Hej hej
Mitt och Stefans mål detta här året har varit att vi ska komma ut och få lite mer vardagsmotion tillsammans, litegrann varenda dag.
Nu är jag ju själv mycket ute och rör mig i skog och mark redan, så det här är nog mest ett mål för min käre make. Efter hans krasslighet så är det ju extra viktigt att få upp flåset och komma igång med lättare motion igen. Därför packade vi in hundflickorna i bilen och for till Stenshuvuds nationalpark en mulen eftermiddag.
Vinden var kylig och ganska kall, men vattnet i bäcken porlade glatt och det kändes som en svag strimma av vår i luften. Nere vid ”Krivareboden” satt ett par med en medhavd fikakorg och njöt, det såg onekligen väldigt mysigt ut.
Ålafiskarens arbetsredskap stod fint uppställda i utmärkt ordning, men jag blev så himla ledsen över att se att någon ”snörnos” (dvs en intelligensbefriad snorunge) varit framme med klotterpennan och kladdat ner en av fiskarens vagnar. Så himla onödigt!
Vi vandrade en bit längs med havet innan vi vek av upp över ljungheden. Hundarna njöt och var uppspelta och glada.
Jag tittade lystet upp mot toppen av berget, men insåg att det inte vore bra att locka med Stefan ditupp. Han är inte direkt någon man slänger upp på ryggen om det skulle vara så att han inte orkade mer. Så vi svängde ner och tillbaka mot parkeringsplatsen igen. Det fick vara gott nog med en lite tur, i alla fall bra mycket bättre än ingen tur alls.
Boktips
Jag har lyssnat på Stina Wollters bok ”Kring denna kropp”. En bok om vår kroppshets, där hon utlämnande berättar om sin systers död i anorexia, om allt hat hon själv fått utstå på sociala medier, om sin egen mammas död och mycket mer. Det var en bok som var lätt att ta till sig och som kändes både viktig och tänkvärd i dagens utseendefixerade värld.
Dagens citat:
Känna hur andra känner kan man inte. Men man kan försöka förstå hur andra mår.
Dagens samhälle har blivit så hårt och kallt tycker jag. Vi behöver så mycket mer medkänsla och förståelse för varandra.
Ha det fint.
Annika
soon he will be so fit you will have put him on a leash….%
It’ll be fine, men need leashes….
Jätteskönt va ute och promenera. Tycker din Stefan ser mycket piggare ut nu, har sett att han varit lite tagen innan. Det räcker med små rundor för att njuta och andas frisk luft. Jag var så flitig innan mitt benbrott, i ur och skur gick jag varje dag fyra km, blandat med asfalt på trafikerad väg och sen grusväg vid klockgjuteriet. Jag blev allt emellanåt rädd för bilisterna visade ingen hänsyn de körde så nära och ibland omkörning så jag hade bilar snudd på mina ben. Sen en vårdag blev jag uppriktigt rädd när ett gäng med unga killar stannade ner, jag ökade stegen men tänkte nu är jag såld, spelar ingen roll om man är äldre känns det som. Fy för vad folk är korkade och så onödigt och klottra ner, förfular en annars så fin miljö. Absolut så håller jag med dom ditt citat alltså vad har hänt med folket, ondska råder. Tack jag är kanske lik din mor en smula, det låter så fint.
Ha en skön fredag. Kram/MH
Usch, du får akta dig för trafiken, på vissa vägar kör de så fort och tar inte alls någon hänsyn till fotgängare. Men det är så tråkigt att man ska vara rädd… Ha en fin fredagskväll och en stor kram.
Samma sak gör vi. Inte för att han har sämst kondition, men han har tappat muskler och är så håglös. Sen behöver jag det för min lever också, tänker jag.
Idag blåser det inte så mycket, men det regnar tyvärr. Det blir lite motigare då. Men nu ska vi först gympa med Sofia.
Så onödigt klotter!
Trevlig helg!
Heja er. Tänk på att jobbigaste steget är steget ut (åtminstone vid dåligt väder) Kram och lycka till med träningen.