Stenshuvuds nationalpark

En kvällstur till havet.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej igen Bloggen.

Min tid räcker då rent inte till för allt jag vill göra nu. Men kanske brukar det alltid vara så vid den här tiden, kanske är det bara mitt minne som sviker.

Nåväl, nu har midsommarn passerat och vi går återigen mot mörkare och kallare tider. Längtar ni? Haha… jag tror inte ni är många som gör det, och än är det ju många långa sommardagar kvar.

Jag gillar hösten, så lite grann längtar jag dit. Dels för att jag kommer att ha semester först på sensommarkanten, när skolorna börjat, och dels så gillar jag oftast sensommarvädret när hösten anas svagt i vinden.

Men nu är det sommar, och den ska man njuta av så mycket det går. En kväll strax före midsommarhelgen så for jag och Stefan till Stenshuvud med hundarna.

Det var en härlig kväll och havet låg nästan spegelblankt och inbjudande.

Vildrosorna stod i sin fagraste blomning, medan backsipporna snart bara skulle vara ett minne blott.

Nere på stranden var vi nästan helt ensamma. Hundförbud råder på badstränderna här på Österlen vid denna tiden, men då det inte fanns en kotte i närheten så trotsade vi förbudet. Med sunt förnuft och kopplade hundar tror jag inte det fanns någon som misstyckte.

Efter bara en liten bit vek vi av upp på ängen och följde stigen in i skogen. Det var verkligen en ljuvlig kväll.

Loppis

Så har det varit loppis i Kivik. Det är min svåger Mats som stått för försäljningen, och såklart åkte vi dit och gjorde fynd. Många gamla fina saker fanns det.

Dagens citat:

Lyckan kommer inte när du får vad du vill, utan när du njuter av vad du har.

Ha en härlig onsdag.

Kram Annika

En kvällstur till havet. Läs mer »

Blåsippor aldrig snuva få

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Halloj

En dag i mitten av veckan åkte jag till Stenshuvuds nationalpark för att kika efter årets första blåsippor. Där i parken vet jag sedan tidigare att de trivs och växer ganska rikligt på sina ställen.

Vädret var helt fantastiskt och temperaturen visade på hela 15 grader. Det var ju inte så konstigt att de små gulliga blåsipporna verkade ploppa upp överallt som nymornade stjärnor i blått.

Här i Skåne är blåsippan fridlyst. Blommans frö sprids ofta av myror som lockas av en näringsrik oljedroppe på fröna.

Förr i tiden användes blåsippan inom folkmedicin för att bota leverproblem. Dock ska man nog vara försiktig med detta, då den även är giftig och kan orsaka hudreaktioner.

I svensk folktro ansågs blåsippan vara ett tecken på att vintern var slut, och dess blomning gjorde den till en symbol för livets återkomst. Vissa trodde att blåsippan hade en skyddande kraft , och i äldre berättelser sades det att älvor och skogsväsen dansade kring blåsippan i skymningen.  För mig påminner blomman så mycket om barndom, då min mamma älskade dem och vi hade en blåsippsbacke ett stenkast från mitt föräldrahem.

Jag fick en helt ljuvlig tur i nationalparken. Solen sken från en klarblå himmel och uppe ovanför trädtopparna skränade de nyanlända tranorna hoppfullt. Våren kändes i den stunden ohejdbar.

Ännu kan man njuta länge av de fina små sipporna i parken, och för varje dag så ploppar det säkert bara upp fler och fler. Efter hand så kommer även vitsipporna och gulsipporna att samsas där, men det dröjer lite. Blåsippan är alltid först ut, kanske för att den är tuffast och aldrig får snuva.

Dagens citat:

Jag önskar att vi kunde komma ihåg att vi är i samma lag. Vi är alla i samma lag. Det finns inget ”vi mot dem”. Det finns bara ….oss.

Ha en härlig söndag.

Kram Annika

Blåsippor aldrig snuva få Läs mer »

Dagar med blå himmel

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Halloj.

Visst pirrar det till lite extra i kroppen när det blir en solig dag med en klarblå himmel.

Jag och Stefan passade på att ta en tur till havet och valde då att gå en sväng i södra delen av nationalparken. Vinden var bitande kall, och i skuggan kunde solens strålar inte riktigt mota undan minusgraderna.

Hundarna är vana vid att kunna släcka törsten i de små bäckar som rinner genom parken ut i havet. Fast snopet nog så var många av vattendragen nu frusna och inte mycket att dricka ur. Men skam den som ger sig, och nog hittade de vatten till slut

.

Ute i havet stod fiskarna på rad och hoppades på tur. En ensam svan höll dem sällskap för en liten stund.

