Boktips

Svårflörtad värme

4 kommentarer / Allmänt, Boktips, Familj, Natur / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Värmen tycks en aningen svårflörtad den här våren. Vanligtvis så brukar det bli någon härlig dag under vårvintern då man kan rikta sin bleka nos upp mot solen och suga i sig lite värme…. men ännu har det varit snålt med den saken.

Jag har försökt att hålla värmen på andra vis. Att arbete med ved är ett värmesäkert jobb, och nog är det sant att det värmer många gånger, det där jobbet. Underbart att fylla på förråden inför nästa vintersäsong.

Man kan också hålla värmen genom att tjuvstarta lite på våffeldagen. Att grädda våfflor gör att det blir varmt och doftar ljuvligt i hela köket och dessutom uppskattas det av gästande familjemedlemmar. När det sedan gömmer sig kärlekstecken i osten, då blir det även lite extra varmt i hjärtat.

Motion är ett annat sätt att bli varm. Mitt och grannens lilla hemmagym i garaget ger både styrka och värme.

 

Den mysigaste värmekällan av dem alla är kanske ändå en spinnande katt vid sin sida. Judith ligger gärna inne i stugan när det är blåsigt och kallt.

Boktips

Och när man myser med katten vid sin sida så passar det bra med en ljudbok i öronen. Jag har lyssnat på Michael Nyqvists självbiografi ”När barnet lagt sig”. En ljudbok inläst av honom själv. Boken är från 2009.  Lite sorglig ton hade boken och den kändes på något sätt så ofullständig…

Dagens citat:

Om det är förnuftet som formar människan så är det känslan som leder henne.

Önskar er alla en fin torsdag.

Annika

Dela gärna
     

Svårflörtad värme Läs mer »

Aktivering av pensionär.

10 kommentarer / Boktips, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det gäller minsann att ligga i för att hålla sin ”lille” gubbe i form. Ja, för själv tar han vartenda tillfälle till fusk och mygel (åtminstone när det gäller träning och motion)

I förra veckan fick han själv välja var han ville ta sin motionsrunda. Jag blev inte direkt förvånad när han valde en tur vid Hällevik, för platserna där runt Kivik ligger honom alltid varmt om hjärtat.

Ännu var det ganska vintrigt och grått där, men snart snart, inom en överskådlig framtid, så kommer den här platsen att prunka av vårblommor, såsom blåsippor, vitsippor, gullviva och några vild orkidéer. Visst längtar man nu!

En runda i nationalparken med ett gäng glada hundar, det är en utomordentlig pensionärssysselsättning – åtminstone om man jämför med en eftermiddag i TV-soffan med ursäkten att man bara måste kolla hur det går i skidskyttet!

Och huset alla hundar var lite extra trötta i sina hjärnkontor efter allt sniffande och kissande. Bara fördelar med allt.

Jag själv var också ganska nöjd med dagen. Jag hade avverkat årets första löparmil på förmiddagen. Inte särskilt fort eller snyggt, men en mil i stilen ”löparlufs”, det får jag vara nöjd med så länge.

Här har jag blivit smygfotad direkt efter slutspurten 🙂

Boktips

Jag kunde ju inte låta bli att leta upp fler ljudböcker av författarinnan Kristin Hannah. Den senaste boken som jag nu lyssnat på heter ”En flicka som kallas Alice”.  Även den var jättebra tyckte jag.

Dagens citat:

Hitta någon som vet att du inte är perfekt men behandlar dig som om du vore det.

Det perfekta är att det finns ingen som är helt perfekt, och om man börjar att behandla andra väl så brukar man själv bli väl bemött.

Kram Annika

Dela gärna
     

Aktivering av pensionär. Läs mer »

En hel söndag med bara lek och bus.

4 kommentarer / Boktips, Familj, Österlen / Av / / , , / 3 minutes of reading

Hejsan.

Vissa söndagar så jobbar både min dotter Amanda och hennes sambo Jimmy. Sådana dagar behövs det förstås att någon kan ställa upp och passa pojkarna. Såklart gör vi det så mycket vi bara kan, jag och Stefan.

Förra söndagen var en sådan ”jobbesöndag” då grabbarna skulle komma och vara hos oss i Gyllebo hela dagen.

Det var en vacker rosa morgon då Amanda kom och lämnade de två nymorgnade och trötta gossarna.

Vi startade med lite frukost innan vi gick ut igen. Vädret var så härligt och vi ville passa på att ta tillvara på det innan regnet skulle återvända. Vi började med att lägga ut äpplen till koltrastarna och rådjuren.

