Hällevik

Höst i Hällevik

5 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej

När solen kikade fram förra helgen så for vi ner till nationalparken för att gå en sväng med ”de tre små gummorna”. Åren har ju sprungit på och redan är våra hundar 10,5 år (Molly), 9 år (Lykke) och ”valpen” Penny är 4 år. Så gummor är ju ett passande namn på vår trio.

Nere vid kåsen hade Mats nyss tagit upp båten. Jag tänkte för mig själv att den här sommaren har bara pyst förbi som om den hade väldigt bråttom det här året. Utanför det lilla hamngattet skummade vågorna vita och vilda och det var så vackert.

Vi gick en sväng ut i parken där hösten verkligen smugit sig på.

På norra sidan av Stenshuvud är det lite extra magiskt och trolskt tycker jag. Alla små runda och mossbeklädda stenar skapar en så speciell stämning. Den här ljuvliga höstdagen var då rakt inget undantag.

Om ungefär ett halvt år kommer det här att blomstra av blommor och sippor i alla dess färger. Naturen är magisk oavsett årstid.

Löptider

Det har blivit tid för hundlöp här hemma hos oss igen. Alla tre är väldigt duktiga på att hålla sig rena, och ofta märks det ingenting av deras löp, mer än att de kanske blir en aning mer kärvänliga mot varandra. Lilla Lykke som alltid vill sova i sängen hos oss, har en tid nu varit iklädd ”pyjamas” på natten som skydd. Visst är hon lite extra gullig i sin babybody, med ett litet trosskydd i.

Dagens citat:

Det fina med livet är att det går att förändra. Problemet är bara att vi vill ta stora kliv medan livet oftast vill ta små.

Ha en skön tisdag.

Kram Annika

Höst i Hällevik Läs mer »

Vi satte laxgarn och njöt av en kväll på sjön

10 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

I början av veckan så följde jag med Stefan och hans bror ut på sjön.

Det var en härlig sommarkväll då vi bestämde oss för att åka ut med Mats ”humme-eka” för att sätta lite laxgarn. Som alltid var det så vackert och fridfullt nere vid Hälleviks lilla gulliga kås. Att de båda bröderna älskar den här platsen är ju inte alls svårt att förstå.

Mats jobbade på med van hand att sätta ut garnet, medan Stefan såg till att hålla rätt kurs och lagom fart med båtens åror.

Själv njöt jag av den vackra vyn ut över havet och Stenshuvuds lilla söta fyr.

När vi tuffade tillbaka över vågorna så passade vi på att tömma Mats ”ålahummor” från fångsten som blivit. Småfisken som följde med kastades tillbaka i havet, något som alla sjöfåglar och måsar spänt inväntade vid båtens sidor.

Sedan var det bara att ta hand om ålfångsten och placera i något som kallas för sump, och tuffa tillbaka in mot Hällevik.

På en sten satt måsarna och såg ut att prata med varandra. Jag kom osökt till att tänka på den gamla reklamsnutten från Scandlines…. Hej Kaj, hallåååå  Boje…. Någon som minns den?

Kvällen avslutades hos Bibbi som förberett för en mysig grillkväll hemma hos sig, något som kom väl till pass efter en kväll till sjöss.

Dagens citat:

Bättre vara en optimist som kanske blir besviken, än en pessimist utan hopp.

En fiskare hoppas alltid på god fiskelycka och bör väl därför kallas optimist.

Ha det fint, kram Annika

Vi satte laxgarn och njöt av en kväll på sjön Läs mer »

Vilken överraskning

4 kommentarer / Allmänt, Familj, Österlen / Av / / , , , , / 3 minutes of reading

 

Hej och halloj

Först vill jag börja med att tacka alla och envar som på något vis kommit ihåg mig på min födelsedag. Ingen nämnd och ingen glömd.

Tack♥

Med familjen hade jag bestämt att vi skulle samlas lördagen innan för ett enkelt firande. Jag hade ju ådragit mig en envis influensa, så min uppgift för dagen blev bara att se till så att äldsta dottern hämtades hem från flygplatsen. Åhhh, det var underbart att återigen ha henne hemma på svensk mark.