En stund satt vi vid den vackert murade husväggen på ålaboden som heter ”Krivareboden”. Solen värmde förvånansvärt skönt och man kunde liksom aldrig få riktigt nog av den blå himmeln.

Blå himmel och blått hav – och extra intensiv färg är det nu vid den här tiden på året.

Dagens citat:

När vi känner oss ledsna, är vår energi kvar i det förflutna. När vi känner stress och oro är vi i framtiden med vår energi. När vi känner lycka, glädje och uppskattning är vi här och nu.

Att vara här och nu, det går att träna på! Värt att prova.

Kram kram

Annika

Dagar med blå himmel Läs mer »

Mödan värd, och vår ”suris”

6 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hej hej

En tidig morgon som var mödan värd.

Min tidiga morgon i nationalparken, då när jag såg soluppgången vid den lilla fyren, fortsatte med en härlig promenad tillbaka till Hällevik.

Även om solen var på väg upp, så var det ganska mörkt inne bland träden när jag vandrade längs med stigen ner till Hällevik. Hälleviks kås  är en av de vackraste platserna som vi har på Österlen, tycker jag. Den är både fotograferad och avmålad av många människor.

Den här tidiga februarimorgonen var kåsen frusen och solens första strålar gnistrade så vackert i isen.

Egentligen tycker jag att platsen är som allra finast på sommaren, då när Mats har sin gamla eka förtöjd vid kanten i kåsen. Fast den här morgonen var också helt magisk och att uppleva allt det vackra är verkligen värt mödan av att stiga upp tidigt i ottan.

Vår suris

Hemma hos oss bor nog världens suraste katt. Vår Judith är inte bara arg och fräser på våra hundar, hon är arg på oss alla i familjen och hela katten utstrålar missbelåtenhet. Trots sitt dåliga humör så ligger hon gärna på mitt skrivbord och låter sig klappas på huvudet en liten stund.

Dagens citat:

Livet kan gå upp och ner, men oavsett vad så går det alltid framåt.

Ja, jisses vad det går – nu är det redan fredag igen, och en ny månad ligger och väntar.

Ha en fin fredag.

Kram Annika

Mödan värd, och vår ”suris” Läs mer »

Vi firade vår 10-åring

8 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Vår lilla fina Molly fyllde 10 år i förra veckan . Naturligtvis ville vi fira henne lite extra med något som vi vet att hon älskar, nämligen att åka ut och vandra på ”nya” ställen. Det fick bli en tur till Stenshuvud. Såklart så har hon varit där många gånger förut, men det är ju inte den vanliga morgonrundan direkt, så det blev mycket uppskattat.

Alla hundar mår bra av att komma iväg och få nya intryck, dofter och miljötränas. Godis och smakbitar får våra hundar i tid och otid av Stefan, medan jag är lite hårdare med den saken. Jag tycker att det finns så mycket andra sätt att berika hundarnas liv på istället.

Av våra tre hundar, så är Molly den som har den bästa lydnadsträningen. Hon fick liksom hänga med på träningspassen då jag hade min stora militärhund, Johnny. ”Ligg, sitt och stanna kvar”, det kan Molly med glans. Så har hon ju gått några kurser i nosework också, och hon älskar när hon får leta efter doftgömmor.

Den här dagen, då vi firade Molly, så var det mulet och lite blåsigt väder, men vad gjorde det, det var ändå härligt att komma ut på tur.

När vi är ute och går med våra hundar så brukar Molly alltid gå med Stefan. Molly är inte så bunden vid någon av oss, medan Lykke måste tvunget gå med mig. Lykke är en sådan ”mammagris” och brukar tvärvägra om någon annan än jag håller i hennes koppel. Och där Lykke går där brukar Penny också vilja gå, så vid min sida går ofta de två yngre hundarna.

Vi gick en runda genom nationalparken för att sedan komma ut på stranden vid havet.

Vi fick en härlig tur då vi var nästan helt ensamma. Åhh vad jag hoppas att vi får ha vår lilla Molly lika pigg och frisk i många, många år till.

Dagens citat:

Att bygga bra vanor är ganska onödigt om man inte samtidigt bryter med dåliga vanor.

En bra vana är vardagsmotion och ”hundgos” varenda dag. Och ju mer bra vanor man lägger sig till med, ju mindre tid blir det över för de dåliga.

Ha det fint, kram Annika

Vi firade vår 10-åring Läs mer »

Efterlängtad och jetlaggad.

6 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

 

Hejsan.

I måndags kom hon äntligen hem till Sverige – hon, min efterlängtade dotter Andréa.

Hon blev hämtad i Malmö efter många timmars resa, och på kvällen blev hon ”hitlevererad” tillsammans med två små glada pojkar.

