Stenshuvuds nationalpark – Gylleboannika

En härlig tur vid Hällevik

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 29 september, 2024 / Hällevik, kivik, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hej hej

Efter ett par veckors jobb på bästa Luckan, så är jag nu lite mer ledig igen. Här på bloggen blev det ganska tyst under den tiden, men nu ska jag försöka njuta lite av den vackra hösten och naturen igen.

En dag då det kändes som om vi var i gränslandet mellan sensommar och höst, då körde jag och Stefan en liten tur ner till Kivik och till Stenshuvuds underbara nationalpark.

Vågorna skummade vita ute på havet, men i Hälleviks kås guppade Mats eka bara lugnt och stilla. Jag tycker att det är den lilla båten som gör att blickfånget just här blir något alldeles extra.

Stefan, jag och våra hundar vandrade en tur runt i parken och njöt av den ljumma vinden. Tänk vilken lång sensommar vi fått uppleva ändå, fantastiskt.

Efter en vandring runt i skogen bland de utländska träden, så kom vi fram till Hälleviks kås igen.

Kanske får jag möjlighet att uppleva någon vacker soluppgång med gryningsdopp framöver. Ja, jag tror nog att jag lever i den bästa av två världar. Ibland är jag på ett jobb med de underbaraste arbetskollegorna, och ibland är jag fri att njuta av precis vad jag vill.

Dagens citat:

Livet har inga begränsningar, bortsett från de som vi själva sätter upp.

Hoppas ni alla får en fin söndag.

Kram från mig, Annika

En härlig tur vid Hällevik Läs mer »

Fridfullt vid havet.

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 28 juni, 2024 / Knäbäckshusens strand, Österlen, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hejsan.

I söndagskväll blev det så härligt väder. Jag hade varit på ALS vandring tidigare på dagen, för att minnas min kära kusin, som för snart 7 år sedan gick bort i den mest fruktansvärda sjukdom man kan tänka sig. Att en gång om året samlas för att göra den här vandringen tillsammans känns fint, och att samtidigt bidra med en slant till forskningen.

Första gången vi gick ”Mot ALS” var år 2017, och då var det också första och enda gången som Camilla själv deltog, åtminstone fysiskt. Jag vill gärna tro att hon på något vis varit med oss varje år sedan dess. (inlägget från vår första vandring finns HÄR)

På kvällen när vi ätit lite kvällsmat så fick jag en sådan längtan efter att ströva en stund vid havet. Jag körde till Stenshuvud där jag gick över den blommande ängen ner mot havet.

Där var inte så mycket människor på stranden, trots att det var riktigt ljummet och fint.

Jag styrde stegen bort mot stranden nedanför Knäbäckshusen, och utanför i vattnet fick jag sällskap av två vackra svanar.

Bron över Rörumsån hade gått hädan i stormen Babet, så där fick jag balansera på en trädstam och vara tacksam för att vattenståndet var så lågt.

Ungefär där nationalparken tog slut stod den gamla karmstolen som någon tagit dit, med ett konstverk i sten. Om det nu egentligen kan betecknas som ett konstverk….? Bra konstigt såg det ut i alla fall!

Vid kapellet där trappan ner till stranden förut varit, fanns nu bara ett brant stup. I lokaltidningen har man kunnat läsa att en Limhamnsbo varit mycket uppretad och ställt krav på kommunen att trappan genast ska återställas. Jag för min del tycker att den där Limhamnsbon borde hålla tyst och stanna hemma om det inte passar. Har vi tur och byråkratin fungerar, så kanske det finns en ny nedgång på ett annat ställe till nästa sommar. Tills dess får vi helt enkelt bara gå lite längre eller välja en annan plats.

Stranden och havet var precis lika vackert som alltid. Jag stannade en god stund innan jag sakta vandrade tillbaka igen.

Dagens citat:

Jag anar en silverlinje, ett rum bredvid mitt sinne, ett stenkast från allt där inne, någonstans i mitt hjärtas minne.

Ha en fin fredag och en underbar ledighet vill jag önska alla er som nu snart kommer att gå på semester.

Kram Annika

Fridfullt vid havet. Läs mer »

Blommor överallt.

6 kommentarer / Natur, Österlen, Trädgård / Av Annika Olsson / 12 juni, 2024 / Gyllebo, Österlen, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hejsan.

Oj vad det frodas och sjuder överallt nu. Det spritter av liv i trädgården och både växter och djur är verkligen på topp.

I våra holkar är det rena babyboomen just nu. Stararna flyger fram och tillbaka i skytteltrafik, alltmedan de växande ungarna hänger ut med gapande näbbar och bara väntar på mer mask.

Medan jag försöker hinna med att jaga ogräset i mina rabatter, så har Stefan fortsatt fylla på vinterns vedförråd. Huggen ved är nästan lika vackert som en blommande rabatt.