Barnens ”maskinpark” kom sedan fram och pojkarna körde varv efter varv på det hala trallgolvet.

Eftersom vädret var lugnt och vindstilla så passade vi på att elda upp lite papper och kartonger ute bakom gästhuset. Det där var väldigt spännande tyckte pojkarna. Och det var nog en ”supertur” att Scott var med, så han kunde rädda en liten bit kartong som vi klippt ut med en massa bilar på och som råkat hamna där bland allt skräpet.

Vi brukar ha fullt upp precis hela tiden när pojkarna är här, och nästan alltid är det bara glada miner. Men såklart händer det att någon blir lite sur och stött  ibland. Särskilt nu när lille Nicolaj lärt sig att säg ”nej” i tid och otid till nästan allting. Då kan det bli en och annan sur min 🙂

Men det där sura försvinner väldigt fort, och då blir han sitt glada busiga Nico igen.

Efter sådana här ”barnpassar-söndagar” så brukar jag vara ganska trött. Det är något konstigt med det…. När jag var ung och mina tre döttrar var i den här åldern, så minns jag inte att det tog musten av mig på samma vis. Kanske hade jag då autopiloten inkopplad i mammarollen och nu, som mormor, finns den inte lika naturligt kvar längre …

Men det där trötta gör ingenting, ingenting alls. Jag kan ju vila mig nästa dag om det skulle behövas.

Boktips

Och vilat har jag gjort ganska mycket i veckan. Jag har tillexempel lyssnat på en ljudbok som jag tyckte var väldigt bra och som jag inte riktigt kunde slita mig ifrån. Boken heter ”Näktergalen” av Kristin Hannah. Det är ju samma författare som skrev boken ”Himmel över Alaska” som jag läste för ungefär 3 år sedan, och som jag tyckte så väldigt mycket om. Tps, tips!!

Dagens citat:

Visste du att om du lägger 100 svarta myror och 100 röda myror i en burk så händer inget. Men om man skakar burken hårt börjar myrorna döda varandra. De röda myrorna betraktar de svarta myrorna som sina fiender, och de svarta myrorna betraktar de röda myrorna som sina fiender. Den sanna fienden är den som skakar burken. Samma sak händer i människans samhälle. Så innan vi attackerar varandra ska vi fundera på vem som skakar burken!

~Kurt Vonnegut~

Ha en härlig lördag.

Kram Annika

Dela gärna
     

En hel söndag med bara lek och bus. Läs mer »

Ut i dimman och bakelser till kvällsteet.

6 kommentarer / Boktips, Natur, Träning / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Lite fuskande med träningen har det blivit i någon vecka nu. Då menar jag inte min egen träning, utan min käre makes.  Jag håller ju på att försöka få honom i lite bättre form igen efter den långa krassligheten. En dimmig dag i förra veckan så tyckte jag inte att han kunde ha några som helst godtagbara undanflykter längre.

Vi tog med oss hundarna och gick ut i något som såg ut som utspädd mjölk. Jisses så dimmigt det var, men för övrigt var det en alldeles underbar dag.

Vi tog sikte på en tur till badplatsen. Nere vid sjön låg stora flockar av gäss och gled så stilla fram i den täta dimman.

Vi följde den lilla stigen ner mot bryggorna och överallt i löven kunde jag se de första snödropparna sticka upp. I vattenbrynet paddlade gräsänderna misstänksamt iväg när hela vårt gäng kom traskande.

Min egen träning har också uppgraderats något. Löpningen är jag igång med efter ett kort uppehåll när vi hade som mest med snö. Just att springa är något som jag gillar och det är därför lätt att komma igång med. Det är ju bara att snöra på sig skorna och ta ett kliv ut genom dörren. Jag springer inte fort och säkert inte snyggt heller, men jag springer 🙂

Men jag hade ju också en plan på att börja med någon form av styrketräning. Det är bara det att jag ogillar att behöva köra iväg för att göra just bara det – att träna.

-mamma, hemmaträning är underskattat, sa min dotter Emmy en dag, och satte ihop ett litet träningsprogram åt mig. 

Genast kändes det en aning lättare att lyfta hantlar och ”ligga i planka” – gymmet i garaget funkar ju hur bra som helst.

Det bästa med att röra på sig är att det känns ok att njuta av godsaker efteråt. En liten bakelse till kvällsteet då det var Alla hjärtans dag smakade himmelskt.