Att få ihop hela familjen till en träff brukar inte vara helt enkelt, så därför var dagen bestämd sedan länge. Dock hade jag fått order om att inte lägga mig i någonting, utan jag skulle vara färdig vid fem snåret, det var min enda uppgift. Ja, och ta med mig en ask Bregott också, som tydligen saknades.

Att flickorna lagat mat förstod jag, men sedan var allting bara så himla hemligt. Vi for iväg (hem till Amanda trodde jag först), men när färden gick norrut förstod jag ingenting, men hade vilda gissningar i bilen.

Inte förrän vi svängde av mot musteriet så förstod jag att vi skulle vara i nationalparken. Och där på den vackraste platsen av dem alla, stod familjen och våra närmsta vänner samlade.

Vilken överraskning! Och så himla fint de gjort.

Jag försågs med ett glas rosa bubblor av märket ”Fröken Snusk”, och jag bara njöt av allt fint som min familj och vänner ordnat för min skull.

Ålaboden fick dagen till ära förvandlas till ”sommarfestbod” istället och därinne var det uppdukat med ett dignande buffébord med pajer, sallader och massa annat gott.

De små pojkarna lekte av hjärtans lust, och att se de små lintottarna springa runt och leka i sommarkvällen var så fint. Ett tag satt de vid bordet och åt för att i nästa stund köra radiostyrda bilar eller spela fotboll.

Att sitta vid ett barnbord är en föråldrad tradition. Istället tog Andréa den platsen, men tycktes lika glad för det.

Efter maten var det ”hopp och lek”, och vi strosade ner till kåsen och njöt av den underbara vyn där Mats eka låg och guppade.

Sedan blev det en frågesport som tjejerna knåpat ihop, på temat ”Annika”.  Ingen fick alla rätt, för exakt var jag föddes för 60 år sedan, det hade de alla fått lite om bakfoten. Det rätta svaret var inte Kristianstad som alla trodde, utan på Simrishamns BB.

Sedan blev det kaffe och tårta och vacker sång.

 

För mig kunde det nog inte bli ett bättre födelsedagsfirande än det här. Så från djupet av mitt hjärta till er alla som varit med och ordnat vill jag skicka mitt varmaste tack. Ni betyder alla så mycket för mig♥

Dagens citat:

När man fyller 60 är det som om man är 18 år med 42 års erfarenhet.

Kram Annika

Vilken överraskning Läs mer »

En härlig tur vid Hällevik

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Efter ett par veckors jobb på bästa Luckan, så är jag nu lite mer ledig igen. Här på bloggen blev det ganska tyst under den tiden, men nu ska jag försöka njuta lite av den vackra hösten och naturen igen.

En dag då det kändes som om vi var i gränslandet mellan sensommar och höst, då körde jag och Stefan en liten tur ner till Kivik och till Stenshuvuds underbara nationalpark.

Vågorna skummade vita ute på havet, men i Hälleviks kås guppade Mats eka bara lugnt och stilla. Jag tycker att det är den lilla båten som gör att blickfånget just här blir något alldeles extra.

Stefan, jag och våra hundar vandrade en tur runt i parken och njöt av den ljumma vinden. Tänk vilken lång sensommar vi fått uppleva ändå, fantastiskt.

Efter en vandring runt i skogen bland de utländska träden, så kom vi fram till Hälleviks kås igen.

Kanske får jag möjlighet att uppleva någon vacker soluppgång med gryningsdopp framöver. Ja, jag tror nog att jag lever i den bästa av två världar. Ibland är jag på ett jobb med de underbaraste arbetskollegorna, och ibland är jag fri att njuta av precis vad jag vill.

Dagens citat:

Livet har inga begränsningar, bortsett från de som vi själva sätter upp.

Hoppas ni alla får en fin söndag.

