Brösarp – Gylleboannika

Familjedag vid Vantalängan

4 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 22 april, 2023 / Brösarp, familjen Gyllebo, Vantalängan / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra helgen packade vi med oss en korg med lite korv och bröd och for iväg till Vantalängan utanför Brösarp.

Förutom jag och Stefan, så hade vi med oss barn, barnbarn och våra tre hundar. Det blev en riktigt familjedag med högsta betyg.

Stefan som ju både har en spricka i knäet och en i menisken (om jag förstått det hela rätt) kunde inte gå så väldigt långt, så honom parkerade vi vid en av grillplatserna där vid Vantalängan. Under tiden som vi vandrade en liten bit i den härliga vårskogen, så startade han upp elden inför korvgrillningen.

Vi njöt av lugnet och ljuden där i skogen. Barnen tycktes också tycka om skogspromenaden.

Mindre kul var det när en brant backe uppenbarade sig. Då fick Scott plötsligt rysligt ont i sina små ben. Men med lock och pock, och i små etapper så klarade han till slut backen helt på egen hand. Gissa om han då blev stolt!

Sedan kom ett meddelande från Stefan om att det fanns finfin glöder klar. Vi var inte nödbedda eftersom vi alla var sugna på lite grillad korv.

Tänk, det krävs inte så mycket för att få en minnesvärd dag. Några korvar, lite bröd och såklart sugrörsdricka.

Lille Nicolaj hoppade från famn till famn och tycktes även han njuta av dagen. Den gamla babyoverallen som Emmy haft då hon var barn kom lagom till pass.

Att grilla korv i skogen det är verkligen en underskattad sysselsättning, och finns det egentligen något godare så säg?

Dagens citat:

Livet är inte där och då, utan här och nu.

Små enkla saker i livet är kanske de som vi minns bäst och gläds mest åt på ålderns höst.

Ha en härlig lördag.

Kram Annika

Gammalt och vackert.

4 kommentarer / Allmänt, Österlen / Av Annika Olsson / 6 april, 2023 / antikmässa, Brösarp, Österlen / 1 minute of reading

Hej hej

Finns det något som åldras lika vackert som tulpaner?

Ja, det skulle kanske vara antikviteter då. Fast då beror det mer på vilket värde de gamla sakerna har. Ju högre värde, desto vackrare i människors ögon…. eller?

Förra helgen var jag och Stefan på antikmässan i Brösarp. Där fanns det mycket gamla saker måste jag säga, och många besökare också, så intresset var stort.

Vi köpte ingenting, utan jag såg det mer som en sorts lektion i att lära mig om gammalt och antika föremål. Fast när det kommer till kritan så tycker jag mest om sånt som jag själv har minnen till, saker som liksom har en själ och en historia, gärna bruksföremål.

Vädret i Brösarp var ganska råkallt och dimmigt. Vi köpte vars en grillad korv av idrottsföreningen innan vi begav oss söderut igen.

Nej, något fynd på antikmässan gjorde jag inte, men en ny bukett tulpaner från ICA hade jag med mig hem.

Dagens citat:

Vi människor är som knappnålar, det är huvudet som hindrar oss från att gå för långt.

Ha en fin skärtorsdag.

Annika

Urnsättning för pappa Kurt

2 kommentarer / Allmänt, Familj, Österlen / Av Annika Olsson / 14 februari, 2023 / Brösarp, familj, urnsättning / 2 minutes of reading

Hej.

I onsdags var det så äntligen tid att föra pappa Kurts aska till sin sista destination. På Brösarps kyrkogård ligger han nu tryggt, till vänster om sin älskade Ingrid.