Boktips

Så har jag lyssnat på en ny bok. ”Aldrig släppa taget” av Tilda och Frida Boisen. Det var en stark berättelse om psykisk ohälsa, berättad växelvis av mor och dotter. En gripande och öppenhjärtig skildring som jag varmt kan rekommendera.

Tack bästa Petra för boktipset ♥

Dagens citat:

Du kan inte tvinga dig att känna något du inte känner, men du kan tvinga dig att göra det rätta trots dina känslor.

~Pearl S. Buck~

Ha en härlig tisdag.

Annika

Dela gärna
     

Ut i dimman och bakelser till kvällsteet. Läs mer »

Blötsnö, syskonkärlek och Gyllebotroll.

8 kommentarer / Boktips, Familj, Natur, Österlen / Av / / , , , , / 3 minutes of reading

Hej hej.

Här blev det ju tyst för några dagar. Jag har haft barn och barnbarn på besök hela den här helgen och då blir det inte mycket tid över att knåpa ihop blogginlägg inte.

Förra söndagen var pojkarna också här hos oss i Gyllebo, eftersom både Amanda och Jimmy jobbade då. Jag och Stefan fick full rulle precis hela dagen.

Vädret var inte det bästa, men lite frisk luft tyckte jag ändå att vi behövde. Alltså drog vi på pojkarna vinterkläder och bäddade ner dem i vars en sittvagn. Jag tror nog att Scott njöt lite extra av att också få känna sig liten, det är sånt man får göra när man är hos mormor och ”morfar Ginko”.

Det blåste en isande kall vind och vi valde en lite kortare runda för att inte frysa ihjäl (jag och Stefan hade ju inga mysiga vagnar att krypa ner i) Vi gick en sväng på trollstigen och tittade på alla ”Gyllebotroll” som finns där.

När Nicolaj sedan envisades med att kasta av sig mössan hela tiden, då tyckte jag att vi skulle skynda oss hem igen. Små tunnhåriga lintottar ska inte vara ute i blåst utan mössa.

Hemma i stugvärmen kröp pojkarna upp i fåtöljen och kramades, för när de inte kivades så flödade syskonkärleken rejält. Sedan byggde vi höga torn med duplo. Som final på byggandet ville Scott köra på tornen med sin helikopter (jag kom bara bara att tänka på terrorattacken den 11 september… )

Snön hade inte mer än precis hunnit försvinna, förrän vi fick ny, vit blötsnö här i Gyllebo.

Jag tog med mig hundarna på en våt runda runt sjön. Efter bara någon enstaka kilometer så hade Molly fått nog av vädret. Hon gillar inte när hon blir blöt och smutsig, så hon tvärvägrade att gå ett enda steg till  och jag hade inget annat val än att lyfta upp henne i ryggsäcken där hon ju älskar att sitta.

De andra hundarna traskade tappert på runt hela sjön. Kameralinsen blev både blöt och suddig och hundarna liknade mest små vattenråttor när vi kom hem. Friskt och skönt var det trots allt, och man ångrar ju  aldrig en promenad i skogen.

Boktips

Jag har lyssnat på en ny ljudbok. ”Jävla karlar” av Andrev Walden. Det är en galen berättelse om hur det är att vara pojke och växa upp med sju olika pappor som inte är hans riktiga. Det är en bok med ett lättsamt sätt att berätta om något som jag tänker mig är både svårt, mörkt och jobbigt för en liten pojke.

Dagens citat:

Varje gång du läser en bok så ler ett träd och tänker; ”där finns ett liv efter döden”.

Jag önskar en härlig måndag och en fin ny vecka.

Kram Annika

 

 

Dela gärna
     

Blötsnö, syskonkärlek och Gyllebotroll. Läs mer »

Klotter och motion av hundar och make.

6 kommentarer / Boktips, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Mitt och Stefans mål detta här året har varit att vi ska komma ut och få lite mer vardagsmotion tillsammans, litegrann varenda dag.

Nu är jag ju själv mycket ute och rör mig i skog och mark redan, så det här är nog mest ett mål för min käre make. Efter hans krasslighet så är det ju extra viktigt att få upp flåset och komma igång med lättare motion igen. Därför packade vi in hundflickorna i bilen och for till Stenshuvuds nationalpark en mulen eftermiddag.

Vinden var kylig och ganska kall, men vattnet i bäcken porlade glatt och det kändes som en svag strimma av vår i luften. Nere vid ”Krivareboden” satt ett par med en medhavd fikakorg och njöt, det såg onekligen väldigt mysigt ut.