Kram från mig, Annika

En härlig tur vid Hällevik Läs mer »

Aktivering av pensionär.

10 kommentarer / Boktips, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det gäller minsann att ligga i för att hålla sin ”lille” gubbe i form. Ja, för själv tar han vartenda tillfälle till fusk och mygel (åtminstone när det gäller träning och motion)

I förra veckan fick han själv välja var han ville ta sin motionsrunda. Jag blev inte direkt förvånad när han valde en tur vid Hällevik, för platserna där runt Kivik ligger honom alltid varmt om hjärtat.

Ännu var det ganska vintrigt och grått där, men snart snart, inom en överskådlig framtid, så kommer den här platsen att prunka av vårblommor, såsom blåsippor, vitsippor, gullviva och några vild orkidéer. Visst längtar man nu!

En runda i nationalparken med ett gäng glada hundar, det är en utomordentlig pensionärssysselsättning – åtminstone om man jämför med en eftermiddag i TV-soffan med ursäkten att man bara måste kolla hur det går i skidskyttet!

Och huset alla hundar var lite extra trötta i sina hjärnkontor efter allt sniffande och kissande. Bara fördelar med allt.

Jag själv var också ganska nöjd med dagen. Jag hade avverkat årets första löparmil på förmiddagen. Inte särskilt fort eller snyggt, men en mil i stilen ”löparlufs”, det får jag vara nöjd med så länge.

Här har jag blivit smygfotad direkt efter slutspurten 🙂

Boktips

Jag kunde ju inte låta bli att leta upp fler ljudböcker av författarinnan Kristin Hannah. Den senaste boken som jag nu lyssnat på heter ”En flicka som kallas Alice”.  Även den var jättebra tyckte jag.

Dagens citat:

Hitta någon som vet att du inte är perfekt men behandlar dig som om du vore det.

Det perfekta är att det finns ingen som är helt perfekt, och om man börjar att behandla andra väl så brukar man själv bli väl bemött.

Kram Annika

Aktivering av pensionär. Läs mer »

Städning efter Babet, och marmelad av kvitten.

6 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

På måndagen efter stormen Babet, så fick vi ett underbart höstväder på Österlen igen. Jag och Stefan hade lovat att hjälpa min svåger  att städa upp förödelsen ute vid Hällevik.

Det som hänt var att den stora flotte som min svärfar tillverkat för sitt ålafiske en gång för många år sedan, nu slitet sig loss och gått totalt i spillror. Dagen efter stormen då vi kom ner till den lilla kåsen, så såg det ut som om det varit snöstorm där i skogen. Men någon snö var det då inte, nej det var alla de frigolitskivor som pråmen bestod av som slungats upp på land och krossats mot stenarna.

Morgonen då vi samlades för att städa undan allt, var en vacker och stillsam höstmorgon. Vattnet låg spegelblankt och det var svårt att förstå vilka krafter havet haft bara några dagar tidigare.

Stefan hade kört dit med traktor och vagn så vi kunde lasta allt skräp som sköljts upp från havet.

Efter ett gott dagsverke då vi samlade ihop nästan två hela traktorvagnar med skräp så smakade det ljuvligt med en kopp kaffe och ostsmörgås i solen vid den gamla ålaboden.

Särskilt roligt var det när jag hittade en bit cellplats där jag kunde läsa min svärfars namn skrivet med röd spritpenna. Nils Olsson stod det vackert skrivet i skrivstil. Förmodligen var det ditskrivet av någon från Kiviks bygghandel, kanske var det gamla Esbjörnssons eller så var det från ”Rosenquistas”… Ja, tänk om min käre svärfar vetat att vi alla skulle hjälpas åt att samla ihop en massa bitar av det han byggt för så många år sedan.

Vi fick en fin dag då vi med gemensamma krafter hjälpes åt att återställa allt på den natursköna platsen som Hälleviks lilla kås är. Havet ger och havet tar, det är så sant.

