barnbarn

Kojan i skogen.

Hej hej

Den där regniga dagen då Scott var här hos oss och jag fick hela köksgolvet fullt av bilar, den dagen bestämde jag mig för att vi alla skulle trotsa regnet och gå ut i skogen en liten sväng. Jag tyckte att vi var i behov av lite frisk luft och ”skogsbad”.

(skogsbad är ett nytt ord som betyder en magisk, stressreducerande naturupplevelse med alla dina sinnen …. alltså inget nytt alls – det är bara ordet som är nytt)

När vi kom ut så var det inte alls så mycket regn längre. På vår väg ut i skogen så passade vi på att säga hej till hästarna.

Till Scotts stora förtjusning så kom de allihopa i rask takt när Stefan kallade på dem. Men när de sedan blev lite väl närgångna och bet i Stefans jacka, då fick det vara nog, då tyckte Scott att vi kunde säga hejdå till dem.

Vi lämnade de busiga hästarna åt sitt öde och gick vidare ut mot kojan skogen. Scotts lilla hund, Snowie, fick lifta litegrann under vagnen efter som hon har ganska svårt för att gå.

Lilla Snowie har en neurologisk sjukdom som gör att hon är vinglig och har svårt med balansen. Men eftersom hon inte har någon smärta, och för övrigt mår ganska bra, så ville hon såklart också hänga med sin flock ut.

Ute vid kojan i skogen så smakade de smörgåsar som jag tagit med mig extra gott.

Och är det fest eller utflykt, ja då får man dricka sådan där saft som har sugrör, för det har Scotts mamma sagt. Självklart hade vi precis sådan saft med i vår lilla matsäck.

Sedan var det hålligång i skogen för både stora och små.

Dagens citat:

Ibland behöver vi fantasin för att överleva verkligheten.

Barn är små experter på det här med fantasi. För dem finns inga förutbestämda ramar eller fördomar. Tänk vad vi kan lära av dem, om vi bara bemödar oss om att verkligen lyssna på vad de säger och på att lägga oss vinn om vad de menar.

Ha det fint.

Kram Annika

Det kom två på en cykel.

Hejsan.

En vacker förmiddag då jag hade varit vid sjön och badat så fick jag ett meddelande på min telefon. Det var två gulliga Tomelillabor som tänkte ta cykeln till Gyllebo. Amanda och lille Scott var redo för ett cykeläventyr på hemmaplan.

Det hade varit en vacker men kylig morgon. Men allt eftersom dagen gick så blev det allt soligare och varmare.

Att cykla på väg 11 är ju nästan förenat med livsfara. Därför valde de att ta tåget mellan Tomelilla och Smedstorp. Därefter cyklade de nästan uteslutande på grusvägarna via Gårdlösa, Listarum, Sjörödsskogen och slutligen till Gyllebo.

Efter en liten paus så hamnade det lilla cykelgänget till sist hemma hos mig på Dodevägen.

Att få små besökare på cykel var såklart extra mysigt. Särskilt som de bestämde sig för att stanna kvar och sova över.

Nästa morgon när jag kom hem från mitt morgonbad så var alla i cykelgänget redo att ge sig tillbaka till Tomelilla igen. Ivrigt vinkade jag hejdå så länge jag kunde se den lilla cykeln när de försvann längs vår väg.

Med ganska små medel kan man göra livet till ett spännande äventyr. Kanske är det just de här små enkla äventyren som blir de mest minnesvärda på ålderns höst.

Dagens citat:

Livet är som att cykla, för att hålla balansen måste man fortsätta framåt.

Ha en fin dag.

Annika

Bordsskick.

Hejsan.

Ofta när jag går till bryggan på morgonen så har jag något litet ätbart nerpackat i min ryggsäck. Det är skönt, för där ute i skogen behöver jag inte tänka på att ha något särskilt fint bordsskick alls. Befriande.

Ingefärste, dadlar, nötter och torkad frukt är vad jag oftast har med mig. Om jag då skulle spilla lite, när jag i min hänförelse över naturens storslagenhet, missar munnen, så gör det ingenting alls.

Även om jag såklart alltid försöker att låta bli att äta som en gris. Och på tal om just grisar, så har våra Gyllebovildsvin börjat att ta sig större och större friheter numera. I förra veckan hade de varit i farten på slottets gräsmatta. Och de såg då inte ut att ha haft något fint bordsskick på sin fest.

Mitt lilla barnbarn Scott har däremot oftast fint bordsskick. Ja han är väldigt duktig på att äta själv….OM man nu inte säger åt honom att inte ta den kladdiga skeden upp i håret. För då gör han såklart just det. För så är reglerna för en tvååring. Och en mormor borde förstås veta bättre än att säga sådana saker.

