Österlen – Sida 20 – Gylleboannika

Förkylning och städlördag.

4 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 17 november, 2024 / Gyllebosjön, pomeranian / 1 minute of reading

Hejsan.

Efter några veckors jobb, så kom ett litet förkylningsvirus ikapp och fick tag i mig. Inte så att jag ligger däckad eller har någon feber. Nej, nej, det är ingen sådan där riktig mansförkylning. Nej, det är mest bara en massa nysningar i tid och otid, kill i näsa och hals och snuvig.

Städning stod på mitt schema den här helgen, men först behövde både jag och hundarna lite frisk luft för att orka.

Badet hoppade jag dock över, jag tänkte att det kanske inte skulle vara helt bra med förkylning i kroppen. Dessutom var det både blåsigt och lite duggregn, och inte alls så speciellt inbjudande faktiskt.

En stund satt vi på bryggan och laddade inför den väntande helgstädningen. Lakan skulle bytas och tvättas, golv behövde skuras och pälsar skulle borstas och trimmas. För allt det krävdes lite laddade batterier för oss alla.

Det blev ingen superlång runda den här dagen. Mycket skulle göras och förkylningen tog ut sin rätt. Sakta plumsade vi hemåt genom alla fallna löv igen.

Dagens citat:

Det finns ingen garanti för att du alltid lyckas när du försöker, det finns däremot en fullständig garanti för att du aldrig lyckas om du inte försöker.

…atcho atcho prosit…

Kram Annika

Dela gärna

Förkylning och städlördag. Läs mer »

Lite vilse.

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 14 november, 2024 / Hallamölla, Österlen, Vantalängan / 2 minutes of reading

Hej hej

Vi fick en så mysig lördag, jag och min dotter Emmy. Redan kvällen innan hade vi bestämt oss för att ge oss ut i naturen, oavsett hur vädret skulle bli.

Vi parkerade vid Vantalängan, som ligger strax utanför Brösarp. Därifrån gick vi på Skåneleden längs med Verkeån, med siktet inställt på Hallamölla. Vädret var riktigt skönt den här dagen.

Naturen där är så vacker, och innan vi visste ordet av så var vi framme vid Hallmöllas vattenfall.

En vacker samlingsplats med informationstavlor var färdigbyggd och vi kunde läsa om alla möjliga spännande djur som kunde påträffas där. Det var bla utter, men det har vi ju i Gyllebo också, även om jag inte mött honom på länge nu.

Vi beundrade vattenfallet för en stund, innan vi bestämde oss för att gå över bron och ta vägen tillbaka till Vantalängan på andra sidan ån istället.

Vi mötte ett gäng vackra kor där på andra sidan ån. Nyfiket och en aning misstroget blängde de på oss när vi passerade dem. Strax efteråt stötte vi på en ylande hund, som verkade ha kommit helt vilse. Vi förstod att det var en jakthund med både skyddsväst och sändare på sig. Inga vilda djur syntes till, så kanske var det mest i frustration som den ylade och skällde vilt.

Jag och Emmy vi gick och vi gick … och vi gick… och insåg till slut att vi nog var lite vilse även vi. Då träffade på ett annat par som också var ute på villovägar. Jag och Emmy valde att försöka gena över en åker medan de andra valde att gå samma väg tillbaka.

Slutet gott, allting gott – vi hittade tillbaka till Vantalängan trots att vi kommit lite ”offroad”.

Dagens citat:

Att ständigt jaga det perfekta är som att inleda ett krig man aldrig kan vinna.

Ha en fin torsdag. Och har ni vägarna förbi Brösarp idag, så kika gärna in på Luckan där vi idag har Skogsdag mellan 15.00 – 19.00 idag. God ärtsoppa + kaffe med dopp utlovas.

Kram Annika

Dela gärna

Lite vilse. Läs mer »

Redo för vintern nu.

4 kommentarer / Allmänt, Boktips, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 11 november, 2024 / boktips, Gyllebo, höstmörker, tomelilla / 2 minutes of reading

Hejsan.

Snart är vi mitt inne i mörkaste November, och ännu har vi nästan inte haft en enda liten frostgrad här nere i söder. Temperaturen i sjön ligger på 9 grader och det känns ännu ljummet och skönt att vara ute.

För mig hade det gärna fått komma ett litet täcke med härlig nysnö nu som hade lyst upp lite grann. Ingen snö är ju vitare än den där första när den väl kommer.