Jag och min syster samlades tillsammans med våra familjer för att ha den urnsättning som vi avsiktligt väntade ett tag med att ha. Jag ville invänta det tillfället då min dotter Andréa skulle komma hem från Canada, eftersom hon ju inte hade möjlighet att vara med på begravningen i oktober. (bilder från begravningen finns HÄR)

Solen lyste från en klarblå himmel och vädret var verkligen det bästa tänkbara. Min syster hade gjort ett vackert blomsterhjärta som hon la på graven och Andréa fick äran att sänka ner urnan på sin plats bredvid Ingrid. Kyrkklockorna ringde, och även om sorgen emellanåt känns tung så är det en viss lättnad att ha sammanfört Ingrid och Kurt igen.

En stund stod vi kvar och mindes och tänkte på Kurt, innan vi lämnade platsen åt kyrkvaktmästaren.

Hemma i Gyllebo hade jag förberett med lite enkel mat för oss alla. Det känns alltid så fint att äta något och vara tillsammans när man gjort sorgliga saker tycker jag.

Att Kurt hade tyckt om vår minnesdag för honom och urnsättningen, det är jag övertygad om. Han älskade ju att vara tillsammans, att äta gott, skoja och skratta. Det är också så som jag helst vill minnas min pappa, hans aldrig sinande humor.

Så kunde jag inte låta bli att leta upp några bilder från mamma Ingrids urnsättning (den 12/9 2013) … så fort tiden gått…

Texten som lästes på mamma Ingrids begravning tycker jag passar så bra även till pappa Kurt:

Döden betyder ingenting

Döden betyder ingenting.
Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum.
Jag är Jag, Du är Du.
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande.
Kalla mig vid mitt vanliga namn.
Tala till mig sådär som Du alltid gjort.
Ändra inte Ditt tonfall,
Håll sorgen borta från Din röst.

Sluta inte skratta åt våra gemensamma små skämt.
Skratta som vi alltid har gjort.
Var med mig. Le mot mig. Tänk på mig.
Låt alltid mitt namn finnas med Er där hemma.
Uttala det som ingenting hänt,
sorglöst och utan spår av skuggor.

Låt livet gå vidare med samma innebörd som tidigare.
Det går vidare därför att det måste gå vidare.
Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott
i vår gemenskap.

Varför skulle du sluta tänka på mig
för att Du inte längre kan se mig.

Jag väntar på Dig någonstans väldigt nära.
Alldeles runt hörnet.
Allt är väl.
– Henry Scott-Holland

Trösterikt och fint!

Kram Annika

Sov gott pappa Kurt.

12 kommentarer / Familj / Av Annika Olsson / 17 oktober, 2022 / begravning, Brösarp, familj / 2 minutes of reading

Hej

Förra torsdagen var en tung och ledsam dag för mig och min familj. Dagen hade kommit då vi skulle ta ett sista farväl av min pappa Kurt.

Mulet väder hade utlovats för hela dagen, men alldeles lagom till begravningsgudstjänstens början, så lyste solens strålar in genom kyrkofönstret och träffade liljorna i min bukett. Det var sååå vackert.

Begravningen blev ljus och fin med vacker musik, blommor i mängder och ett tal om Kurt och hans spännande liv. Efteråt samlades vi alla en stund på kyrkogården, innan vi sedan skildes åt.

Vi i familjen hade valt att samlas hemma i Kurts hus för en enkel måltid. Eftersom min äldsta dotter, Andréa, inte kunde komma hem från Canada för att delta på begravningen, så var hennes allra bästa vän med i hennes ställe. Sååå fint gjort! Det kallar jag vänskap det ♥

Bägge mina två små barnbarn var med hela dagen för att också ta avsked av ”moffar Kurt”. Det var så fint att ha de båda små pågarna med, som en påminnelse om att Kurts gener får fortsätta i framtiden.

Efter en fin eftermiddag med både glädje och sorg så åkte vi tillbaka till kyrkan för att titta på alla de underbara blomsterbuketter som kommit till Kurt den här dagen.

Min syster hade själv gjort sin och sin familj ståtliga bukett.

