Vitemölla

Känd Österlenvy

Hejsan

Små ensamma träd och stolar har blivit lite av kännetecken för vårt vackra Österlen.

Den ensamma lilla tallen vid Klammersbäck, med de två välbekanta, sköna vilstolarna under, har blivit en känd vy här på Österlen.

Av en Kiviksbo fick jag för en tid sedan höra om hur det kom sig att just detta lilla träd fått stå kvar…

Det påstods att när man skogade och högg ner träden längs strandkanten här, så hade någon satt en lapp på just denna lilla söta tall som löd ungefär så här: ” snälla ni, låt detta träd vara kvar, för det är så fint tycker jag”

Den morgonen då jag och mina hundar vandrade här så hade vi siktet inställt på just det lilla trädet.

Trots att morgonen var kylig, så värmde solens strålar oss behagligt.

Några stolar fanns inte kvar vid trädet och jag hoppades att de bara var inne för årlig reparation. De har liksom blivit en del av naturen här och en härlig plats för en stunds vila.

Vi vilade ändå där under den knotiga tallen, innan vi vandrade tillbaka mot Vitemölle igen.

Inne i tallskogen växte underbart vackra flugsvampar och små violer. Det är bra härligt på hösten. Vad gör det att jag nästan aldrig hittar några kantareller. Röda flugsvampar gör ju sinnet glatt.

När vi återvände till parkeringen och vår gamla ”skruttibangbangbil”, så hade morgonen övergått i förmiddag. Det kyliga hade förvandlats till ljummet, och det skulle bli ännu en vacker sensommmardag på Österlen… eller en ”tidighöstdag” om man så vill.

Dagens citat:

Var som en blomma och vänd ditt ansikte mot solen.

Kram vänner från mig.

Annika

Håll tillgodo.

Hejsan.

Min vecka har varit fylld av måsten, planeringar och roligheter. Och idag väntar något kul…

Till er som kikar in på bloggen idag vill jag bjuda på lite bilder från vår strandpromenad vid Vitemölla.

Det var en strålande vacker dag och vi valde att vandra uppe på strandängen istället för på sanden vid havet. Jag har märkt att det frestar lite mer för min Johnnyhund när underlaget är mjukt.

Här i sandbackarna bor små söta vildkaniner. Det är såklart extra spännande att gå här då, särskilt om man är en hund.

September är verkligen en vacker månad.

Dagens citat:

När vi lyssnar skapar vi en helig plats för de hemlösa delarna inom någon annan.

Det viktigaste är inte att tala, det viktigaste är att lyssna.

Ha det fint och njut av er söndag.

Kram Annika

Ett kort stopp i Vitemölla.

Hejsan.

Det var en kväll när jag och Stefan jobbat på lite extra inför semestern, som vi bestämde oss för att vi var värda en glass som belöning för dagens slit.

-snälla stanna här, jag måste ta några bilder på allt det vackra, bad jag, när vi kom genom Vitemölla.

Det är så otroligt vackert i alla små fiskelägena på Österlen nu. Rosor och stockrosor står i full blom. Alltihopa i en salig blandning och i alla regnbågens färger.

Vi stannade till och jag knäppte mina bilder.

-”Kumm ska jau visa di hår käringorna bruga tvätta sina mattor fårr i tiden”, ropade Stefan plötsligt.

Vi gick uppför den lilla gränden, Källebacken.

Högst där uppe i den gamla delen av Vitemölla låg den gamla Killan. En killa som springer fram i backen och som på 30-talet fått en byggnad över sig.

Förr i tiden, då det var Kiviks marknad, kunde man gå hit med sina hästar och låta dem få dricka för en billig peng. Åhhh, jag älskar att sånt här gammalt får vara bevarat.