Ålafiskarens arbetsredskap stod fint uppställda i utmärkt ordning, men jag blev så himla ledsen över att se att någon ”snörnos” (dvs en intelligensbefriad snorunge) varit framme med klotterpennan och kladdat ner en av fiskarens vagnar. Så himla onödigt!

Vi vandrade en bit längs med havet innan vi vek av upp över ljungheden. Hundarna njöt och var uppspelta och glada.

Jag tittade lystet upp mot toppen av berget, men insåg att det inte vore bra att locka med Stefan ditupp. Han är inte direkt någon man slänger upp på ryggen om det skulle vara så att han inte orkade mer. Så vi svängde ner och tillbaka mot parkeringsplatsen igen. Det fick vara gott nog med en lite tur, i alla fall bra mycket bättre än ingen tur alls.

Boktips

Jag har lyssnat på Stina Wollters bok ”Kring denna kropp”. En bok om vår kroppshets, där hon utlämnande berättar om sin systers död i anorexia, om allt hat hon själv fått utstå på sociala medier,  om sin egen mammas död och mycket mer. Det var en bok som var lätt att ta till sig och som kändes både viktig och tänkvärd i dagens utseendefixerade värld.

Dagens citat:

Känna hur andra känner kan man inte. Men man kan försöka förstå hur andra mår.

Dagens samhälle har blivit så hårt och kallt tycker jag. Vi behöver så mycket mer medkänsla och förståelse för varandra.

Ha det fint.

Annika

Dela gärna
     

Klotter och motion av hundar och make. Läs mer »

Laddar energi, lyssnar på böcker och tar dagen som den kommer.

6 kommentarer / Boktips, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Nu är nästan alla julsaker undanplockade hemma hos oss. Förutom några små ljusstakar i gästhuset som ingen riktigt orkat byta ut ännu.

Fast, med tanke på vintervädret vi har nu, så känns det inte speciellt bråttom och dessutom är det väldigt mysigt med det varma ljusskenet i fönstren.

Det var verkligen länge sedan som vi fick så här mycket nederbörd, åtminstone i form av snö. Utan att egentligen ha sett några siffror på hur mycket snö som fallit, så kan man ju se hur mycket vatten det finns i bäckar och vattendrag.

Isen på sjön har nu blivit rejält tjock, åtminstone där vi har vår vak. Fast om isen håller till att åka skridskor på, det vågar jag verkligen inte gå i god för. Jag vet att det fryser väldigt ojämnt och olika på Gyllebosjön. Ibland kan det vara is på något ställe och öppet vatten på ett annat.

En tidig morgon kom en våglig pimplare ner till bryggan och traskade glatt ut på isen. Tokstolle, tänkte jag … och förmodligen tänkte han detsamma om mig. Jag tycker att det skulle vara hemskt att riskera att gå igenom isen med kläderna på sig.

Allt sedan jul så har jag mest vilat och laddat batterierna. Allting har fått ta lite längre tid och det är så skönt ibland.

Fast det förstås, en dag i förra veckan var jag ju i Malmö och firade min väns födelsedag. Den dag tog jag inte det minsta lugnt. Det blev en fantastisk dag!

Boktips

Den senaste boken jag lyssnat på, är boken om ABBA, ”Vemod undercover” med Jan Gradvall. Om man som jag är född på 60-talet så har man såklart väldigt många minnen till just ABBA och deras musik. Jag undrar tillexempel, hur många som under sin skolgång fått uppträda på ”roliga timmen” som Agneta och Frida…? Jag minns hur vi stod på katedern och mimade med vars ett hopprep som mikrofon. Lyckligast var den som fick vara Agneta…

Dagens citat:

Ibland är musik den enda medicin som hjärta och själ behöver.

… och visst är det otroligt så mycket minnen och känslor det kan finnas i musik, i en viss låt eller i ett musikstycke…

Ha en härlig dag.

Annika

 

Dela gärna
     

Laddar energi, lyssnar på böcker och tar dagen som den kommer. Läs mer »

Underbar morgon, och att vara sin egen doktor.

6 kommentarer / Boktips, Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 3 minutes of reading

Hejsan.

Återigen vaknade jag upp till en sagolik vintermorgon.

Jag är så tacksam och lyckligt lottad som har en så underbar vän att dela mina vintermorgnar med. Att bada isvak ensam har jag gjort ganska många gånger, men hur det än är så känns det alltid som en väldig trygghet att vara två.  Dessutom så är det så mycket roligare, för ni kan inte ana så mycket vi har att dryfta och så många skratt det blir.

