ha till middag. Fast den här gången hade vi allt tur. I nätet satt fem stora, fina laxar.

Även ”ålahummorna” vittjades, och också där fanns det gott om fisk.

Det här med ålfisket har sina speciella och ganska stränga regler. Bland annat får bara de med rättigheter och licens fortsätta med sitt ålarrende. De här rättigheterna kommer inte att kunna ärvas eller övertas som det tidigare gjorts, då tex. en son ärvde ett fiske efter sin far. Så när en ålfiskare nu bestämmer sig för att sluta, så försvinner också det ålfisket för gott.

Här i Hällevik har ålfisket gått i arv från min svärfar Nils till min svåger Mats. Numera fiskar han som ren hobby, och jag tror att han njuter lika mycket varenda gång han får komma ut på sjön. Det där har han såklart i blodet.

Man kan ha många åsikter om det här med att fiska. Jag tycker nog att man skulle satt in hårda åtgärder åt alla de stora rederierna som dammsuger våra vatten på fisk. Men som vid många andra problem så silar de med makten mygg och sväljer elefanter … Det handlar ofta om pengar, stora pengar, och istället ger man sig på de små fiskarna, något som kan relateras till mer än bara fiskare.

Vi fick även gott om lax den här morgonen. En fisk som i min barndom räknades som festmat, men som idag inte alls har samma höga status längre. Nu är det istället torsken som är lyxfisken, vilken numera generellt är förbjuden att fiska i Östersjön. Tänk som det kan ändras.

Mats rensade med van hand fisken där i morgonsolen. Jag tänkte lite sorgesamt på hur det kommer se ut där i Hälleviks kås den dag då Mats inte längre fiskar… Då kommer vyn med den gamla ekan bara att vara ett minne blott. Fast, det förstås – jag vet inte många andra båtar som blivit så mycket fotograferade som just den gamla ”hummekan” – så minnen kommer det att finnas.

Dagens citat:

De flesta människor vill egentligen inte veta vad som är sant. Det de vill är att ständigt försäkra sig om att det de tror är sant.

Ha en riktigt skön söndag.

Kram Annika

Fiskelycka Läs mer »

Vi satte laxgarn och njöt av en kväll på sjön

10 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 22 augusti, 2025 / fisketur, Hällevik, kivik, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hej hej

I början av veckan så följde jag med Stefan och hans bror ut på sjön.

Det var en härlig sommarkväll då vi bestämde oss för att åka ut med Mats ”humme-eka” för att sätta lite laxgarn. Som alltid var det så vackert och fridfullt nere vid Hälleviks lilla gulliga kås. Att de båda bröderna älskar den här platsen är ju inte alls svårt att förstå.

Mats jobbade på med van hand att sätta ut garnet, medan Stefan såg till att hålla rätt kurs och lagom fart med båtens åror.

Själv njöt jag av den vackra vyn ut över havet och Stenshuvuds lilla söta fyr.

När vi tuffade tillbaka över vågorna så passade vi på att tömma Mats ”ålahummor” från fångsten som blivit. Småfisken som följde med kastades tillbaka i havet, något som alla sjöfåglar och måsar spänt inväntade vid båtens sidor.

Sedan var det bara att ta hand om ålfångsten och placera i något som kallas för sump, och tuffa tillbaka in mot Hällevik.

På en sten satt måsarna och såg ut att prata med varandra. Jag kom osökt till att tänka på den gamla reklamsnutten från Scandlines…. Hej Kaj, hallåååå Boje…. Någon som minns den?

Kvällen avslutades hos Bibbi som förberett för en mysig grillkväll hemma hos sig, något som kom väl till pass efter en kväll till sjöss.

Dagens citat:

Bättre vara en optimist som kanske blir besviken, än en pessimist utan hopp.

En fiskare hoppas alltid på god fiskelycka och bör väl därför kallas optimist.

Ha det fint, kram Annika

Vi satte laxgarn och njöt av en kväll på sjön Läs mer »

En kvällstur till havet.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 25 juni, 2025 / Junikväll, Österlen, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hej igen Bloggen.

Min tid räcker då rent inte till för allt jag vill göra nu. Men kanske brukar det alltid vara så vid den här tiden, kanske är det bara mitt minne som sviker.