I helgen fick jag frågan av en vän här i Gyllebo om jag ville ha kvitten av henne. Självklart ville jag det, och för första gången provade jag att göra kvitten marmelad. Mmmmm, så himla god den blev.

Och allting blir väl godare med en skvätt whiskey, eller hur? Tusen tack för frukten och för pratstunden I och C ♥

Och när förklädet ändå var på, så fick det bli en burk picklad rödlök i bara farten. Riktigt gott till hamburgare och stekt kött.

Dagens citat:

Även om jag visste att världen skulle gå i tusen bitar i morgon, så skulle jag plantera mitt äppelträd i dag.

~Martin Luther~

Positivt tänkande och hoppfullhet gör att vi alltid mår bättre oavsett vad.

Ha det fint.

Annika

Städning efter Babet, och marmelad av kvitten. Läs mer »

Mamma, vill du SUPA med oss?

8 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur, Österlen / Av / / , , , / 3 minutes of reading

Hej hej

En mulen förmiddag träffade vi på Stefans bror, Mats och Bibbi ute vid Hällevik.

Tillsammans strosade vi ut till den lilla söta fyren i nationalparken.

Även om skogen var väldigt grön och frodig ännu så fanns det en svag känsla av höst i luften. På skuggsidan i nationalparken är det alldeles extra grönt, där alla runda stenar är täckta av härligt mossa. Som om det är mossbeklädda små troll som plötsligt skulle kunna ställa sig upp och börja prata (…och kanske är det de också)

Efter vår lilla promenad vid Stenshuvud, så var vi både lite hungriga och mycket kaffesugna. Det slutade med att vi stannade på fiket i Kivik och njöt av en andra frukost.

I våras när jag och Stefan fyllde år så blev det ju ingen ordning med vårt födelsedagsfirande. Då på vårkanten är det så mycket annat som är på tapeten. I födelsedagspresent hade jag emellertid fått en inbjudan av mina döttrar, ett kort där det stod följande:

– Mamma. vill du SUPA med oss? Och så hade jag fyra olika dagar att välja på…

I förra veckan hade min valda dag så kommit, då det var dags för det där ”supandet”.

SUP är en förkortning för Stand up paddel. För en del år sedan fick döttrarnas pappa samma present och han hade berättat lite för mig om vad han tyckte om att stå på en vinglig surfbräda och paddla …  Jag var alltså en aning tveksam till hela spektaklet, det får jag väl erkänna, men jag vill ju inte vara någon mes heller, så en kväll i förra veckan for vi alla ner till Vik där en instruktör väntade. Eftersom Andréa hade fått roligare saker för sig, så fick Emmys bästis Matilda följa med i hennes ställe.

Allt gick förvånansvärt bra… ända tills det var dags för mig att resa mig upp från knästående. Plums, så låg jag sprattlande i vattnet. Fast på andra försöket gick det bättre, och vi paddlade i lugnt tempo ut till Knäbäckshusens strand och vända.

Vi fick en fantastisk kväll på havet och jag måste nog säga att jag var positivt överraskad över att det ändå gick så bra som det gjorde.

Kvällen avslutade vi med ost och vin i vårt lilla orangeri. Undertiden som töserna värmde sig i bubbelbadet tände jag upp alla levande ljus och dukade fram godsakerna.

När mörkret föll så tog vi fram vi fram kaffe och så njöt vi av sommarens sista jordgubbstårta.

Dagens citat:

Styrka kommer inte från det du klarar av. Det kommer från det du inte trodde du skulle klara av.

Ha en härlig dag.

Annika

(och kära töser, tack så innerligt mycket för den här upplevelsen. Tack!♥)

Mamma, vill du SUPA med oss? Läs mer »

Ner på knä och lukta på blommorna.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Vi passade på att ta en tur till Stenshuvuds nationalpark, jag och Stefan.

Vid den här tiden på året måste jag åka dit och insupa våren, det är som ett slags begär. Jag ville passa på att njuta av alla underbara sippor som täcker den steniga marken i parkens norra del.

