familj

Världens bästa Emmy

6 kommentarer / Familj / Av / / , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Idag blir det inget vanligt inlägg med natursköna foto från Gyllebo inte, för idag är det ingen vanlig dag…

…. för idag är det min fina Emmys födelsedag, och hon fyller faktiskt 30 år just idag.

Emmy är den tredje tösen i syskonskaran och kanske den av döttrarna som alltid gjort saker på sitt eget vis. Emmy är oerhört omtänksam, hon är klok och rolig, och för henne så skulle jag kunna plocka ner månen om hon så önskade.

För att uppmärksamma din dag Emmy, så har jag gjort en liten fotobomb här på bloggen. Med den vill jag önska dig en underbar födelsedag.

Dagens citat:

Om folk tvivlar på hur långt du kan gå, gå så långt att du inte kan höra dem längre.

Du är en fantastisk person Emmy, och jag älskar dig så♥

Kram

Världens bästa Emmy Läs mer »

Första vårtecknet och biologiexkursion.

14 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Hoppas ni alla vaknar upp till en härlig januarisöndag.  Jag själv har planerat en härlig morgon i naturen idag.

Min ena dotter, Amanda, håller på att plugga lite på distans. Förutom att hon både jobbar och är mamma, så läser hon nu in lite kurser. Det hon håller på med är biologi, ett ämne som jag själv gärna hade förkovrat mig i lite mer.

Det som nu stod på tur för henne, var ett arbete där hon skulle göra en exkursion med speciell växtlighet och sedan skriva ett arbete om vad hon kommit fram till.

–mamma, vet du var det växer blåbär och lingon?, frågade hon mig en dag.

Jamen såklart visste jag det. Med en pappa som en gång var skogvaktare, så hade jag ju lite koll på naturen runt omkring.

I fyra små rutor med lite olika växtförutsättningar inspekterade vi tillsammans vad där fanns. Med min stora ”Nordens Flora” kunde vi sedan artbestämma det mesta ganska bra.

Jag blev själv ganska sugen på att också läsa och lära mig mer om biologi. Men det får vänta, nu har jag fått lite mer jobb på bästa Luckan, och det ser jag fram emot såklart.

Men till Amanda säger jag lycka till med sina studier.

Trollhassel

Någon biolog behöver man inte vara för att njuta av det första vårtecknet. Troget, som alltid i januari, så blommar nu min grannes underbara trollhassel. Naturens små mirakel är sannerligen fantastiska.

I år ska jag verkligen gå in för att plantera ett eget litet trollhasselträd i min trädgård. Ett ljusgult är min önskan.

Dagens citat:

Den som lyckades tog risken att misslyckas.

Det finns inget misslyckande, det finns bara lärdom till nästa gång. Så bara kör på och våga.

Ha det bäst, Annika

Första vårtecknet och biologiexkursion. Läs mer »

Innan jag hann blinka så var hon borta igen.

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej.

För två veckor sedan dök hon upp här hemma som en storm. Hon for runt bland familj och vänner med sin energi. Hon grep tag i allt och alla, men innan jag hann förstå vad som hände, var hon borta igen.

Ja, ungefär så känns det varje gång min äldsta dotter Andréa hälsat på här hemma.

Mysigaste stunden med min dotter, det var nog när hon steg upp tillsammans med mig för att följa med ner till bryggan. Det blev en fin stund då det bara var hon och jag, en gråmulen morgon i förra veckan.

I sjön simmade en stor flock vita svanar och vi hade tagit med oss lite varmt att dricka som vanligt.

På hemvägen upptäckte vi  att det bildats lite håris på sin ställen. Håris är ett lite ovanliga fenomen som händer när förhållandena mellan temperatur och fuktighet är helt rätt och det då finns precis rätt träslag som är i en förruttnelseprocess.

På ett annat ställe hittade vi en ”geotag” som vi var tvungna att inspektera lite noggrant.

När vi kom hem så pysslade jag ihop en liten enkelt krans till dörren. Alla mina halmstommar var spårlöst borta (jag tror att Stefan ”gått bananas” och haft lite för stor städiver ), men det fick bli en hjärtformad och lite tunnare enriskrans det här året.

Den här vanliga och lite långsammare dagen var nog den bästa tillsammans med min dotter.