På tal om vitt … Ännu blommar min stora vita klematis helt överdådigt, sådär som den brukar göra nu sent på hösten. Jag är glad att jag kan njuta av den genom mina köksfönster.

Det enda som är kvar att göra inför vintern här, är att lägga på plåtarna på poolen. Det är ett lite tungt och bökigt projekt som ofta skjuts upp. Men när de är gjort, då är vi redo för snö och vinter. Nästa helg får vi ha som mål att det ska vara klart.

För ett par veckor sedan var det meningen att mina små barnbarn skulle komma och sova över hos oss här i Gyllebo. Men av det blev det ingenting, då de båda pojkarna blev både febriga och kräkiga. Istället fick Amanda vara hemma med de båda pågarna. Jag fick ju en ledig och oplanerad dag plötsligt, så då åkte jag dit och hjälpte henne att gräva upp hennes dahlior.

När pojkarna låg nerbäddade i soffan framför TV:n kom Amanda ut om i trädgården och instruerade hur hon ville ha det, och vad de olika blommorna hette. Jag höll mig gärna utomhus och så långt ifrån alla basilusker jag kunde.

Efter någon timme var alla dahlior i Tomelilla också uppgrävda och även där blev de redo för vintern. Jag log lite när jag såg de sista skördade morötterna på uteplatsen. Kanske var det tänkt att det skulle serveras någon delikat morotsrätt i den lilla gulliga lekstugan. Visst är den där lilla stugan så kär, den som Stefan renoverade åt Scott då han var riktigt liten…

Boktips

Jag har lyssnat på en ny bok som heter ”Midnattssrosen” av Lucinda Riley. Det är en historisk roman där man får följa två parallella berättelser – en nutida och en som utspelar sig för hundar år sedan. Det var en bok som jag tyckte mycket om. Så tips, tips!

Dagens citat:

Det krävs en stor mängd sanning för att vinna förtroende, men endast en lögn för att förlora allt.

Ha en fin måndag

Annika

Dela gärna

Redo för vintern nu. Läs mer »

Som guld i skogen.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 7 november, 2024 / Gyllebo naturreservat, Gyllebosjön, Österlen / 1 minute of reading

Hejsan.

Helgens väder var så otroligt vackert. I bokskogen vid sjön var det som om träden var fyllda av glimmande guld.

Solens strålar värmde rejält, och i takt med lövfällningen så har nu skogen blivit allt ljusare igen.

Jag tycker så mycket om den här tiden när skymningen kommer allt tidigare och gryningen dröjer. Det är en tid av skönhet och förgänglighet, där naturen förbereder sig för vila och återhämtning.

Vi borde alla lära oss att ta efter modern natur lite mer i det avseendet, att tillåta oss att slå av på takten och ladda våra batterier för ett tag.

Stefans lilla båt ligger nu tryggt bakom vårt vedskjul, där den ska slumra hela långa vintern. Att sova en hel lång vinter, ja det hade jag själv inte haft tålamod till. Jag älskar ju vintern, och vill för allt i världen inte missa den. Men man kan ju alltid slå ner på takten och minska farten en smula.

Dagens citat:

Om du känner att du tappat dig själv, tänk då på träden som tappar sina löv men står tillitsfullt kvar – och efter en tid är de fyllda med nya glänsande löv.

Naturen den är inte dum, vi borde härma den lite mer.

Ha det fint, kram Annika

Dela gärna

Som guld i skogen. Läs mer »

Vacker Allhelgona.

8 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 5 november, 2024 / Alla Helgons Dag, Österlen / 2 minutes of reading

Hej hej

Allhelgona helgen är en så fin helg tycker jag. Sådär lugn, eftertänksam och vacker som den ju bör vara.

Efter en veckas arbete på Luckan så var det skönt att bara åka till kyrkogården, göra lite fint och tända ljus för mina nära och kära.

I förra veckan var det ju även Halloweenfirande. Jag läste att barnen i vår by skulle gå runt och hitta på bus om det inte bjöds på något godis. Men efter en lång arbetsdag så var jag så himla trött och jag orkade verkligen inte med något busande. Istället släkte jag alla ljusen i vårt hus och satt med ett ensamt stearinljus och åt upp allt godis själv. När Stefan kom hem från sin herrmiddag så trodde han nästan att strömmen hade gått här hemma.