När jag låg på knä och krälade på marken med min stora kamera för att försöka fånga all skönhet på några enkla foto, så väntade Stefan och hundarna tålmodigt på mig en bit bort. Det får man väl ändå säga är kärlek det.

Det är något så speciellt där i parken när alla sipporna blommar tycker jag.

Som tur är så behövde jag inte ligga på knä för att fotografera alla blommor. Ett av de gamla plommonträden i parken stod i sin vackraste skrud och där kunde jag stå i en mer bekväm position med min kamera.  Även järneken var sitt vackraste jag med knallröda små bär.

I Stefans ryggsäck skramlade några kaffemuggar och en termos med nybryggt kaffe. Det blev dags för oss att vandra vidare.

Innan vi kom fram till den lilla kåsen i Hällevik tog jag några sista ”blåsippebilder”. Man kan nästan aldrig få nog dessa blomster tycker jag. Och då de är fridlysta här nere hos oss, så får vi njuta desto mer av dem på sin plats här i naturen.

Att lukta på blommor var inget som Penny tyckte var särskilt roligt, nej ganska snart tröttnade hon och ville streta vidare.

Dagens citat:

Samvetet hindrar oss från mycket glädje. Unna dig medan du har dig!

Att unna sig behöver inte kosta pengar. Det kan även betyda att man unnar sig att göra roliga saker och spara ”måsten” till senare.

Ha det fint.

Annika

Ner på knä och lukta på blommorna. Läs mer »

En regntung tur i Hällevik

2 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Just nu blommar rhododendronbuskarna som allra finast i nationalparken.

Jag, Stefan och hundarna trotsade regnet och gav oss iväg dit för en liten vandring.

Nere vid kåsen hade min svåger sina fiskenät upphängde för reparation och lagning. Ett fantastiskt arbete där han fäller i nya bitar nät där det är trasigt. Ett verkligt gammalt fiskarehantverk!

Förutom rhododendron, så stod mandelblom och ormöga i sin finaste skrud.

Vi tog en sväng ner om till vattnet och den lilla kåsen.

Regnet tilltog och småhundarna verkade vara glada över att få hoppa in i bilen igen.

Hemma igen blev det mest mys på soffan. Lilla Penny med sin ostyriga valppäls blir så söt när hon varit blöt. Hon blir alldeles lockig och får liksom ingen styrsel alls på sin frisyr.

Dagens citat:

Vi vet alla att spegeln inte kan ljuga … vi ska bara vara glada över att den inte skrattar …

Ha en härlig lördag.

Kram Annika

En regntung tur i Hällevik Läs mer »

Vårtecken vid Hällevik

10 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

I helgen var vi på lite miljöträning med valpen Penny. Till Hällevik gick färden. Där i nationalparken finns så många olika små stigar att välja på, så man kan alltid hitta någon som är lagom lång att promenera.

Vid spången där alla de stora rhododendronen växer hade flera stora träd ramlat i någon av de senaste stormarna som varit här. En rejäl rotvälta hade det exotiskt trädet dragit med sig i fallet.

Lilla Penny har nu bott hos oss i en hel månad och hon klarade fint att gå den lilla korta rundan i parken. Den är inte särskilt lång alls, men den tar ändå sin tid då vi fick göra många små stopp för att både snusa, kissa och fota.

Ute på vattnet i den lilla kåsen simmade två vita svanar förbi, och en bit in ibland träden växte hav med underbart vårliga snödroppar.

Vinden var visserligen bister kall, men blommorna skapade en skön vårstämning i mitt sinne. Efter en stund nere vid vattnet så sökte vi oss upp mot skogen igen för att få lite mer lä för vinden.

Dagens citat:

Som barn när vi ännu har tid i överflöd är vi inte medvetna om det. Vi njuter dagarna utan att räkna dem. Ju färre sandkorn som återstår i livets timglas, desto långsammare och tydligare kan vi se dem falla.

Ha en fin dag och kram.

Annika

 

Vårtecken vid Hällevik Läs mer »

Rulla till toppen