Nu landar hon snart i Vancouver igen och livet fortsätter sin gilla gång för oss alla. Men för varje avsked och för varje ”hejdå”, så känns det som om hon tar en liten bit av mitt hjärta med sig. Jag är så glad för dagens moderna teknik, ändå har vi inte mycket kontakt när hon är där borta på andra sidan jorden. Hos henne är min natt hennes dag, och tvärtom, dessutom jobbar hon så märkliga tider att jag inte riktigt förstår hennes schema som inte har några egentliga tider. Men är hon lycklig så är jag det med, såklart♥

Dagens citat:

Det är klokare att gå sin egen väg än att gå vilse i andras fotspår.

Kram Annika

Innan jag hann blinka så var hon borta igen. Läs mer »

Regn och första höstkänslan.

7 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

I förra veckan väntades äntligen några dagar med regn. Efter en ganska lång torrperiod så kändes det både efterlängtat och välbehövligt.

Jag prickade ändå in en härlig morgon då det var uppehåll och en riktigt mysig soluppgång.

Skogen hade, som genom ett trollslag,  fått en svag strimma av höstkänsla. Gässen var tillbaka i sjön, så som de brukar vara när sommaren är över. Ljudet av dem när de flyger över vårt hustak om kvällarna, får mig alltid att tänka på just hösten.

Vid bryggan låg några av scouternas kanoter uppdragna på land. Kanske var det sista lägret för det här året?

Morgonen efter hade vi inte riktigt samma tur med vädret, hundarna och jag. Då föll ett ihärdigt regn över oss, och mina små dunbollar var måttligt roade över att vara ute på promenad.

Fast de älskar att dricka ur de stora vattenpölarna som det blir på vår grusväg. Det är som om de gillar det leriga vattnet lite bättre än det friska fräscha vattnet de blir serverade inomhus.

Så har min lillasyster fyllt år och eftersom det var lite ”halvjämnt” i år så ville jag förstås uppmärksamma hennes dag.

Min systersons lilla kattunge var också med och firade såklart. ”Det bästa man har sätter man på bordet”, heter det ju.

Japp, höstkänslan har flyttat in i skogen nu, och jag gillar det verkligen!

Dagens citat:

Den ena minuten är du ung, cool och rolig. Och i andra minuten skruvar du ner stereon i bilen för att se bättre.

Ja, jag är nog rädd att jag hör till den senare kategorien numera. Hur det är med min lillasyster, det vet jag inte riktigt, men hon är ju som sagt några år yngre än vad jag är.

Ha det gott

Kram Annika

Regn och första höstkänslan. Läs mer »

Lite grann från ovan och en nyklippt Stefan.

7 kommentarer / Allmänt, Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , / 3 minutes of reading

Hejsan.

Minns ni förr i tiden, då man kunde köpa flygfoton på sina hus och gårdar. Då, på den tiden, togs bilderna från flygplan. Försäljarna gick sedan runt och erbjöd flygfoto till respektive fastighetsägare för en ganska ansenlig summa pengar. Jag minns att de var ganska dyra. Dessa foton hade man fint inramade och upphängda på hedersplats i huset. Numera behövs inga flygmaskiner för det ändamålet. Nu tar man istället  både bilder och filmer med en drönare. Lätt som en plätt alltså.

Fast har man ingen drönare, då får man klättra, som jag.

Det var Stefan som byggt ett väldigt högt jakttorn. Jag tyckte att jag kunde passa på att föreviga vår omgivning däruppe ifrån, innan tornet kommer att flytta ut i skogen. För första gången fick jag se vårt vackra sedumtak lite mer i närbild också. Lite längre fram på sensommaren så brukar det blomma så fint däruppe på vedskjulet.

Dessutom upptäckte jag att det var hög tid att rensa takrännorna.

Stefans passerade nedanför, men ville nog inte vara med på bild.

Ett ”klätterfoto” på mitt barndomshem i Christinehof finns också i mitt bildarkiv. Jag minns att jag var ganska stolt när jag lyckades klättra upp i det högsta trädet en bit från huset och knäppa den här bilden. På den tiden tog man inte några foto i onödan, så en enda bild tog jag bara, innan jag sedan klättrade ner igen. Inte heller kunde jag kontrollera hur fotot blev, utan jag fick snällt vänta tills det var dags för framkallning. Idag älskar jag  att jag har den här bilden. Man kan se min lillasyster som sitter på trappan med en katt och vår dvärgpudel Otie vid sin sida. Vid uthuset står pappa Kurts folkvagnsbubbla parkerad, den som han körde i skogen med. Vid husknuten finns vår runda soptunna, som på den tiden var gjord av galvad gallerplåt, där man hade en papperssäck inuti. Jag kan än idag minnas hur det där locket hördes då det  skramlande föll ner när jag varit ute och kastat soporna. Så finns min mamma Ingrids fina trädgårdsland till höger, där som hon alltid sådde luktärter längs stängslet. Det fanns dill och persilja och ringblommor, och såklart potatis.