Utsikten från killan var dessutom underbart vacker. Och kanske finns det fruntimmer som tvättar sina mattor här fortfarande, vad vet jag …

Tänk så många guldkorn det finns att upptäcka precis där du för stunden är. På oss väntade en go kulglass vid Kiviks hamn. Kanske hade en ”Videmylleonge” också bestämt sig för att satsa på glass istället och därför kastat bort sina nappar …

Dagens citat:

Snart kommer vi som är lite äldre kunna använda skrivstil som ett hemligt språk.

Kommer någon händelsevis med häst och vagn till marknaden idag, så vet ni nu var ni kan gå med era ”ög å dricka vann”.

Kanske ses vi på Kivik idag, kom gärna fram och säg hej!

Kram Annika

 

 

 

Pizza på stranden

Hejsan.

Jag älskar heta dagar som jag avslutar med att äta pizza på stranden. Det är Österlensk sommar för mig.

Av goda vänner hade jag önskat mig en sådan myskväll, då de undrade vad jag önskade i födelsedagspresent.

-Pizza på stranden vill jag ha!! Vi umgås och äter tillsammans – det önskar jag mig!

Vid norra Vitemölla träffades vi en varm sommarkväll. På stranden fanns ännu några soldyrkare kvar som tog kvällens sista dopp. Vattnet kändes ljummet mot våra fötter.

Pizza på stranden, det är bara så himla gott. Smakar helt annorlunda än vad pizza annars gör. Sådär då man får den serverad på en jättetallrik och ska äta med kniv och gaffel.

Det är så himla gott och enkelt. Man äter med fingrarna, dricker ur flaskan och bara njuter. För det är ju så, att i det enkla bor det vackra. Det säger han, den där mannen som bygger allting med rundstav, ni vet…

Allting smakar föresten bra på stranden. En enkel pastasallad blir himmelsk när den ackompanjeras av vågskvalp och lite sandknaster mellan tänderna.

Den här kvällen njöt vi av våra pizzor länge och väl innan vi for till Gyllebo. Där väntade en himmelsk jordgubbstårta. Eller jordgubbar med lite tårta under, som min käre gäst sa att det var. Sedan satt vi ute i vår trädgård tills mörkret sänkte sig över vår lilla täppa.

Dagens citat:

Goda vänner och vilda rosor kommer alltid tillbaka.

Jag älskar vilda rosor och jag älskar mina vänner, dem ska man vara rädd om.

Kram Annika

Hur vore det om vi visade varandra lite mer hänsyn.

Hejsan.

Alla ni hundägare, ni vet väl om att det just nu råder koppeltvång på våra hundar. En liten enkel lag som är till för våra vilda djur och fåglar. Vår natur som just nu är som en enda stor barnkammare. Inte svårt alls att efterfölja faktiskt. Man ser bara till att ha sina hundar i koppel. Något som vem som helst borde kunna följa. Skitenkelt.

Men varje år stöter jag ändå på dumma människor som inte tycks begripa någonting. Människor som efter sitt misslyckade inkallningsförsök, istället skriker till mig på långt håll ”han är inte farlig, hur snäll som helst”… när deras snälla hund sätter av mot mig och min lilla flock. Hur tänker de? Min hund kanske inte är så snäll …

Eller så finns det de som totalt nonchalerar allting och låter sin stora hund springa vind för våg under tiden som man själv pratar i telefon. Det här hände i helgen. Johnny blev vild och slet sönder sitt läderkoppel när en stor vit hund cirklade runt oss.

Alla kan brista, alla kan göra fel. Jag har lätt för att godta ursäkter och brukar ha förståelse för det mesta. Men jag kan inte förstå att man istället för att inse sitt eget fel, istället blir sur och arg för att vi ”släppte” vår hund.

Stranden i Vitamölla är både stor och bred. Här finns gott om plats för oss alla. Men vi måste visa varandra respekt och ha uppsyn över våra hundar. I synnerhet vid den här tiden.

Och även om just din hund är snäll och skötsam så betyder det inte att min kopplade hund gillar när andra fyrbenta kompisar kommer fram till oss. Ett hundslagsmål är inget roligt och kan sluta både tråkigt och kostsamt. En hund i koppel är ofta mycket tuffare än den som springer lös.