Tänk så mysigt det känns att få rå om sina nära och kära sådär lite extra, när man inte träffats på länge. Pojkarna var båda så fina i sina nya Canadatröjor som de fått av sin moster. Lite småhungriga var de alla då de kom, så vars en macka satt fint.

Ganska snart blev min ”Kanadaunge” så himla trött. Jetlagen slog till med full kraft och både hon och lilla hunden Lykke somnade sött framför braskaminen. Även pojkarna fick byta om till pyjamas, så det var fritt fram för dem att somna i bilen, när de åkte tillbaka till Tomelilla igen.

Nästa dag for vi till Stenshuvuds nationalpark för att njuta lite av frisk luft och ”traditionell skånsk vinter”, dvs dimmigt, regntungt och någon plusgrad.

Men en tur till havet är alltid lika härlig, oavsett om himlen är grå eller blå!

Vi strövade längs med havet och njöt av lugnet. Småhundarna pinnade glatt på vid våra fötter. Egentligen var det bara hunden Lykke som var en aning missbelåten när hon insåg att det inte var jag som höll i hennes koppel.

Där strandremsan krympte fick vi gå upp på heden istället och välja en annan stig tillbaka.

Det var fint att ha henne hemma igen, om än bara för ett par veckor ♥

Dagens citat:

Man kan ta ifrån människan allt, men inte vad hon bär i sitt hjärta.

Ha en fin måndag, och en ny vecka.

Kram Annika

Efterlängtad och jetlaggad. Läs mer »

Morgon vid Stenshuvud.

6 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej.

Jag vaknade upp till en ganska blåsig morgon. Det var en östlig vind som gjorde att jag förstod att ett morgonbad vid bryggan inte skulle vara superskönt. Istället packade vi in oss i bilen och susade ner till Stenshuvud.

Solen var precis på väg upp över horisonten och de första glödande strålarna träffade Naturum när vi vandrade nerför backen mot havet.

Vågorna var vilda och busiga. Vi fick vika av ifrån trätrappan då det stod en skylt om att trallbräderna där var nymålade. Men strax var vi nere på stranden.

Hundarna blev totalt vilda av förtjusning. Dock var lilla Lykke helt omöjlig att fånga på bild. Hon är ju en riktig ”mammagris” och så fort jag försökte ta en bild av henne så kom hon sättande och satte sig tätt intill mig. Hon är då ingen lätt fotomodell när hon beter sig mest som ett plåster…

Min plan var att vandra längs med havet förbi Knäbäckshusens strand och ända fram till platsen där stranden tar slut. Dock hade man ännu inte gjort någon ny bro över Rörums norra å, så där fick vi vika av upp mot sommarbyn istället.

Ett tag funderade jag på att ta av mig skor och strumpor och bära hundarna över ån, men istället tänkte jag att det får bli en lärdom till nästa gång, att ta stövlar på mig istället.

Det var vackert genom nationalparken och vid sommarbyn också.

Vid Knäbäckshusens strand hade det kommit upp rejälare staket och skyltar som vädjade till besökarna att inte ta sig ner det hållet till stranden.

Det är allt bra trist att så många människor trotsat förbudet och förstört slänten ännu mer i sommar. Men sådär är det, alla har sina egna åsikter och tycker att de kan göra som de vill.

Jag kikade bara ner på den där saknade stranden, innan vi vände åter mot nationalparken igen.

Morgonen hade sakta övergått till att vara förmiddag och dagen bjöd på ovanligt höga temperaturer för sin årstid.

När vi kom åter till parkeringen vid Naturum träffade vi på den första levande människan den morgonen. Det är nog det bästa med hösten, man har hela härligheten nästan helt för sig själv.

Dagens citat:

Varje slut är en början. Varje början en fortsättning. Varje hinder en förutsättning. Och själva resan är alltid ett mål – gott nog.

Njut av din torsdag.

Kram Annika

Morgon vid Stenshuvud. Läs mer »

En härlig tur vid Hällevik

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Efter ett par veckors jobb på bästa Luckan, så är jag nu lite mer ledig igen. Här på bloggen blev det ganska tyst under den tiden, men nu ska jag försöka njuta lite av den vackra hösten och naturen igen.

En dag då det kändes som om vi var i gränslandet mellan sensommar och höst, då körde jag och Stefan en liten tur ner till Kivik och till Stenshuvuds underbara nationalpark.

Vågorna skummade vita ute på havet, men i Hälleviks kås guppade Mats eka bara lugnt och stilla. Jag tycker att det är den lilla båten som gör att blickfånget just här blir något alldeles extra.

Stefan, jag och våra hundar vandrade en tur runt i parken och njöt av den ljumma vinden. Tänk vilken lång sensommar vi fått uppleva ändå, fantastiskt.

Efter en vandring runt i skogen bland de utländska träden, så kom vi fram till Hälleviks kås igen.