Bordsskick eller inte – bäst smakar det att äta sin lilla frukost här! På bryggan.

Dagens citat:

En liten flicka frågade sin bror: ”vad är kärlek?” Han svarade: ”det är när du snor choklad från min ryggsäck varje dag, och jag fortfarande gömmer den på samma ställe”.

Kram och kärlek till er.

Annika

Vardagen faller på plats igen.

Hej hej

Under julledigheten har vi unnat oss lite mer sovmorgon här hemma. Även om vi vaknat vid ungefär samma tidiga tid som alltid, så har vi tagit det lugnt och låtit frukosten få större utrymme. Allting har fått dra ut på tiden.

 

Men nu har vardagen kommit med sina vanliga rutiner och tidiga morgnar. Det är skönt det med.

De morgnar då vädret är gynnsamt har jag tassat ut tidigt i ottan. Med gynnsamt väder menar jag nästan allt väder, förutom blåst och storm.

Jag har haft turen att träffa på min badkompis Tina i skogen någon dag, och det förgyller alltid min morgonvandring.

Våra möten är sällan planerade och jag älskar det. Det är nästan som när man var barn och inte hade klocka. Träffade man då på sin kompis i skogen så var det ren bonus. Förutsättningslösa möten som blir minnen för livet.

Rutiner väntar även på mitt lilla barnbarn Scott. Om bara en dryg vecka ska lillkillen börja på dagis. Jag kan knappt förstå hur tiden har sprungit. Nyss var han bara en liten bebis. Så här liten var han när vi dansade ut julen i fjor.

Nu är han stora killen som både kan borsta tänderna och hänga med mormor ut i trädgården.

Dagens citat:

Det är en utmaning att finna lyckan inom oss, men det är omöjligt att hitta den någon annanstans.

Viktigast är att finna lyckan med sig själv i vardagen, för då är man lycklig för det mesta.

Kram Annika

Det viskas.

Hejsan.

Det viskas om så mycket nu för tiden. Det viskas om sommar, om väder, om corona…. Ja, man orkar nästan inte lyssna på allt som det tisslas och tasslas om i dessa tider.

Det viskades om att jag blev ett helt år äldre för bara ett par veckor sedan.  Det där lär nog vara sant. Jo, för länge stod de vackraste blomsterbuketter här på borden och vittnade om jag nu faktiskt är närmare 60 än 50 år gammal…

Det viskas om att det är en kylig vår och sommar vi har. Jag viskar tillbaka, att det är tack vare det som blommorna står så fint och håller så länge.

Jag viskar förtjust, rakt ut i min grönskande trädgård, att äntligen blommar de där jättestora vallmona – mina royal wedding. Så fina!!

Ja, som det viskas i sommartider. Kanske är det mest vinden som viskar…

Med blicken på mina födelsedagsblommor viskar jag peppande till mig själv:

-tsss… man är inte äldre än man gör sig, och i affären var det faktiskt en ung kvinna som misstog mig för att vara Scotts mamma. Hon kan ha haft lite dålig syn, det kan hon…

Många skvallrar mest bara om onödiga saker som politik, ekonomi, vikt och skitsnack om grannen… Ja, alltså, när man faktiskt kan tissla om roliga och viktiga saker istället. Som om Babblarna till exempel!!

Man ska allt tänka sig för vad man viskar om. Man ska ju vara källkritisk också i dessa tider!

Dagens citat:

Jag älskar att lyssna på lögner, när jag redan vet sanningen.

Ha en bra dag och kram

Annika

Insekter och tandtroll.

Hej hej

Insekter, bi och humlor – det är filurer som vi ska vara extra aktsamma om i dessa tider.

Många köper, eller bygger hela insektshotell och sätter upp i sina trädgårdar. Jag tror nog att bästa alternativet är om man kan låta sin trädgård få vara vild och ostädad i någon liten hörna. Ruttnande stubbar och blommande ogräs, så klarar insekterna bygget själv.

I veckan blev jag så inspirerad av den käre Karl-Fredrik, killen från Eklaholm. Han anlade en pollineringsrabatt. Det skulle jag också vilja göra.

Kanske blir det nästa sommars projekt hemma hos mig, så fler småkryp kan trivas hos oss.

En sorts småkryp som vi INTE vill ha här hos oss, det är förstås tandtroll. Scott och jag kämpar tappert med att mota bort dem innan de flyttat in. Det går riktigt bra måste jag säga.

Dagens citat:

Jag kan tycka att barn har lite väl stora anspråk i affärerna för att vara några vars enda inkomst kommer från välvilliga släktingar och tandfen.

