Österlen

Ingen sommar utan en galette på Franskans.

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej.

Efter förra helgens strandbesök hade vi bokat bord på Franskan Creperia i Rörum. Att äta där en gång varje sommar, det hör liksom till.

Jag gillar, att trots att det nu är nya ägare där, så har man samma klassiska maträtter på sin meny fortfarande. Även om lite nyheter har kommit till, så kan man ännu hitta sina gamla favoriter där.

Mitt val brukar pendla mellan Lutterlögn och Vricklund, namn med inspiration från Bombi Bitt, ni vet. Småpojkarna som grundat med pizzabitar hemma i Gyllebo kunde ju gå direkt på efterrätten. Pannkakor med sylt, glass och choklad – hur gott lät inte det?

Det blev en underbart härlig stund där i solgasset på Franskans. Fast till sist fick pojkarna ”spring i benen”, så då hade vi bestämt att vi skulle köra till Kivik så att de skulle få se på Stefans båt.

Det blev bara en kort runda på båten. Eftersom det inte fanns flytvästar åt oss alla, så fick båten ligga still intill kajen (nästa gång ska vi vara rustade för en båttur, även för de små). Istället susade vi hem för att koka kaffe och njuta av de godaste bakverken från Kiviks Bageri. Inte fy skam det heller.

Dagens citat:

Själviskhet är inte att leva som du vill, det är att begära av andra att de ska leva som du vill.

Ha en skön söndag.

Kram Annika

Ingen sommar utan en galette på Franskans. Läs mer »

Härlig eftermiddag vid Haväng

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra lördagen utlovades det toppenväder efter lunch. Jag och Emmy låg i startgroparna, för sådana sommarchanser får man ju inte missa, särskilt när det är i slutet av säsongen. Vi packade och for iväg till stranden så fort vi hade alla morgonbestyren klara.

Att komma till Haväng är alltid en lisa för själen. Platsen är något alldeles extra och enligt mig så är den här stranden minst lika vacker som det omåttligt populära Knäbäckshusensstrand.

Trots att molntäcket inte spruckit upp ordentligt när vi anlände, så var vinden varm och vi njöt från första stunden.

Efterhand som molnen försvann så kom det allt fler besökare. Jag och Emmy mös i solgasset med vars en ljudbok i öronen. Då och då pausade vi och berättade vad som hänt i våra böcker. Det är alltid kul när någon annan läser en bok som man själv också läst. Jag hade tipsat Emmy om den gamla klassikerna ”Grottbjörnens folk”, men eftersom det är en ”halv livstid” sedan jag själv läst den, så visst jag inte riktigt vad hon skulle tycka om den…

Även här i Haväng har stormen Babet satt sina spår. Men bron över Verkeåns utlopp är reparerad och vyn därifrån är lika tjusig som alltid.

Efter några timmar på stranden tyckte vi att det fick vara nog med solandet. Vi hade dessutom fått besökare hemma i Gyllebo, och beslöt oss för att styra kosan hemåt igen.

Besökarna där hemma var ingen mindre än den lilla familjen från Tomelilla. Vi skulle gå ut och äta på kvällen, men pojkarna fick grunda lite med pizzabitar vid poolen. Och att vara nakenfisar och äta pizza vid poolen det var nog bästa sommarmiddagen för två små grabbar.

Dagens citat:

Mister du pengar, mister du ingenting.

Mister du vänner, mister du något.

Mister du kärlek, mister du mycket.

MEN mister du hoppet, mister du ALLT!

Ha en riktigt fin lördag, en dag då vi hoppas på fint väder igen.

Kram Annika

Härlig eftermiddag vid Haväng Läs mer »

Sommarnostalgi.

8 kommentarer / Boktips, Natur, Österlen / Av / / , , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra helgen gick i nostalgins tecken för oss. Först ut var en härlig kväll i Christinehof.

Jag och Stefan körde till Verkasjön, där vi parkerade och tog hundarna med på en kvällspromenad.

Från sjön tog vi den lilla stigen ner mot Verkeån och den söta lilla bron, Rännebron, som är funnits där så länge jag kan minnas.

Stefan, som simtränat hela sommaren, hängde raskt med. Hundarna var ivriga och flåsiga – här hade de inte varit på väldigt länge (för lilla Penny var det kanske rent av första gången)

Så var vi framme i Alunbruket, den där platsen som alltid gör att jag får en alldeles särskild känsla i hjärtat. Här finns så många minnen. Varenda liten plats här rymmer massor av sådan minne från alla de gånger här varit fest och dans.