Just den här morgonen hade vi lite extra bråttom, eftersom min käre Stefan utlovat att bjuda oss på en extra god frukost. På frukostmenyn stod rökt vildand, rökt vildsvinskarré, kokta ägg och mycket mer. Mums, så gott det var.

Stefan som varit dålig ett tag tyckte säkert att det var kul när det livades upp en aning i huset. Två tjattrande baderskor kan ju få fart på vilken trött morgon som helst 😉

Stefan har en kronisk autoimmun sjukdom som heter vaskulit. Enkelt förklarat är det en sjukdom som ger inflammation i olika organs små kärl, oftast orsakat av att det bildas antikroppar mot kroppens egna celler. I Stefans fall är det njurarna som är mest drabbade. I juni 2017 fick Stefan ett sk. skov av sjukdomen, och det höll på att sluta riktigt dåligt den gången. Efter att ha fått en allmän sepsis hamnade han på hjärtintensiven i Lund där han fick stanna i nästan tre veckor.

När han nu började få samma symptom som för 6 år sedan (och de ingenting gjorde på akuten mer än ta nya prov och sedan skicka hem honom) så beslöt han sig för att, på ett bevåg, öka upp sin medicinering tills han fick en tid hos sin specialistläkare i Lund. Tack och lov visade det sig nog vara ett bra val och att öka medicinen var rätt beslut.

Bilder från år 2017 …

Sepsis är ett livshotande tillstånd, som betyder att man får blodförgiftning i typ hela kroppen (enkelt förklarat). En sepsis kan ha ett mycket snabbt och förödande förlopp. För Stefan gick det tack och lov bra den gången, men jag minns alltför tydligt hur illa det var med honom och vilken panik jag fick när larmoperatören bestämde att det inte var ett fall för en ambulans. (detta var dock ett misstag och har blivit anmält i efterhand)

Nu håller jag tummarna för att han själv kunnat vända förloppet med medicinen och att proverna visar på att inga organ tagit skada♥

Boktips:

För ett tag sedan läste jag en bok om en ung tjej som fick en sepsis då hon var på semester med sin familj. Som genom ett mirakel klarade hon livhanken, men tyvärr blev det på bekostnad av sina underben och händer. Jag kan verkligen rekommendera att läsa hennes bok: ”Livet utan ben går vidare” av Elin Rantatalo. Efter att ha läst boken så har jag även börjat följa henne på  instagram. Alltså, vilken kämpe den unga tjejen är. Det fick bli mitt lilla boktips idag.

Dagens citat:

Vissa perioder i livet är det extra viktigt att förstå att den man behöver mest vid sin sina är en själv.

Ha en fin dag.

Annika

Dela gärna
     

Underbar morgon, och att vara sin egen doktor. Läs mer »

Besök på kyrkogården och hösthjälp i trädgården.

2 kommentarer / Boktips, Familj, Österlen, Trädgård / Av / / , , , , / 3 minutes of reading

Hejsan.

Jag älskar att vi har naturtomt och mycket träd här hos oss. Fast det är förstås ganska arbetsamt med alla löv som vi har att ta hand om vareviga höst. Men i förra veckan fick vi en hjälpande hand – Scott med sin gröna John Deere.

Runda på runda körde han med det lilla släpet fullt av uppsamlade löv.

Naturligtvis så ville Nicolaj också vara med i leken, och ganska snart blev det rally runt poolen istället. Men det gjorde såklart inget, för ännu sitter många löv kvar på träden och det är ju tids nog att ge sig i kast med lövräfsningen på riktigt.

En lång stund var vi ute i trädgården och lekte olika fantasilekar som Scott hittade på. Det mesta handlade om motorfordon, bärgning och om att tävla på olika vis. Det var lekar som var nyheter för mig, jag som bara haft döttrar innan.

Jag har varit och jobbat lite extra några dagar i Björstorp. Det var lokalföreningen som hade ett trevligt jippo för att fira att deras butik fyllt fem år. Femårskalas kräver ju festligheter såklart, och jag fick vara på ett hörn. I dagarna två så gräddade och serverade jag våfflor så det slog härliga till. När mitt våffeljärn efteråt stod här hemma, så fick jag ju tvunget bjuda familjen också på våfflor. Alla lät sig väl smaka.