Nyklippt

Innan jag och Andréa åkte iväg till Rörums backar i söndags kväll, så passade Stefan på att få frisyren justerad litegrann. Han litar inte längre på mina färdigheter som frisör, men tydligen har han större förtroende för min dotter.

I buskarnas skugga låg katten Felix och låtsades sova. Han visste att om han inte passade sig noga så skulle turen komma till honom också, och det här med hårvård är inte det han gillar allra mest. Åtminstone inte på alla ställen på kroppen…. katten alltså 😉

Dagens citat:

Vi borde dansa mer. Vi borde sjunga mer. Vi borde leka mer. Vi borde leva mer.

Den här dagen är som gjord för allt det där. Glad midsommar.

Kram Annika

 

Lite grann från ovan och en nyklippt Stefan. Läs mer »

Pippikalas

13 kommentarer / Allmänt, Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 3 minutes of reading

Hej.

Den 3 juni var det min födelsedag och samma dag fyllde också mitt barnbarn Nicolaj 2 år. Att fira när jag fyller år är inget jag är så himla noga med. Den här tiden på året så är det oftast en massa annat som brukar kollidera och får gå före. Det har varit skolavslutning, student, examen och andra festligheter som jag fått dela dag med, och så har det varit alltsedan jag var barn. Fast i år blev det nog bästa sammanslagningen någonsin – i år blev det bestämt att jag och Nico skulle slå ihop våra kalas och ha ett gemensamt.

Alltså fick det bli ett hejdundrande Pippikalas här i Gyllebo!

Jag dukade och fixade i bästa Pippistilen. På bordet hamnade en stor härlig bukett av gula smörblommor. Smörblommor är ju så himla fint.

Familjen bjöds in och världens goaste gäng uppenbarade sig här. Först ut var det Kapten Efraim Långstrump. Stefan såklart, han är ju lite lik den unge Beppe Wolgers tycker jag.

Såklart kom poliserna Kling och Klang också på Pippis kalas. Det var två glada veterinärer som kom direkt från en veterinärkongress i Göteborg. Det var Andréa och hennes irländske kompis Fergal. Härligt goe Fergal, som varit på besök här hos oss förut. Utan att blinka så var han med på vårt smått tokiga kalas.

Det blir ju ingen Pippifest utan den fina fröken Prysselius eller Prussiluskan som Pippi själv säger. Den rollen kunde inte gjorts bättre, än av Emmy. Hon kändes som klippt och skuren för uppdraget.

Pirater hör ju också till när det är Pippikalas. Jocke med kniven minns vi väl alla och även Jim och Buck är omtalade i Pippis värld. Hos oss var det Låke och Matilda som klädde sig i dessa roller.

Är det Pippifest så finns det mycket guldpengar, och finns det guldpengar så kommer det ju tjuvar. Dunder-Karlsson och Blom är lömska figurer. Gunilla tog på sig den rollen som bov och hade som tur var egna handbojor med sig.

Både Scott och Nicolaj var såklart Pippi Långstrump, liksom jag själv.

Undertiden som Pippi fixade maten med hjälp av en polisen Kling, så öppnade pojkarna presenter på löpande band.

Och vad äter man då på ett Pippikalas egentligen? Spiksoppan gick bort, då det nog inte hade varit tillräckligt mättande. Det fick helt enkelt bli spagetti.

Sockerdricksträdet hade inte hunnit leverera tillräckligt med sockerdricka, så vi fick ha jordgubbssaft i glasen istället. Men det gjorde inget, stämningen var ändå tillräckligt hög runt bordet, så sockerdricka hade nog blivit för starkt ändå.

Såklart måste det finnas kaffe, kakor och tårta på ett Pippikalas. Alla vet ju att Pippi är fantastisk på just kafferep.

Och innan festen led mot sitt slut, så gick pojkarna och delade ut små tabletter till oss alla ur sina karamellaskar. Det var krumelurpiller. Jag blundade och tänkte för mig själv: ”Fina lilla krumelur, jag vill inte bliva stur” innan jag med andakt svalde min lilla söta pilla. Nä, vem vill bli stor, när det är så himla roligt att vara barn.