Vi avslutade med en tur till mamma Ingrids grav, där vi tände ett ljus i lyktan. Kurt kommer så småningom också att vila där vid hennes sida. Jag vet att han längtat väldigt mycket efter sin Ingrid ♥

Dagens citat:

De vi älskar finns alltid med. Vandrar bredvid, osynliga, tysta och påverkar allt vi gör.

Ord de yttrar har en särskild klang. Viskar in i hjärtat, fyller det med styrka och ljus.

När de lämnar jordelivet bor värmen kvar. För kärleken får vi inte bara till låns, utan är något som vi för alltid bär med oss.

Pappa Kurt, du har lämnat ett stort tomrum, och du fattas mig så mycket… men jag ska alltid minnas dig med glädje i hjärtat och ett leende på mina läppar.

Till alla er som på något vis hört av er, kom till kyrkan, skickat blommor osv…. Ett stort varmt tack till Er ♥

Kram Annika

Hösten är här på riktigt.

5 kommentarer / Natur, Österlen, Stefan Hantverkar'n / Av Annika Olsson / 7 oktober, 2022 / Brösarp, Gyllebo, Österlen / 1 minute of reading

Hejsan.

Det både syns och känns att hösten har anlänt på riktigt nu. I min trädgård blommar säsongens sista växter så vackert.

Kärleksört, aster och den lilla höstkrokusen med namnet Tidlösa gör livet glädjefyllt för de sista tappra bina som dansar omkring så fort som oktobersolen kikar fram.

Att det redan hunnit bli höst känns en smula märkligt. Nyss var det vår och jag skrev ett blogginlägg om att jag hade en nytt jobb… (inlägget hittar ni HÄR)

Nu har det där halvåret strax passerat. Jag har haft en härlig tid med underbara kolleger på Lokalföreningen i Brösarp.

Även i fortsättningen kommer ni kunna hitta mig där i varuintaget på Luckan. Inte riktigt varenda dag förstås, men ganska ofta ändå. Någon dag i veckan ska jag ju också hinna med Stefan, naturen, barnen och allt annat som bör hinnas med. Kanske blir det återigen lite mer foto och blogginlägg här då….

Hösten är här på riktigt och trots det så blommar blåklinten ute vid gästhuset tappert vidare.

Dagens citat:

Avståndet mellan drömmar och verklighet kallas för aktivitet.

Ha en fin fredag och kram från mig.

Annika

(foto nedan: Mr D. Williams)

Vi firade en 90-åring.

2 kommentarer / Allmänt, Familj, Österlen / Av Annika Olsson / 27 juli, 2022 / Brösarp, Gyllebo, Österlen / 1 minute of reading

Hejsan.

Oj oj vad tiden rusar iväg. Redan är det mer än en vecka sedan vi var på kalas i Brösarp.

Det var min pappa Kurtan som fyllde hela 90 år.

Extra kul var det att nästan hela familjen hade möjlighet att träffas och fira dagen. Med en tårta från Mellbybagaren lät vi oss alla väl smaka.

Barnbarnen log lydigt när jag som alltid kom sättande med kameran i högsta hugg. De är alla vana vid att bli förevigade allt som oftast.

Formel ett, sa Scott lydigt, när jag bad honom säga ”omelett” för att le fint mot mig och min kamera… haha, ja har man en racingpappa som kört formelbil så är det kanske inte så konstigt ….

På Kurts vägnar vill jag tacka Er som kom ihåg hans stora dag.

Dagens citat:

Frågan är inte om glaset är halvtomt eller halvfullt. Frågan är: var sjutton ställde jag glaset?

Ha det gott och kram Annika

Daddy Cool

6 kommentarer / Allmänt, Familj / Av Annika Olsson / 18 juli, 2022 / Brösarp, min familj / 3 minutes of reading

Hejsan.

Idag är mitt blogginlägg tillägnat dig Kurtan, min pappa Kurt Svensson.

För just idag fyller han, Kurtan, hela 90 år. Naturligtvis ska vi i familjen köra hem till Brösarp och fira honom rejält idag.