Sedan kom den fina helgen, allhelgona, de dagarna tycker jag är så fina. Då finns det tid att minnas och smycka gravarna. Jag och Stefan körde som vanligt till våra föräldrars minnesplatser med ljus och blommor. Först blev det ett besök på Mellby kyrkogård.

Sedan blev det ett besök på Brösarps kyrkogård. När man tänker på alla kära som nu är borta, så blir det som ett sug i magen. Det har gått så fort, alldeles på tok för fort… ♥

Nu när vi går mot mörkare tider så passar det väl ganska bra med lite olika boktips.

Först ut i raden av böcker är ”Ett långsamt farväl” av Carl Dahlbäck. Det är en bok om den hemska sjukdomen ALS. Boken är finstämd och vackert berättad.

Sedan har jag lyssnat på en bok som heter: ”Såren som inte syns” av Maggie Hartley. Det är en bok om två små barn, två syskon, som blivit vanskötta och misshandlade. Man får följa deras öde hos sin nya fostermamma och såklart gläds man åt när det mycket långsamt anpassar sig till ett normalt liv.

Ett annat boktips får bli självbiografin ”Om” av Niklas  Strömstedt. Jag älskade att lyssna på han liv, om tiden då han spelade i Ulf Lundells band till exempel. Han är en ödmjuk låtskrivare och artist som jag tycker är väldigt duktig. Kärleksballadernas kung.

Sist ut blir en underbar bok som heter ”Färskt vatten till blommorna” av Valérie Perrin. Det är en liten historia om en spännande relation som är så fint och härligt berättad, det ligger en alldeles särskild stämning runt historian. Jag kan helt enkelt inte sätta fingret direkt på varför jag älskade den här boken, men den måste ha något alldeles särskilt, då den legat på pockettoppen ett tag nu.

Japp, en blandad kompott av boktips.

Dagens citat:

Boken om livet:

När man vill bläddra tillbaka till sidan man älskade så har man redan fingret på sidan där man ska dö …

Ja, jag sa ju det – det går rent för fort, på tok för fort…. Ta vara på tiden hörni!

Ha det fint.

Annika

Dela gärna
     

Besök på kyrkogården och hösthjälp i trädgården. Läs mer »

Varmt morgonljus och boktips.

6 kommentarer / Boktips, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej.

En morgon bjöd på ett alldeles särskilt varmt och vackert morgonljus.

Vintern fortsatte dock att hålla sitt grepp om oss. Trots att solen gjorde att de gamla boklöven glödde som eld i gryningsljuset så var temperaturen en bra bit under nollan.

Det var så kallt att fingertopparna vitnade och känseln försvann i tår och fingrar, ändå så kunde jag förnimma en annalkande vår bara genom att lyssna på skogens alla ljud.

Förutom kattugglans kusliga hoande vid bryggan så kunde jag förstå att skogens alla hackspettar börjat att få rusiga vårkänslor. Runt om i trädtopparna ekade deras ihärdiga hackande som om de hade ett eget hemligt signalsystem sinsemellan.

Långt borta på fälten hörde jag årets första tranor skrika och skräna på sitt speciella transätt. Alla härliga morgonljuden påminde mig så mycket om den vår som nu så sakta är på väg.

Jag tänkte tipsa om ett par böcker också. Först ut är en bok som heter ”Pojken i källaren” av Stephen Smith. Det är en sann historia om en pojke som på ett grymt vis blir torterad och tvingad att bo i en källare. Hans liv präglas av det ena hemska ödet efter det andra. En tung berättelse.

En annan bok som jag läst är också en sann historia, om en mamma som förlorar sin pojke i cancer. Även om den också är sorglig att läsa, så är sista delen av boken väldigt fin och handlar om förmågan att läka i sin sorg. Hur man blir tillfreds med livet vad som än händer. Boken heter ”När jag blundar är du fortfarande här” av Tove Oddsdotter.

Sist ut är boken ”Sex substanser som förändrar ditt liv” av David JP Phillips. Det är en bok som handlar om den cocktail av dopamin, oxytocin, serotonin, endorfin, kortisol och testosteron som i stort påverkar vårt mående. Intressant och lärorikt att läsa om.

Dagens citat:

Du kan inte förlora något som du aldrig har ägt, du kan inte behålla något som inte är ditt, och du kan inte hålla fast någonting som inte vill stanna.

Så vill jag passa på att skicka en stor bamsekram till min lilla födelsedagsgris idag. Grattis Emmy ♥

Ha en fin dag

Annika

Dela gärna
     

Varmt morgonljus och boktips. Läs mer »

Rulla till toppen