Så vad säger ni? Ska vi ta och visa varandra lite mer hänsyn och respekt. Tillsammans kan vi göra vår natur till en plats där alla vågar vara. Tryggt och lugnt. Går din hund fot är allt frid och fröjd, annars kan det väl inte vara så svårt att ha ett litet koppel på.

Dagens citat:

Det är värt att bli betraktad som en idiot om det är priset för att gå sin egen väg.

Även om man går sin egen väg, så måste man ta hänsyn och visa respekt mot andra, både djur och människor. Istället för tråkiga konflikter kan vi mötas, le och säga hej!

Ha en fin dag och kram

Annika

Början och slutet på en arbetsdag.

Hejsan.

Bästa sättet för mig att börja min dag, är tidigt på morgonen ute i naturen.

Att låta kropp och själ få vakna till liv med en springrunda i naturen, det är det bästa som finns.

Särskilt vid den här tiden på året när våren ligger på lur.

Efter en snabb dusch, känns det inte särskilt motigt att ta tag i dagens arbetsskörd på kontoret. Med en känsla av att hjärnan är klarare och mer syrerik känns det som om ”kontorsannika” blir betydligt mer effektiv. När allt är klart för dagen kan jag hinna avsluta med en kort promenad vid havet.

Att låta bekymmer och oro blåsa bort med vinden blir ett perfekt avslut. För att sedan ladda för en ny dag med nya problem och lösningar.

Det här är bästa sättet för mig att ta mig ann en helt vanlig arbetsdag. Att ge mig tiden att både starta upp och bromsa in min vardag.

Dagens citat:

Ibland behöver jag påminna mig själv om att jag inte behöver göra som alla andra.

Hoppas just du också känner efter och jobbar för att hitta ditt bästa sätt att må gott i vardagen. Tänk på att rörelse och natur är säkra kort att sats på för ett bättre välbefinnande.

Kram Annika

Vitemölla hamn.

Hejsan.

Vitemölla visade sitt vackraste ansikte för mig . Det var den tidiga morgonen då jag och månen hade sällskap på min morgonpromenad.

Färgerna i naturen var som kulörerna i en vattenfärgspalett. Tänk om jag skulle ta och bli akvarellmålare…

Undertiden som solen kämpade på för att tränga igenom molnen, strövade jag ut på den lilla hamnens norra pir.

De små fiskebåtarna låg stilla och vilade sig i väntan på sina uppdrag. Ute ifrån piren såg de små husen så gulliga ut.

Jag slog mig ner och bara njöt av stunden. Solen kämpade tappert på med den tjocka molnbanken borta vid Stenshuvud.

När jag vandrade genom den lilla slingrande vägen som går genom byn kunde jag se solen över takåsarna. Vitemölla med sina små underbara hus. En vy som min underbare svärfar älskade att avbilda i sina tavlor. Som den tusenkonstnär som han var. Lika skicklig med hammaren som med penseln. Åhhh vad jag önskar att jag haft hans talanger.

Tillbaka på stranden satt jag en stund i mina egna tankar. Här vid havet kan man höra sina egna tankar lite tydligare.

Underbart vackra ”Videmylle”, en strand som var ”min” då jag var barn. Fast då var den ofantligt mycket större. Så där stor som allting blir i minnet från barndomen ni vet. (Mitt tidigare inlägg  från Vitemölla hittar ni HÄR.)

Dagens citat:

Naturens tempel är himlen.

Ha en fin dag.

Annika

 

 

 

Med månen som sällskap.

Gomorron.

Det är något mystiskt och något underbart med månen på samma gång. Särskilt när den är full.

En tidig morgon när jag vandrade längs stranden i Vitemölla var månen mitt enda sällskap. Med mitt ”långa” objektiv kändes det som om jag bara var en liten bit ifrån gubben på månen.

Eftersom hunden Johnny blivit badad kvällen före och inte var helt torr i sin päls, så fick han slokörat stanna kvar hemma på tork.