Visst är det helt fantastiskt att få ha sitt barnasinne kvar,.

Jag och Nicolaj tackar alla i familjen som gjorde vår lilla fest så lyckad som den blev! Tack, tack, tack!!!

Dagens citat:

Man måste ha barnasinnet kvar. Annars blir man aldrig vuxen.

~Astrid Lindgren~

Nästa år fyller jag 60… ja, har jag inte blivit vuxen då, då är det nog inte lönt att ens försöka 🙂 …. och vem vet vad vi ställer till för kalas då….

Ha en fin dag.

Kram Annika

 

Pippikalas Läs mer »

Svårflörtad värme

4 kommentarer / Allmänt, Boktips, Familj, Natur / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Värmen tycks en aningen svårflörtad den här våren. Vanligtvis så brukar det bli någon härlig dag under vårvintern då man kan rikta sin bleka nos upp mot solen och suga i sig lite värme…. men ännu har det varit snålt med den saken.

Jag har försökt att hålla värmen på andra vis. Att arbete med ved är ett värmesäkert jobb, och nog är det sant att det värmer många gånger, det där jobbet. Underbart att fylla på förråden inför nästa vintersäsong.

Man kan också hålla värmen genom att tjuvstarta lite på våffeldagen. Att grädda våfflor gör att det blir varmt och doftar ljuvligt i hela köket och dessutom uppskattas det av gästande familjemedlemmar. När det sedan gömmer sig kärlekstecken i osten, då blir det även lite extra varmt i hjärtat.

Motion är ett annat sätt att bli varm. Mitt och grannens lilla hemmagym i garaget ger både styrka och värme.

 

Den mysigaste värmekällan av dem alla är kanske ändå en spinnande katt vid sin sida. Judith ligger gärna inne i stugan när det är blåsigt och kallt.

Boktips

Och när man myser med katten vid sin sida så passar det bra med en ljudbok i öronen. Jag har lyssnat på Michael Nyqvists självbiografi ”När barnet lagt sig”. En ljudbok inläst av honom själv. Boken är från 2009.  Lite sorglig ton hade boken och den kändes på något sätt så ofullständig…

Dagens citat:

Om det är förnuftet som formar människan så är det känslan som leder henne.

Önskar er alla en fin torsdag.

Annika

Svårflörtad värme Läs mer »

Blötsnö, syskonkärlek och Gyllebotroll.

8 kommentarer / Boktips, Familj, Natur, Österlen / Av / / , , , , / 3 minutes of reading

Hej hej.

Här blev det ju tyst för några dagar. Jag har haft barn och barnbarn på besök hela den här helgen och då blir det inte mycket tid över att knåpa ihop blogginlägg inte.

Förra söndagen var pojkarna också här hos oss i Gyllebo, eftersom både Amanda och Jimmy jobbade då. Jag och Stefan fick full rulle precis hela dagen.

Vädret var inte det bästa, men lite frisk luft tyckte jag ändå att vi behövde. Alltså drog vi på pojkarna vinterkläder och bäddade ner dem i vars en sittvagn. Jag tror nog att Scott njöt lite extra av att också få känna sig liten, det är sånt man får göra när man är hos mormor och ”morfar Ginko”.

Det blåste en isande kall vind och vi valde en lite kortare runda för att inte frysa ihjäl (jag och Stefan hade ju inga mysiga vagnar att krypa ner i) Vi gick en sväng på trollstigen och tittade på alla ”Gyllebotroll” som finns där.

När Nicolaj sedan envisades med att kasta av sig mössan hela tiden, då tyckte jag att vi skulle skynda oss hem igen. Små tunnhåriga lintottar ska inte vara ute i blåst utan mössa.

Hemma i stugvärmen kröp pojkarna upp i fåtöljen och kramades, för när de inte kivades så flödade syskonkärleken rejält. Sedan byggde vi höga torn med duplo. Som final på byggandet ville Scott köra på tornen med sin helikopter (jag kom bara bara att tänka på terrorattacken den 11 september… )

Snön hade inte mer än precis hunnit försvinna, förrän vi fick ny, vit blötsnö här i Gyllebo.