En dag i förra veckan passade vi på att ta oss en tur ner till Hällevik. Vattnet i kåsen låg spegelblankt och Mats eka låg noggrant förtöjd vid den lilla kajen.

Även i nationalparken blommade allting som bäst. Vildrosen på ängen hade slagit ut, och det var så vacker, men det var inte den som vi hade siktet inställt på den här dagen…

Nej, vi ville se på de stora rhododendron som växer bland de utländska träden. Numera har de nästan blivit alldeles för stora och förväxta, men de blommade ändå så vackert, och de är väl värda att besöka vid den här tiden. Tips, tips, tips!!

Det är en härlig tid, men allting går på tok för fort nu. Redan om en vecka närmar vi oss midsommar. Kan ni fatta…?

Dagens citat:

Jag hinner inte.

Leva.

Inte nu.

Sen.

Sen när jag.

Skyndat färdigt.

När jag är klar.

Då kan jag leva.

Om.

Jag lever då.

~Birgitta Bobergh~

Klar blir man aldrig, lika bra att stanna upp och leva lite då och då.

Ha det fint. Annika

Blommor överallt. Läs mer »

En kort och våt tur till havet.

2 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 9 juni, 2024 / Österlen, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hejsan.

Första dagen då Andréa var hemma så ville vi passa på att ta en sväng ner till havet. Vi packade in hundarna i bilen och gav oss iväg mot nationalparken.

När vi for hemifrån så var vädret helt ok, och faktiskt ganska soligt. Inte hade vi någon tanke på varken paraply eller regnkläder.

Men på bara den lilla korta biten ner till Stenshuvud, så hann det ändra sig rejält. Det mörknade på himlen och sakta började det stänka så smått. Regnet tilltog mer och mer och mer …

På bara någon minut så var vi alla totalt genomblöta. Vi gick en bit på stranden innan vi vek upp mot skogen igen. Vi hade tänkt att skula under träden, men vi kunde inte bli mycket blötare än vad vi var.

Någon hade lyckats bära med sig en klädd stol ner på stranden. Den stod där och såg mest bara våt och eländig ut.

Ja, det blev inte alls någon längre vandring för oss den här gången, men lite svenska havsluft hann hon få min Kanadadotter.

Dagens citat:

På ett sätt kan du inte göra något åt den lott du fick i livet. På ett annat sätt finns det inget som säger att den lotten har sista ordet.

Ha en skön söndag. Och det spelar ingen roll alls vad ni röstar idag, bara ni gör det – röstar!

Kram Annika

En kort och våt tur till havet. Läs mer »

Aktivering av pensionär.

10 kommentarer / Boktips, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 2 mars, 2024 / boktips, Hällevik, Österlen, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det gäller minsann att ligga i för att hålla sin ”lille” gubbe i form. Ja, för själv tar han vartenda tillfälle till fusk och mygel (åtminstone när det gäller träning och motion)

I förra veckan fick han själv välja var han ville ta sin motionsrunda. Jag blev inte direkt förvånad när han valde en tur vid Hällevik, för platserna där runt Kivik ligger honom alltid varmt om hjärtat.

Ännu var det ganska vintrigt och grått där, men snart snart, inom en överskådlig framtid, så kommer den här platsen att prunka av vårblommor, såsom blåsippor, vitsippor, gullviva och några vild orkidéer. Visst längtar man nu!

En runda i nationalparken med ett gäng glada hundar, det är en utomordentlig pensionärssysselsättning – åtminstone om man jämför med en eftermiddag i TV-soffan med ursäkten att man bara måste kolla hur det går i skidskyttet!

Och huset alla hundar var lite extra trötta i sina hjärnkontor efter allt sniffande och kissande. Bara fördelar med allt.

Jag själv var också ganska nöjd med dagen. Jag hade avverkat årets första löparmil på förmiddagen. Inte särskilt fort eller snyggt, men en mil i stilen ”löparlufs”, det får jag vara nöjd med så länge.

Här har jag blivit smygfotad direkt efter slutspurten 🙂

Boktips

Jag kunde ju inte låta bli att leta upp fler ljudböcker av författarinnan Kristin Hannah. Den senaste boken som jag nu lyssnat på heter ”En flicka som kallas Alice”. Även den var jättebra tyckte jag.

Dagens citat:

Hitta någon som vet att du inte är perfekt men behandlar dig som om du vore det.

Det perfekta är att det finns ingen som är helt perfekt, och om man börjar att behandla andra väl så brukar man själv bli väl bemött.

Kram Annika

Aktivering av pensionär. Läs mer »

Mysig vinkväll och morgontur runt Stenshuvud.

6 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 16 februari, 2024 / familjen, Österlen, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hej.

