Hejsan.
Återigen vaknade jag upp till en sagolik vintermorgon.
Jag är så tacksam och lyckligt lottad som har en så underbar vän att dela mina vintermorgnar med. Att bada isvak ensam har jag gjort ganska många gånger, men hur det än är så känns det alltid som en väldig trygghet att vara två. Dessutom så är det så mycket roligare, för ni kan inte ana så mycket vi har att dryfta och så många skratt det blir.
Just den här morgonen hade vi lite extra bråttom, eftersom min käre Stefan utlovat att bjuda oss på en extra god frukost. På frukostmenyn stod rökt vildand, rökt vildsvinskarré, kokta ägg och mycket mer. Mums, så gott det var.
Stefan som varit dålig ett tag tyckte säkert att det var kul när det livades upp en aning i huset. Två tjattrande baderskor kan ju få fart på vilken trött morgon som helst 😉
Stefan har en kronisk autoimmun sjukdom som heter vaskulit. Enkelt förklarat är det en sjukdom som ger inflammation i olika organs små kärl, oftast orsakat av att det bildas antikroppar mot kroppens egna celler. I Stefans fall är det njurarna som är mest drabbade. I juni 2017 fick Stefan ett sk. skov av sjukdomen, och det höll på att sluta riktigt dåligt den gången. Efter att ha fått en allmän sepsis hamnade han på hjärtintensiven i Lund där han fick stanna i nästan tre veckor.
När han nu började få samma symptom som för 6 år sedan (och de ingenting gjorde på akuten mer än ta nya prov och sedan skicka hem honom) så beslöt han sig för att, på ett bevåg, öka upp sin medicinering tills han fick en tid hos sin specialistläkare i Lund. Tack och lov visade det sig nog vara ett bra val och att öka medicinen var rätt beslut.
Bilder från år 2017 …
Sepsis är ett livshotande tillstånd, som betyder att man får blodförgiftning i typ hela kroppen (enkelt förklarat). En sepsis kan ha ett mycket snabbt och förödande förlopp. För Stefan gick det tack och lov bra den gången, men jag minns alltför tydligt hur illa det var med honom och vilken panik jag fick när larmoperatören bestämde att det inte var ett fall för en ambulans. (detta var dock ett misstag och har blivit anmält i efterhand)
Nu håller jag tummarna för att han själv kunnat vända förloppet med medicinen och att proverna visar på att inga organ tagit skada♥
Boktips:
För ett tag sedan läste jag en bok om en ung tjej som fick en sepsis då hon var på semester med sin familj. Som genom ett mirakel klarade hon livhanken, men tyvärr blev det på bekostnad av sina underben och händer. Jag kan verkligen rekommendera att läsa hennes bok: ”Livet utan ben går vidare” av Elin Rantatalo. Efter att ha läst boken så har jag även börjat följa henne på instagram. Alltså, vilken kämpe den unga tjejen är. Det fick bli mitt lilla boktips idag.
Dagens citat:
Vissa perioder i livet är det extra viktigt att förstå att den man behöver mest vid sin sina är en själv.
Ha en fin dag.
Annika
Åh jag höll andan när jag läste om din man, det är då ingen dans på rosor vill jag lova. Skönt om han kunnat vända till det bättre. Det där med immunförsvaret är inget vidare jag har ju kroniskt RA, jag får inflammationer i lederna och det kan gå på andra organ, gäller att leva och ta tillvara på tiden och allt det positiva som livet bjuder på. Så hemskt för den unga människan utan ben, men på nåt vis så klarar man av det vad finns det för alternativ. Jättefina foton och njuta av, det töar nog idag.
Må väl. Kram/MH
Ja det finns så mycket hemskt man kan drabbas av, och det är ju så att man måste alltid försöka gilla läget så gott det nu går. Ha det fin och kram till dig
Jag minns också det, kikade in hos dig lite då och då. Ibland är det bra att vara sin egen läkare.
Jag känner igen det där med mycket prat och skratt när man badar. Så är det gör Åsa och mig också. Det finns verkligen många samtalsämne!
Trevlig helg!
Underbart med en badkompis, både för vänskapen och för säkerheten. Kram till dig
Bra skrivet Annika.Hoppas gubben mår bättre.Ha det bra båda två.Sköt om er.
Tack Jan, ja gubben är på bätttringsväg igen. Kram till dig.