Kanske får jag möjlighet att uppleva någon vacker soluppgång med gryningsdopp framöver. Ja, jag tror nog att jag lever i den bästa av två världar. Ibland är jag på ett jobb med de underbaraste arbetskollegorna, och ibland är jag fri att njuta av precis vad jag vill.

Dagens citat:

Livet har inga begränsningar, bortsett från de som vi själva sätter upp.

Hoppas ni alla får en fin söndag.

Kram från mig, Annika

En härlig tur vid Hällevik Läs mer »

Fridfullt vid havet.

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

I söndagskväll blev det så härligt väder. Jag hade varit på ALS vandring tidigare på dagen, för att minnas min kära kusin, som för snart 7 år sedan gick bort i den mest fruktansvärda sjukdom man kan tänka sig. Att en gång om året samlas för att göra den här vandringen tillsammans känns fint, och att samtidigt bidra med en slant till forskningen.

Första gången vi gick ”Mot ALS” var år 2017, och då var det också första och enda gången som Camilla själv deltog, åtminstone fysiskt. Jag vill gärna tro att hon på något vis varit med oss varje år sedan dess. (inlägget från vår första vandring finns HÄR)

På kvällen när vi ätit lite kvällsmat så fick jag en sådan längtan efter att ströva en stund vid havet. Jag körde till Stenshuvud där jag gick över den blommande ängen ner mot havet.

Där var inte så mycket människor på stranden, trots att det var riktigt ljummet och fint.

Jag styrde stegen bort mot stranden nedanför Knäbäckshusen, och utanför i vattnet fick jag sällskap av två vackra svanar.

Bron över Rörumsån hade gått hädan i stormen Babet, så där fick jag balansera på en trädstam och vara tacksam för att vattenståndet var så lågt.

Ungefär där nationalparken tog slut stod den gamla karmstolen som någon tagit dit, med ett konstverk i sten. Om det nu egentligen kan betecknas som ett konstverk….? Bra konstigt såg det ut i alla fall!

Vid kapellet där trappan ner till stranden förut varit, fanns nu bara ett brant stup. I lokaltidningen har man kunnat läsa att en Limhamnsbo varit mycket uppretad och ställt krav på kommunen att trappan genast ska återställas. Jag för min del tycker att den där Limhamnsbon borde hålla tyst och stanna hemma om det inte passar. Har vi tur och byråkratin fungerar, så kanske det finns en ny nedgång på ett annat ställe till nästa sommar. Tills dess får vi helt enkelt bara gå lite längre eller välja en annan plats.

Stranden och havet var precis lika vackert som alltid. Jag stannade en god stund innan jag sakta vandrade tillbaka igen.

Dagens citat:

Jag anar en silverlinje, ett rum bredvid mitt sinne, ett stenkast från allt där inne, någonstans i mitt hjärtas minne.

Ha en fin fredag och en underbar ledighet vill jag önska alla er som nu snart kommer att gå på semester.

Kram Annika

 

Fridfullt vid havet. Läs mer »

Blommor överallt.

6 kommentarer / Natur, Österlen, Trädgård / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Oj vad det frodas och sjuder överallt nu. Det spritter av liv i trädgården och både växter och djur är verkligen på topp.

I våra holkar är det rena babyboomen just nu. Stararna flyger fram och tillbaka i skytteltrafik, alltmedan de växande ungarna hänger ut med gapande näbbar och bara väntar på mer mask.

Medan jag försöker hinna med att jaga ogräset i mina rabatter, så har Stefan fortsatt fylla på vinterns vedförråd. Huggen ved är nästan lika vackert som en blommande rabatt.

En dag i förra veckan passade vi på att ta oss en tur ner till Hällevik. Vattnet i kåsen låg spegelblankt och Mats eka låg noggrant förtöjd vid den lilla kajen.

Även i nationalparken blommade allting som bäst. Vildrosen på ängen hade slagit ut, och det var så vacker, men det var inte den som vi hade siktet inställt på den här dagen…

Nej, vi ville se på de stora rhododendron som växer bland de utländska träden. Numera har de nästan blivit alldeles för stora och förväxta, men de blommade ändå så vackert, och de är väl värda att besöka vid den här tiden. Tips, tips, tips!!

Det är en härlig tid, men allting går på tok för fort nu. Redan om en vecka närmar vi oss midsommar. Kan ni fatta…?

Dagens citat:

Jag hinner inte.

Leva.

Inte nu.

Sen.

Sen när jag.

Skyndat färdigt.

När jag är klar.

Då kan jag leva.

Om.

Jag lever då.

~Birgitta  Bobergh~

Klar blir man aldrig, lika bra att stanna upp och leva lite då och då.

Ha det fint. Annika

Blommor överallt. Läs mer »

Rulla till toppen