Under hela min uppväxt så jobbade min pappa som skogvaktare på Christinehofs Gods, där han var kvar ända fram till sin pension. Att han trivdes med sitt jobb, det är ju ganska uppenbart.

Mina föräldrar levde lyckliga tillsammans ända fram till min mammas död, den 8 juni 2013. Efter det har vi ofta hört Kurt säga att han tycker att livet blev så trist när han miste henne.

Jag föddes som första dottern 1965 och fick efter fyra år en liten syster, som heter Görel.

Kurt har under sitt liv varit aktiv, frisk och på det stora hela fått ha sin hälsa i behåll. Kurt har alltid haft en underbar humor och nära till både skratt och bus.

Hur mycket har vi inte skrattat åt den där hemska kepsen som vår mamma hatade. När Kurt tog den på sig en gång, så hotade Ingrid med att stanna hemma. Med den kepsen fick han minsann gå själv resonerade hon. Ja, episoder och dråpligheter har verkligen alltid avlöst varandra i min familj.

För 2,5 år sedan blev Kurt stolt gammelmorfar till min dotters lille pojke, även om lille Scott i början inte var fullt lika förtjust.

För två år sedan drabbades dock Kurt av en stroke som gjorde att han fick lite mer besvärligt med minnet och att hitta ord och namn. Innan sin sjukdom så var han en fena på att lösa svåra korsord. Han skötte även sina bankärende själv på datorn och behärskade både facebook och instagram, där han ännu har många vänner. Nu är det lite svårare då åldern gjort honom mer glömsk.

De senaste åren har det tagit lite grann på min pappa. Såklart tar åldern ut sin rätt. Men varje dag går Kurt en liten sväng i Brösarp. Utan rullator och på ganska spänstiga ben. Varje kväll ringer han mig prick klockan åtta, vilket är en trygghet för oss båda.

Att bli gammal är egentligen inget som Kurt tycker är så kul. Värst med ålderdomen är helt klart ensamheten. Städning, mat och annat praktiskt bryr han sig inte längre så mycket om. Sällskap är det allra viktigaste.

Så idag ska vi i familjen fira pappa Kurt med pompa och ståt. Åtminstone med kaffe, tårta och kakor – för det vet jag att han gillar. Efter det får vi se om han vill en sväng till marknaden…

Ett stort grattis pappa Kurt på din 90 årsdag♥

Dagens citat:

Varje släkt har minst en som är väldigt konstig. Vet du inte vem det är, kan det bero på att det är du.

Kram Annika

Lördagsvandring.

2 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 16 juni, 2022 / Brösarp, Hallmölla, Verkasjön / 2 minutes of reading

Hejsan.

I lördags kopplade jag av med en härlig vandring tillsammans med min dotter Andréa. Hon är ännu kvar i Sverige i väntan på att alla papper, visum och sånt ska bli klara inför ett år i Vancouver.

Vi startade vår vandring i Brösarp, där vi följde Backaleden genom ”Killerna” ner mot Vantalängan.

Vid Killerna kunde man stanna och släcka törsten i den naturliga källan i backen. Såklart gjorde vi det, trots att det stod att man fick dricka på eget ansvar. Det var underbart gott och kallt källvatten i varje fall.

Vi vandrade vidare mot Vantalängan. Mitt på stigen hade skogens alla skalbaggar samlats för ett lördagsmöte.

Vi fortsatte vår vandring och lämnade skalbaggarna ifred.

Från Vantalängan mot Hallamölla valde vi att följa Österlenleden. Stigen slingrade sig genom lövskogen jämsides med den vackra Verkeån.

Det var så himla fint med allt det gröna och alla vilda blommor som växte i gläntorna i skogen.

Vips var vi framme vid Hallmölla. Där tog vi en paus och åt vars en frukt innan vi satte fart mot vårt slutmål.

När några kilometer återstod så ringde vi Stefan för att bestämma träff med honom vid Verkasjön.

När vi kom fram till sjön så visade min stegräknare på 27.000 steg, så då var det skönt att pusta ut.