Det kändes lite förtrollande där månen hängde över marknadsfältet och iakttog mig när jag vandrade fram längs med havet.

Den lilla fiskestugan mittemot kapellet såg ut att ligga i vinterdvala. Dess redskap skapade vackra siluetter i månens sken.

Det lilla kapellet som vi besökte i somras på HEMVÄNDARDAGEN, såg också ut att slumra hårt.

Den stelfrusna tången på stranden bildade ett vackert mönster och på himlen följde månen mig vart jag gick. Som ett stort spejande öga.

Efterhand som dagen ljusnade så färgades spåren efter alla flygplan i luften romantiskt rosa.

Vitemölla badhotell såg också ut att ligga i vinteride. Skamset tänkte jag på, att trots att jag bor så nära, så har jag aldrig någonsin varit där i hela mitt liv.

Kanske det kan bli ändring på det, eventuellt blir det ett besök till sommaren …

Dagens citat:

Tänk när vi någon gång i framtiden står på månen och säger, ack vilken vacker fulljord det är i kväll.

Ha det fint och kram.

Annika

Den sagolika morgonen vid Klammersbäck.

Hejsan.

Idag bjuder jag på lite fler bilder från min morgon vid det ensamma trädet i närheten av Klammersbäcks mynning. Vackra bilder som är vilsamma för själen. Bilder som jag tror och hoppas att ni också gillar.

Det var en morgon som hade det där lilla extra. Även om vinden var bitande kall, så njöt jag. Under mina vindtäta ytterplagg var jag iklädd ett varmt och gott ylleställ.

Jag och Johnny satt vid den vackra lilla tallen. Jag på en av de ditsatta stolarna och han som vanligt vilandes på mina fötter.

I flera timmar satt vi där och njöt, innan vi sakta vandrade tillbaka mot Vitemölla igen.

På håll fick jag se en människa. Vid första anblicken blev jag lite orolig … men sedan insåg jag att det var en hurtig vinterbadare på väg ut i havet för ett dopp. En riktig friskus. Trots den iskalla vinden tyckte jag att det såg så väldigt skönt och inbjudande ut, och i minnet tänkte jag tillbaka på mitt eget VINTERBAD i fjor.

Jag och Johnny vandrade stilla tillbaka mot bilen. Johnny var salig över all kanindoft och jag var uppfylld av en skön energi som bara naturen kan skänka mig.

När jag kom tillbaka till min gamla skitiga Volvo så hade solen kommit upp riktigt och spred sitt varma sken över världen.

Dagens citat:

Oavsett hur lång din resa verkar vara, finns det aldrig mer än detta, ett steg, ett andetag, ett ögonblick – Nu.

Det gamla slitna uttrycket ”fånga dagen” har ingen mening förrän du verkligen fattar vad det innebär! Träna på det, så kommer du förstå …

Kram Annika

 

 

 

 

Vackert och kallt.

Hej hej
Vi har haft många underbart vackra dagar här på Österlen den senaste tiden.
Jobbet förde mig en eftermiddag till Kivik och såklart var jag tvungen att köra en sväng ner om havet. Jag fick se att ”svarte sten” fått mustasch och jag fick njuta av alla andra vackra isskulpturer som naturen skapat.
Någon som inte njuter av isskulpturer, det är min dotter Emmy. Hon är på Bali och njuter av sol och värme istället.
Tack för härlig bilder min fina Emmy ♥
När jag kom hem igen på kvällen till mitt Gyllebo så tände jag fyr i spisen och satte gång med kvällsmaten. En enkel köttgryta på en bit fläskfilé och mycket champinjoner. Lite saft och rivet skal från en apelsin tillsammans med rosmarin fick sätta sin smak på min gryta den här gången.
Mys och mums.
Dagens citat:
Det kommer alltid
en lösning på alla
problem,
ett leende för varje tår
och en kram för
varje sorg.
Ha en fin kväll och kram från mig.
Annika
Scroll to Top