Min äldsta dotter, hon som bor i Canada, hon älskar att klä ut sig och fira Halloween. Det här året lär hon ha varit Sandy i Grease, det hördes ju väldigt sött och gulligt och inte alls så läskigt. För några år sedan såg hon dock så här förfärlig ut…

I förra veckan skulle min fine svärfar, Nisse, fyllt 100 år om han hade fått leva så länge. Såklart skickade vi lite grattishälsningar upp till himmelen.

I helgen har det varit Österlen Lyser runt om i byarna. Men jag har varit så trött och inte riktigt orkat ge mig ut sedan mörkret fallit. Men det gör inget, jag har haft det mysigt här hemma istället. Och kanske kommer jag att bli rysligt pigg nu framöver, då jag druckit en kur av ett kinesiskt te, som smakade så vedervärdigt att det knappt gick att svälja. Med den smaken måste det ju göra någonting bra med kroppen.

Hälsokuren är över, grytan jag kokte teet i har jag fått kasta. Kaffetåren på morgonen smakar numera himmelskt efter veckan med kinesiskt rävgift.

Dagens citat:

Kroppen och själen talar till oss och höjer rösten tills vi lyssnar.

Ha en härlig tisdag.

Kram Annika

Dela gärna

Vacker Allhelgona. Läs mer »

Mystik i gryningen

10 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 3 november, 2024 / Gyllebo, höstmorgon, Österlen / 1 minute of reading

Hej hej

Dimman låg tät över sjön när jag och min vän kom ner till bryggan för att vårt gryningsdopp.

Mörkret krävde lite levande ljus, och min brygglykta kom väl till pass där den sken upp fint på bryggan. Efterhand som dagen grydde kunde vi se hur dimman svepte in världen i ett drömlikt skimmer.

Jag och Tina vandrar glatt vidare efter vårt bad. Morgonen var extra gåtfull och trädens mörka siluetter framträdde som mörka väktare i den tidiga timman.

-Jag älskar de svarta stammarna, sa Tina, och höll upp sina mobilkamera för att föreviga allt det vackra.

Morgonen var alldeles tyst och stilla, som om naturen höll andan och dimman gjorde att varje ljud dämpades till ett viskande.

Höstmorgnar som denna här är något alldeles extra. Liksom vilsamma för sinnet.

En dimmig och suddig morgon med min vän – en morgon kunde inte starta mycket bättre.

Dagens citat:

Alla som andas kan älska, alla som älskar kan hjälpa, alla som hjälper kan rädda – en värld som har svårt att andas.

Jag önskar er en fin söndag.

Kram Annika

Dela gärna

Mystik i gryningen Läs mer »

Nästan som en vårdag.

4 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 29 oktober, 2024 / familjen, Haväng, höstdag, Österlen / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det var en så vacker dag i förra veckan, då min dotter och de två barnbarnen kom hit en sväng till oss i Gyllebo. Scott hade ett önskemål och det var att köra till havet och till den där stranden där ”man kan gömma sig i ett träd”

Stranden som Scott syftade på var ju Haväng, och med lite medhavd fika så for vi såklart dit för att njuta av den soliga dagen.

Vår medhavda fika bestod av drömrulltårta som pojkarna bakat, och såklart sugrörsdricka. När vi njutit av vår lilla picknick så stod ”smörgåskastning” på schemat. För pojkarna spelade det inte så stor roll om stenarna hoppade på vattenytan eller inte – huvudsaken var att det plaskade rejält. Ju större sten, desto rejälare plask.

Tänk så kul små pojkar kan ha genom att leka längs med ett vattenbryn. Och det kvittar hur mycket man säger åt dem att inte gå ut i vattnet så de blir blöta, för det slutar alltid med blöta strumpor, skor och fötter. För just det är ju mer lag än undantag. Fast just den här dagen spelade det egentligen inte så stor roll. Vädret för så varmt och skönt, ja nästan som en tidig vårdag.

Efter att ha kastat tillräckligt med stenar i vattnet så var det dags för det där trädet som Scott tyckte om att leka i.

Nicolaj som brukar vara som ett litet eko av Scott, gjorde exakt likadant nu också och härmade efter allting som Scott sa. De där små älskade busfröna alltså!!

Nog var det fantastiskt att vi fick uppleva en vårdag så här i slutet av oktober.

Dagens citat:

Man kan leva i ett litet hus men ha utsikt över en stor värld.

Och ju mindre hus man har, desto mindre att städa, och mer tid blir det kvar att njuta av naturen och med med barn och barnbarn.

Ha det fint.

Kram Annika

Dela gärna

Nästan som en vårdag. Läs mer »

Kärleksfest i himlen och en rosa morgon.