Dagens citat:

Promenaden på 5 kilometer är bättre än milen du aldrig springer. Blomman du köper på vägen hem från jobbet till din kärlek är bättre än lyxsemestern du aldrig bokar. Gör ditt liv bättre istället för att drömma om det perfekta livet som aldrig blir av.

Perfekt för mig var vandringsturen med min Andréa här hemma i vår hembygd.

Ha det bäst.

Kram Annika

Mormors nya jobb.

5 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 10 maj, 2022 / Brösarp, Lokalföreningen i Brösarp, Österlen / 2 minutes of reading

Hejsan.

Ja, som ni kanske har förstått så har jag ett nytt jobb nu, förutom mitt vanliga arbete på kontoret här hemma.

Mitt nya jobb är på Lokalföreningen i Brösarp, där jag vikarierar i varumottagningen.

Jag trivs väldigt bra här på ”Luckan”, särskilt som de flesta av mina arbetskollegor är välkända för mig sedan tidigare. Ja, det känns lite som att vara på hemmaplan igen.

En kille som också verkar trivas med mitt nya jobb, det är barnbarnet Scott. När det stod klart för honom att det fanns en massa roliga saker på mormors nya arbete så ville han genast åka dit och hälsa på.

Utrustad med tjock och välfylld Pippi-börs, så kom han och mamma Amanda på besök strax innan jag slutade i fredagskväll.

Oj oj så mycket saker där var att välja på. Efter att ha tvekat och ändrat sig en massa gånger, så fick vi gå en sväng i affären för att tänka igenom lite på vad som egentligen var bästa köpet. Det var då han hittade till sin absoluta drömavdelning – nämligen ”skog & gräs”!! Ja hörni, vem skulle inte önska sig en liten trädgårdstraktor egentligen!?

Det blev en liten grön leksakstraktor för Scott till slut, innan vi körde hem till Gyllebo för lite fredagsmys tillsammans med moffar Ginko.

Men redan på lördag tror jag att lille Scott återvänder till mormors jobb. Då är det nämligen Vårdag på ”Luckan”, och lite extra erbjudande och jippo utlovas. Alla hälsas välkomna såklart. Du också!!

Och när ni ändå är i Brösarp så kan ni passa på att ströva en runda på backarna och njuta av gullvivornas blomsterprakt. De står nog som allra finast nu. Kanske väljer ni en tur på Backaleden?

Hoppas att vi ses.

Dagens citat:

Var en uppmuntrare! Världen har så gott om kritiker redan…

Ha en fin tisdag och kram från mig, Annika

En helg att minnas och att tända ljus.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 11 november, 2021 / Brösarp, familjen Gyllebo, Gyllebo / 2 minutes of reading

Hej hej

Förra helgen var det ju både Alla helgons dag och Österlen lyser runt om i byarna här.

Att besöka några ljusbyar det hann jag tyvärr inte med det här året, istället fick jag tända mina egna ljus på bryggan vid sjön.

Mörkret smyger ju på mer och mer, så vi behöver så mycket ljus som vi bara kan få.

Vi körde såklart till mamma Ingrids grav för att tända ett ljus på hennes minnesplats och för att hälsa på pappa Kurt.

Den blåsiga natten hade gjort att nästan alla ljusen på kyrkogården blåsts ut och slocknat. Naturligtvis tog Andréa på sig uppgiften att gå omkring och tända dem alla igen. Ingen skulle behöva ha ett slocknat ljus vid sin viloplats.

Sedan for vi hem till pappa Kurt och satte på kaffet. Jag förmanade min gamle pappa lite strängt, om att inte äta så mycket sötsaker eftersom det inte skulle vara hälsosamt för honom. Han begrundade mitt påstående en stund och sa sedan att jag hade nog rätt, för om han inte ätit så mycket socker som han nu gjorde så hade han säkert varit hundra år vid det laget. Haha… ja, humor det har han alltid haft.