Förra helgen var så himla mysig här hemma hos oss. Två av mina döttrar hade framfört ett önskemål om en vin- och ostkväll, och i helgen var det äntligen dags. Det var vi tjejer, men såklart fick Stefan vara med på ett hörn. Även om han inte dricker vin så äter han gärna goda ostar och småplock.

I min familj gillar vi ju plockmat som man sitter länge och äter. Förutom ost och chark så gjorde vi en matig paj, baconrullade oliver och krustader med smält ost. Länge satt vi sedan och åt och smuttade på vinet.

När vi var mätta och nöjda så åkte ett roligt spel fram. Det var ett sånt där kunskapsspel där man skulle pricka in olika händelser på en tidslinje. Det var ett spel helt i min smak (förmodligen tycker jag det eftersom jag vann matchen, vilket kanske inte hör till vanligheterna)

Morgonen efter så hade Amanda lite bråttom hem till sina pojkar i Tomelilla. Jag och Emmy packade då in hundarna i bilen och for till nationalparken för en morgonvandring.

Det blåste minst sagt friska vindar, så när vi kom ner till havet och såg de höga vågorna så bestämde vi oss genast för att gå på andra sidan parken där berget skulle ge skön lä för vinden.

På alestigen var det lugnt och skönt. Dessutom är där så vackert tycker jag, det ser ut litegrann som i en John Bauer saga.

Vinterns rikliga nederbörd hade gjort att marken var extra vattensjuk och på sina ställen stod det högt med vatten runt träden. Det kommer bli rena paradiset för grodorna och alla snokar.

Vi hade siktet inställt på Hällevik, för att därifrån ta stigen som går på andra sidan berget. Alltså den lilla vandringsleden som går närmast havet.

I Hälleviks kås så hade svanar och sjöfåglar något slags morgonmöte på det guppiga vattnet. Kackalorum stod nog på dagordningen.

Vi passerade den vita söta lilla fyren. Alla småhundarna kämpade tappert på, då vi fick hoppa från sten till sten och stundom ta omvägar för små översvämningar här och där. Många små och korta steg blev det.

Så kom vi fram till Jätten Stens boning. Det är den platsen som det sägs att sjömän förliste förr i tiden, om det råkade kika in gattet.

Här är också så vackert, och har man tur och är uppmärksam så kan man än i dag få se ”Stenshuvudsgubben” här bland alla stenbumlingar. Det är säkert helt sant, för det har Stefan sagt…. 🙂

Dagens citat:

Och förresten. Försök aldrig vara perfekt. Det är i sprickorna magin finns. Glöm aldrig det!

Ha en fin fredag.

Annika

Mysig vinkväll och morgontur runt Stenshuvud. Läs mer »

En gång om året vill jag betrakta hösten härifrån.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 8 november, 2023 / höstfärger, Österlen, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hejsan.

Grått och vått har det varit nästan alla dagar hitintills i november, så när solen kikade fram en eftermiddag i förra veckan då passade jag och Emmy på att åka till Stenshuvuds nationalpark.

Solstrålarna flödade och jag märkte ganska snabbt att jag klätt mig på tok för varmt.

Vi stretade glatt uppför berget, och som alltid vid den här årstiden, tog utsikten andan ur mig.

Om man bara tänker besöka toppen på vår skånska nationalpark en gång om året, då rekommenderar jag att man passar på de sista veckorna i oktober eller alldeles i början av november. Naturen är magnifik då, ja helt oslagbar!

Av någon outgrundlig anledning så har man nu monterat en stång med en cykelsadel där uppe på bergets högsta punkt. Jag var såklart tvungen att prova ifall den höll för mig…

Från toppen tog vi trapporna ner på bergets norra sida för att sedan vandra genom alekärret mot Naturum igen.

Och såklart kan man inte vara vid Stenshuvud utan att ta sig ner till havet en liten stund.

En dag på Stenshuvud, det är alltid en väl investerad dag.

Dagens citat:

Vi är alla som fjärilar som flaxar omkring för en dag och tror att det är för evigt.

Vår tid här är så kort så kort – gör något meningsfullt för dig själv varenda dag.

Kram Annika

En gång om året vill jag betrakta hösten härifrån. Läs mer »

Mamma, vill du SUPA med oss?

8 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 5 september, 2023 / Hällevik, Stenshuvuds nationalpark, SUP, Vik / 3 minutes of reading

Hej hej

En mulen förmiddag träffade vi på Stefans bror, Mats och Bibbi ute vid Hällevik.

Tillsammans strosade vi ut till den lilla söta fyren i nationalparken.

Även om skogen var väldigt grön och frodig ännu så fanns det en svag känsla av höst i luften. På skuggsidan i nationalparken är det alldeles extra grönt, där alla runda stenar är täckta av härligt mossa. Som om det är mossbeklädda små troll som plötsligt skulle kunna ställa sig upp och börja prata (…och kanske är det de också)

Efter vår lilla promenad vid Stenshuvud, så var vi både lite hungriga och mycket kaffesugna. Det slutade med att vi stannade på fiket i Kivik och njöt av en andra frukost.