Ni vet väl den där ”två -regeln” … 2 gånger om dagen, 2 minuter, 2 cm tandkräm… Gäller den även om man bara har två tänder tro…

Må gott och kram Annika

En kort runda och en liten skafferilek.

Hejsan.

När oförutsedda händelser inträffar i livet då är det bra med ett påfyllt ”måbra-konto”.

Jag har fått lägga mitt eget liv lite grann åt sidan för ett tag, och såklart saknar jag mina vanliga vandringar här på Österlen.

En kort runda i Gyllebo tillsammans med en dotter och ett litet barnbarn har gett mig lite skön återhämtning. För det är i naturen jag fyller på det där måbra-kontot.

Det bästa när livet korvare ihop sig, är att acceptera. Acceptera att allting får vara som det är just nu, och det är ok.

Lite bus med en glad gosse, det är också bra när hjärnan känns som en överhettat turbomotor. En enkel skafferilek muntrar alltid upp.

Och en skön Gyllebopromenad såklart.

Dagens citat:

Och det är just precis det livet handlar om. Att leva på ett sätt som gör att man aldrig blir redo att dö.

Det är bara att tuta och köra. Att med nyfikenhet alltid ta sig ann varenda ny dag man får i det här livet.

Kram Annika

Dessa vackra rapsfält.

Hejsan

Åhhh alla dessa vackra rapsfält. Visst är det tjusigt när hela Skåne förvandlas till ett färgglatt lapptäcke.

På sociala medier svämmar flödet över av gula rapsbilder nu i maj månad. Såklart har jag också varit ute med min kamera en liten sväng i allt det gula.

På foto jag sett på sociala medier, springer ett helt gäng människor genom ett vackert rapsfält och skapar ljuvliga bilder. Dock är det mindre ljuvligt för bonden, tror jag,  som ju faktiskt sått grödan av helt andra själ än att den ska vara enbart vacker och lovlig att trampas ner.

Jag och min lille fotomodell höll oss försiktigt i kanten av fältet när vi tog våra bilder.

Även om skånska fält gör sig bäst lite från ovan, så är de helt ok såhär lite underifrån också, från en liten gosses perspektiv.

Dagens citat:

När ett barn lär sig att gå och faller omkull 50 gånger, får det aldrig tanken: ”Det här är inget för mig”!

Hemligheten är väl att aldrig ge upp. Ha en fin dag.

Kram Annika

Första mjukglassen och ystra kvigor.

Hejsan.

Våren är verkligen här nu!

På vår kvällspromenad hälsade jag glatt på de nyfikna kvigorna som bonden släppt ut samma dag i den stora hagen vid våra postlådor.

Ja, jag tror åtminstone att det är kvigor, eftersom de betedde sig ungefär som vårystra tonåringar.

Galet glada skuttade de mot oss och följde med ett stycke på vägen.

Smått snopen blev jag dock när jag kikade bort över hagen. Det vackra lilla trädet, som jag älskat att fotografera vid årets alla årstider, var bort. Jaja, sånt är livet, allting är föränderligt. Kanske hade det stått i vägen eller varit dåligt av någon anledning.

Ett annat vårtecken är väl årets första mjukglass.

Eller livets första mjukglass kanske jag borde skrivit.

Att det är vår, ja det känns då i hela kroppen, på både stor och liten, människa och djur. Det liksom spritter överallt.

Det var första mjukglassen det, men förmodligen inte den sista. Det smakade definitivt mer.

Dagens citat:

Du får inte förlora tron på mänskligheten. Om några droppar i oceanen är smutsiga, så blir inte oceanen smutsig.

Ha en fin dag och var rädda om varandra!

Kram Annika

Vi njöt den första galetten.

Hejsan.

I helgen var vi på årets första besök på Franskans i Rörum.

I vanliga fall brukar vi unna oss att äta ute ganska ofta på vår och sommar. På Österlen finns så många härliga små matställen som har blivit våra favoriter. Men i år är vi lite mer försiktiga med tanke på covid19. Men förra helgens härliga väder gjorde att vi ändå vågade oss ut.

På Franskans kan man sitta ute på deras mysiga innergård.

Alltså, inget är som årets första galette. En ”Vricklund” och en kopp cider fick det bli för mig. Så himla gott!

Lite bus med Scott blev det, innan vi susade vidare ut på vårt soliga Österlen.

Dagens citat:

Håll dig borta från folk som förminskar dina ambitioner. Små människor gör alltid det, men de stora människorna får dig att känna att du också kan bli stor.

Försök att vara en stor människa och få andra att växa. För man blir ju inte själv större genom att förminska andra.

Kram Annika

Scroll to Top