Nåväl, nu har midsommarn passerat och vi går återigen mot mörkare och kallare tider. Längtar ni? Haha… jag tror inte ni är många som gör det, och än är det ju många långa sommardagar kvar.

Jag gillar hösten, så lite grann längtar jag dit. Dels för att jag kommer att ha semester först på sensommarkanten, när skolorna börjat, och dels så gillar jag oftast sensommarvädret när hösten anas svagt i vinden.

Men nu är det sommar, och den ska man njuta av så mycket det går. En kväll strax före midsommarhelgen så for jag och Stefan till Stenshuvud med hundarna.

Det var en härlig kväll och havet låg nästan spegelblankt och inbjudande.

Vildrosorna stod i sin fagraste blomning, medan backsipporna snart bara skulle vara ett minne blott.

Nere på stranden var vi nästan helt ensamma. Hundförbud råder på badstränderna här på Österlen vid denna tiden, men då det inte fanns en kotte i närheten så trotsade vi förbudet. Med sunt förnuft och kopplade hundar tror jag inte det fanns någon som misstyckte.

Efter bara en liten bit vek vi av upp på ängen och följde stigen in i skogen. Det var verkligen en ljuvlig kväll.

Loppis

Så har det varit loppis i Kivik. Det är min svåger Mats som stått för försäljningen, och såklart åkte vi dit och gjorde fynd. Många gamla fina saker fanns det.

Dagens citat:

Lyckan kommer inte när du får vad du vill, utan när du njuter av vad du har.

Ha en härlig onsdag.

Kram Annika

En kvällstur till havet. Läs mer »

Blåsippor aldrig snuva få

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 9 mars, 2025 / blåsippa, Hällevik Kivik Österlen, Österlen, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Halloj

En dag i mitten av veckan åkte jag till Stenshuvuds nationalpark för att kika efter årets första blåsippor. Där i parken vet jag sedan tidigare att de trivs och växer ganska rikligt på sina ställen.

Vädret var helt fantastiskt och temperaturen visade på hela 15 grader. Det var ju inte så konstigt att de små gulliga blåsipporna verkade ploppa upp överallt som nymornade stjärnor i blått.

Här i Skåne är blåsippan fridlyst. Blommans frö sprids ofta av myror som lockas av en näringsrik oljedroppe på fröna.

Förr i tiden användes blåsippan inom folkmedicin för att bota leverproblem. Dock ska man nog vara försiktig med detta, då den även är giftig och kan orsaka hudreaktioner.

I svensk folktro ansågs blåsippan vara ett tecken på att vintern var slut, och dess blomning gjorde den till en symbol för livets återkomst. Vissa trodde att blåsippan hade en skyddande kraft , och i äldre berättelser sades det att älvor och skogsväsen dansade kring blåsippan i skymningen. För mig påminner blomman så mycket om barndom, då min mamma älskade dem och vi hade en blåsippsbacke ett stenkast från mitt föräldrahem.

Jag fick en helt ljuvlig tur i nationalparken. Solen sken från en klarblå himmel och uppe ovanför trädtopparna skränade de nyanlända tranorna hoppfullt. Våren kändes i den stunden ohejdbar.

Ännu kan man njuta länge av de fina små sipporna i parken, och för varje dag så ploppar det säkert bara upp fler och fler. Efter hand så kommer även vitsipporna och gulsipporna att samsas där, men det dröjer lite. Blåsippan är alltid först ut, kanske för att den är tuffast och aldrig får snuva.

Dagens citat:

Jag önskar att vi kunde komma ihåg att vi är i samma lag. Vi är alla i samma lag. Det finns inget ”vi mot dem”. Det finns bara ….oss.

Ha en härlig söndag.

Kram Annika

Blåsippor aldrig snuva få Läs mer »

Dagar med blå himmel

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 4 mars, 2025 / Österlen, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Halloj.

Visst pirrar det till lite extra i kroppen när det blir en solig dag med en klarblå himmel.

Jag och Stefan passade på att ta en tur till havet och valde då att gå en sväng i södra delen av nationalparken. Vinden var bitande kall, och i skuggan kunde solens strålar inte riktigt mota undan minusgraderna.