I våras när jag och Stefan fyllde år så blev det ju ingen ordning med vårt födelsedagsfirande. Då på vårkanten är det så mycket annat som är på tapeten. I födelsedagspresent hade jag emellertid fått en inbjudan av mina döttrar, ett kort där det stod följande:

– Mamma. vill du SUPA med oss? Och så hade jag fyra olika dagar att välja på…

I förra veckan hade min valda dag så kommit, då det var dags för det där ”supandet”.

SUP är en förkortning för Stand up paddel. För en del år sedan fick döttrarnas pappa samma present och han hade berättat lite för mig om vad han tyckte om att stå på en vinglig surfbräda och paddla … Jag var alltså en aning tveksam till hela spektaklet, det får jag väl erkänna, men jag vill ju inte vara någon mes heller, så en kväll i förra veckan for vi alla ner till Vik där en instruktör väntade. Eftersom Andréa hade fått roligare saker för sig, så fick Emmys bästis Matilda följa med i hennes ställe.

Allt gick förvånansvärt bra… ända tills det var dags för mig att resa mig upp från knästående. Plums, så låg jag sprattlande i vattnet. Fast på andra försöket gick det bättre, och vi paddlade i lugnt tempo ut till Knäbäckshusens strand och vända.

Vi fick en fantastisk kväll på havet och jag måste nog säga att jag var positivt överraskad över att det ändå gick så bra som det gjorde.

Kvällen avslutade vi med ost och vin i vårt lilla orangeri. Undertiden som töserna värmde sig i bubbelbadet tände jag upp alla levande ljus och dukade fram godsakerna.

När mörkret föll så tog vi fram vi fram kaffe och så njöt vi av sommarens sista jordgubbstårta.

Dagens citat:

Styrka kommer inte från det du klarar av. Det kommer från det du inte trodde du skulle klara av.

Ha en härlig dag.

Annika

(och kära töser, tack så innerligt mycket för den här upplevelsen. Tack!♥)

Mamma, vill du SUPA med oss? Läs mer »

Januaritur till Kortelshuvudet.

2 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 29 januari, 2023 / Kortelshuvudet, Österlen, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra helgen bjöd verkligen inte på något drömväder precis. Det var både grått och mulet, och rysligt blåsigt. Trots det så ville vi passa på att vandra med hundarna när min yngsta dotter äntligen hade möjlighet att komma hem till Österlen ett par dagar.

Vi valde en tur i nationalparken. Fast istället för att gå på de vanliga stigarna, de som vi oftast väljer, så vandrade vi upp mot Kortelshuvudet.

På sina ställen var det mycket vatten, och ibland fick vi ta små omvägar där marken var alltför vattenfylld.

Vi följde den nysnickrade spången upp mot den steniga branten till det som kallas för Kortelshuvudet.

Uppe på berget blåste det rejält den här dagen.

Utsikten där uppe ifrån är så fin tycker jag, och för en liten stund såg det nästan ut som om solen skulle klara av att bryta igenom de tjocka molnen.

Sedan valde vi att ta en annan stig på vår väg tillbaka….

-ditåt, sa Emmy!

Vi fick en riktigt härlig eftermiddag i nationalparken, jag, Emmy och småhundarna. Trots att vädret inte var på topp, så var det underbart… vi var ju på topp!!

Dagens citat:

Oavsett hur många misstag du gör eller hur långsamt du åstadkommer en positiv förändring i ditt liv, så är du ändå mil före alla de som inte ens försöker.

Njut av söndagen. Kram kram

Januaritur till Kortelshuvudet. Läs mer »

Hundpromenad i nationalparken.

4 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 18 januari, 2023 / Österlen, pomeranian, Stenshuvuds nationalpark / 2 minutes of reading

Hejsan.

I helgen när jag bara hade städning på mitt schema, så passade vi på att ta en liten paus i allt fejandet. Vi packade in oss själva och hundarna i bilen och körde till Stenshuvuds nationalpark.

Vi valde att köra till den norra delen av parken, strax intill Kiviks musteri. Det är i den delen som arboretet med alla de utländska träden finns. Där ligger även den lilla vackra kåsen Hällevik, där Stefans bror har sitt ålafiske.

Hundarna var vilda av glädje, som alltid, och ivrigt skällande på allt och alla.

-bara skäll ni, sa Gustav Mandelmann, med sitt stora leende, när vi möttes på stigen i skogen. Kanske passade han också på att pausa i alla helgens bestyr!?

Vi njöt av vår skön hundpromenad, i en för övrigt ganska folktom park. De mossbeklädda stenarna och de brandgula svamparna lyste upp så fint i den mörka januaridagen.