Jag tog med mig hundarna på en våt runda runt sjön. Efter bara någon enstaka kilometer så hade Molly fått nog av vädret. Hon gillar inte när hon blir blöt och smutsig, så hon tvärvägrade att gå ett enda steg till  och jag hade inget annat val än att lyfta upp henne i ryggsäcken där hon ju älskar att sitta.

De andra hundarna traskade tappert på runt hela sjön. Kameralinsen blev både blöt och suddig och hundarna liknade mest små vattenråttor när vi kom hem. Friskt och skönt var det trots allt, och man ångrar ju  aldrig en promenad i skogen.

Boktips

Jag har lyssnat på en ny ljudbok. ”Jävla karlar” av Andrev Walden. Det är en galen berättelse om hur det är att vara pojke och växa upp med sju olika pappor som inte är hans riktiga. Det är en bok med ett lättsamt sätt att berätta om något som jag tänker mig är både svårt, mörkt och jobbigt för en liten pojke.

Dagens citat:

Varje gång du läser en bok så ler ett träd och tänker; ”där finns ett liv efter döden”.

Jag önskar en härlig måndag och en fin ny vecka.

Kram Annika

 

 

Blötsnö, syskonkärlek och Gyllebotroll. Läs mer »

Nollgradigt och jägarbröder.

4 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra helgen vände vädret så sakta och temperaturen steg och det blev nära nog töväder.

Just den här morgonen var det ganska häftigt att kallbada. Det var nollgradigt både i luften och i vattnet och det är inte så ofta jag upplevt det (kanske var det rentav första gången) Eftersom isen så sakta börjat smälta hade vattnet blivit riktigt kallt längst upp i ytan. Nere på botten är det alltid minst 4 grader plus.

För en kort stund färgades molnen över bryggan alldeles rosa. Skådespelet var över på någon enstaka minut, så ordspråket om att ”underbart är kort” stämde extra bra just den här morgonen.

När jag kom hem från min runda i skogen så var Stefan och storebror Mats i full färd att ta hand om ett jaktbyte. Nu känns det bra med full frys!

 

Den vita snön är ett minne blott nu, åtminstone för den här omgången…  I torsdags var det ”halvsnödagen”,  alltså den dagen mitt i vintern, då hälften av all snö ska ha fallit. Ja, vad tror ni om det? Kommer vi att få lika mycket snö till, innan våren behagar göra sitt intåg? Den som lever får se.

Dagens citat:

En klocka som kostar 3.000 kronor visar samma tid som en klocka som kostar 300 kronor. Ensamhet i ett hus på 400 kvm är densamma som i ett på 40 kvm. Om du reser i första klass eller i ekonomi kommer du fortfarande till samma destination. En dag kommer du att inse att lycka inte beror på materiella ting, utan på kärlek av människor runt omkring dig och glädjen du känner för att du lever!

Njut av lördagen.

Kram Annika

Nollgradigt och jägarbröder. Läs mer »

Farsdag och barnarbete.

2 kommentarer / Allmänt, Familj, Trädgård / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

I helgen har det varit farsdag, en dag då jag tänkt lite extra mycket på min egen pappa Kurt. Jag minns hur mycket han tyckte om att fira den här dagen på ”gamla dar”. Såklart förstår jag att det var för att skingra ensamheten och få träffa oss alla, sina nära och kära. Kurt, du fattas mig så rysligt ♥

Mina egna döttrar är så duktiga och kommer alltid ihåg att fira ”sina pappor” vid den här tiden på året. Det här med presenter är då egentligen inte det viktiga, utan det är omtanken och att vi ses. Även om de alltid kommer med någon liten rolig sak förstås.

En bra farsdagspresent var också att hela gänget hjälptes åt med höstarbete i vår trädgård.

Varvat med bus och lek tog vi hand om en stor del av alla tjocka eklöv som den senaste veckan lagt sig som en matta över hela trädgården.

Att sedan pausa med lite fika utomhus smakade jättegott. Extra spännande tyckte pojkarna att det var när vi bland alla löven hittade en stendöd mus.

 

Sedan var det full rulle med lövräfsning igen, och till och med lille Nico hade fått kläm på vad jobbet gick ut på.

Dagens citat:

Om dina planer avser ett år framåt, plantera ris.

Om dina planer avser tio år framåt, plantera träd.

Om dina planer avser hundra år framåt, utbilda barn.

Dessa underbara barn – vårt hopp och vår framtid.

Ha det fint.

Annika

Farsdag och barnarbete. Läs mer »

Rulla till toppen