Hundarna är vana vid att kunna släcka törsten i de små bäckar som rinner genom parken ut i havet. Fast snopet nog så var många av vattendragen nu frusna och inte mycket att dricka ur. Men skam den som ger sig, och nog hittade de vatten till slut

Ute i havet stod fiskarna på rad och hoppades på tur. En ensam svan höll dem sällskap för en liten stund.

En stund satt vi vid den vackert murade husväggen på ålaboden som heter ”Krivareboden”. Solen värmde förvånansvärt skönt och man kunde liksom aldrig få riktigt nog av den blå himmeln.

Blå himmel och blått hav – och extra intensiv färg är det nu vid den här tiden på året.

Dagens citat:

När vi känner oss ledsna, är vår energi kvar i det förflutna. När vi känner stress och oro är vi i framtiden med vår energi. När vi känner lycka, glädje och uppskattning är vi här och nu.

Att vara här och nu, det går att träna på! Värt att prova.

Kram kram

Annika

Dagar med blå himmel Läs mer »

Mödan värd, och vår ”suris”

6 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 28 februari, 2025 / Hällevik Kivik Österlen, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hej hej

En tidig morgon som var mödan värd.

Min tidiga morgon i nationalparken, då när jag såg soluppgången vid den lilla fyren, fortsatte med en härlig promenad tillbaka till Hällevik.

Även om solen var på väg upp, så var det ganska mörkt inne bland träden när jag vandrade längs med stigen ner till Hällevik. Hälleviks kås är en av de vackraste platserna som vi har på Österlen, tycker jag. Den är både fotograferad och avmålad av många människor.

Den här tidiga februarimorgonen var kåsen frusen och solens första strålar gnistrade så vackert i isen.

Egentligen tycker jag att platsen är som allra finast på sommaren, då när Mats har sin gamla eka förtöjd vid kanten i kåsen. Fast den här morgonen var också helt magisk och att uppleva allt det vackra är verkligen värt mödan av att stiga upp tidigt i ottan.

Vår suris

Hemma hos oss bor nog världens suraste katt. Vår Judith är inte bara arg och fräser på våra hundar, hon är arg på oss alla i familjen och hela katten utstrålar missbelåtenhet. Trots sitt dåliga humör så ligger hon gärna på mitt skrivbord och låter sig klappas på huvudet en liten stund.

Dagens citat:

Livet kan gå upp och ner, men oavsett vad så går det alltid framåt.

Ja, jisses vad det går – nu är det redan fredag igen, och en ny månad ligger och väntar.

Ha en fin fredag.

Kram Annika

Mödan värd, och vår ”suris” Läs mer »

Vi firade vår 10-åring

8 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 21 januari, 2025 / Österlen, pomeranian, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hejsan.

Vår lilla fina Molly fyllde 10 år i förra veckan . Naturligtvis ville vi fira henne lite extra med något som vi vet att hon älskar, nämligen att åka ut och vandra på ”nya” ställen. Det fick bli en tur till Stenshuvud. Såklart så har hon varit där många gånger förut, men det är ju inte den vanliga morgonrundan direkt, så det blev mycket uppskattat.

Alla hundar mår bra av att komma iväg och få nya intryck, dofter och miljötränas. Godis och smakbitar får våra hundar i tid och otid av Stefan, medan jag är lite hårdare med den saken. Jag tycker att det finns så mycket andra sätt att berika hundarnas liv på istället.

Av våra tre hundar, så är Molly den som har den bästa lydnadsträningen. Hon fick liksom hänga med på träningspassen då jag hade min stora militärhund, Johnny. ”Ligg, sitt och stanna kvar”, det kan Molly med glans. Så har hon ju gått några kurser i nosework också, och hon älskar när hon får leta efter doftgömmor.

Den här dagen, då vi firade Molly, så var det mulet och lite blåsigt väder, men vad gjorde det, det var ändå härligt att komma ut på tur.

När vi är ute och går med våra hundar så brukar Molly alltid gå med Stefan. Molly är inte så bunden vid någon av oss, medan Lykke måste tvunget gå med mig. Lykke är en sådan ”mammagris” och brukar tvärvägra om någon annan än jag håller i hennes koppel. Och där Lykke går där brukar Penny också vilja gå, så vid min sida går ofta de två yngre hundarna.