4 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 28 oktober, 2024 / Gyllebo naturreservat, minnenas arkiv, Österlen / 2 minutes of reading

Hej hej

Bubbliga och babbliga träffades vi igen på bryggan, jag och min vän. Det var som om ingen tid förflutit sedan vi satt där förra gången.

Och det var ju faktiskt inte så länge sedan vi träffades här förra gången, ändå hade vi så mycket att avhandla att tiden bara rann iväg.

Hemma väntade Stefan med hotellfrukost. Vi ”singlade slant” (fast med med träpinnar istället för mynt) om vilken vandringsstig vi skulle välja. Att hinna med alla promenadstråken skulle inte vara möjligt. Lotten föll på att vi skulle ta vägen förbi den lilla udden som kallas för ”Långevass” och sedan tillbaka på ridstigen.

Vi fick en så fin morgon och det smakade sedan gudomligt med brakfrukost när vi kom hem.

Bröllopsdag i himlen

Idag är det 63 år sedan mina föräldrar gifte sig och jag är övertygad om att i himlen är det stor fest idag. Att äta gott och fira saker, det var de så bra på, mina föräldrar. Grattis och skål för kärleken ♥

Jag har varit och tänt ett ljus på graven (något Kurt själv var oerhört noga med sedan han blev ensam) och har jag nu räknat rätt på timmarna så ska det brinna där fortfarande.

Dagens citat:

Älska varandra, men gör icke kärleken till en boja. Låt den hellre vara ett rörligt hav mellan era själars stränder.

Ha en fin måndag.

Kram Annika

Dela gärna

Kärleksfest i himlen och en rosa morgon. Läs mer »

Ensam morgon vid Haväng.

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 27 oktober, 2024 / gryning, Haväng, höstkänsla / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det skulle bli en härlig morgon, och jag bestämde mig för att möta dagen på en av Österlens vackraste platser – Haväng.

Inte en enda bil höll på parkeringen när jag anlände. När jag och hundarna kom upp över backen och blickade ut över havet. ja då var det som att få en magsugare i solarplexus. Alltså, så himla fint!

Havängs betagande skönhet tar alltid andan ur mig, och allra mest när en ny höstdag håller på att gry.

Ute i havet dök en fågel hungrigt efter sin frukost. Jag och hundarna vandrade i lagom tempo med siktet inställt på den gamla ålaboden, Stenören.

Vid den vackra ålaboden satt jag sedan en stund och blickade ut över havet. Hundarna snodde runder runt mina fötter, ivriga att gå vidare igen. Nej, för dem behövs ingen återhämtning eller meditationspaus, för dem är det mest framåt som gäller hela tiden.

På tillbakavägen gick vi uppe på heden istället, och svängde sedan bortom mot Lindgrens länga. Vyn där är ju så fin och kanske särskilt nu med alla de mustiga höstfärger.

Nej, inte är det en slump att Haväng blivit en så populär plats att återge i både ord och bild.

Dagens citat:

Jag bryr mig inte om vad någon tänker om mig. Förutom hundar – jag vill vara omtyckt av hundar.

Ha en skön söndag.

Kram Annika

Dela gärna

Ensam morgon vid Haväng. Läs mer »

En sagolik höstmorgon.

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 25 oktober, 2024 / Gyllebosjön, naturreservat, Österlen / 1 minute of reading

Hej hej

Det blev ännu en sådan där vacker höstmorgon då jag var tacksam att jag krupit ur bingen innan gryningen.

Ovanför trädtopparna hängde månen, både rund och full, och lyste upp min väg ner till bryggan.

Morgonen var riktigt varm och vinden var alldeles ljummen mot mina bara ben efter badet. Det kändes smått overkligt när almanackan visade på mitten av oktober, medan den meteorologiska kalendern sa sommar.

Ovanför mitt huvud lyfte gässen upp mot den rosafärgade himlen för att flyga till böndernas fält och äta sig mätta och feta inför vintern. Jag förstår att många av dem inte längre väljer att flytta söderut, när de kan stanna kvar här i paradiset.

Morgonen bjöd på vackra vyer och detaljer att föreviga. Lekande röda löv och skimrande glansiga svampar.

Hösten är inte bara vacker, nej den luktar gott också. Den tunga doften av höst är nog naturens bästa arom. Alltså den härliga lukten av jord och mylla, till skillnad från vårens parfym, som är lite mer i form av flytgödsel.