Även om här inte längre får vara fester eller tillställningar, så kändes det fint att platsen numera hålls iordning och gräset klipps här. Det är nästan som om allting bara sover en stund, och att man när som helst kan spela upp till dans igen.

Vi gick bort och tittade där det en gång varit som en djup grotta in i skifferbacken. Den där gången kallades för pysslingahålet och det sas vara en gång som gick rakt igenom kullen. Numera har pysslingahålet rasat ihop, och man får nog tycka att det är tur att raset inte skedde då vi ungar sprang där och lekte på 70-talet.

Förra helgen fortsatte i nostalgins tecken, då vi passade på att gå på bio en kväll då det ändå regnade. Vi såg filmen ”Sommartider”, som jag varmt kan rekommendera. Den var så himla bra!

Boktips

Efter den filmen blev jag så sugen på att  lyssna på boken om Gyllene Tider. Boken är i två delar och heter ”Gyllene Tider – En sista refräng”. Här får man läsa om alla de där låtarna som vi lyssnade på då jag var ung, och det känns som om det bara ”var för en stund sedan”. Ja, jisses som tiden flyger.

Dagens citat:

Alla tårar är inte ledsna, och alla leende är inte glada.

Fast man kan välja att bara surfa på de glada minnena.

Ha det härligt

Kram Annika

Sommarnostalgi. Läs mer »

En mysig kväll på båten

4 kommentarer / Allmänt, Båtliv, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

I förra veckan fick vi många varma och sköna sommarkvällar. En kväll när vi vattnat klart i trädgården och gjort alla bestyr här hemma, så bestämde vi oss för att köra ner en runda till Kivik innan mörkret föll. Stefan hade även några saker att fixa med i båten, så det passade ju bra.

Jag packade med mig lite gott i en korg. Det fick bli vad som fanns hemma – en god ost, lite kex, oliver, en slatt vin och en flaska cider.

Kvällen var underbar. Vinden var ljummen och många glada semesterfirare vandrade ute på piren i solnedgången. Från Buhres Fisk hördes svaga toner av musik och vi njöt av lugnet där i vår lilla båt. Det var så mycket sommar som det någonsin kunde bli.

När solen gått ner helt blev det genast lite kyligare. Vi packade ihop våra saker efter ett tag och körde till Gyllebo igen, där kändes luften betydligt varmare.

Kanske blev det där en av sommarens mysigaste kvällar ändå.

Som efterrätt på den härliga kvällen blev det ett par söta och solvarma smultron, direkt i munnen ifrån mina vintunnor. Där odlar jag i år smultron, smulgubbar och lite kryddor. Ännu har skörden inte varit den bästa, men mina förhoppningar ligger på nästa år istället, då hoppas jag på rejält mycket bär. Eller åtminstone så det räcker till en portion åt oss var.

Dagens citat:

Undret är inte att flyga i luften eller att gå på vattnet, utan det är att vandra på jorden.

Ha en härlig dag.

Annika

 

En mysig kväll på båten Läs mer »

Skepp o´hoj

10 kommentarer / Allmänt, Båtliv, Boktips, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Vi människor är nog lite som zebran – dvs ränderna går aldrig ur oss. Och för min man Stefan, så betyder det förmodligen att han alltid kommer att ha havet i blodet. Det är kanske inte så konstigt med sjömän i sin släkt och en pappa och bror som varit ”ålafiskare”.

Nåväl, här står vi nu och har plötsligt blivit med båt.

Jag som mer har mina rötter i skogen och fötterna på jorden, förstår mig inte så mycket på det här med båtar, men jag har förstått att den båten vi köpt är något mellanting mellan fritidsbåt och fiskebåt.

Den senaste tiden har vi gjort lite provturer längs kusten, jag och Stefan. Extra härligt har det varit då vi ju haft tropiska dagar här på Österlen. Varma dagar med tryckande värme. Då har vi sluppit trängseln på stranden och istället kunnat åka ut en bit på havet och ta svalkande dopp ifrån båten.

En av våra tre små hundar har också fått prova på båtlivet. Lilla Molly, som är den som aldrig blir åksjuk, har fått prova på en åktur på böljan den blå. Med sin lilla gulliga flytväst på sig, så gick det hela super bra. Molly fann sig väl tillrätta, trots att det gungade en del den där dagen. Hon krafsade och bäddade inne på en av kojplatserna och såg ut att tycka att det hela var riktigt kul. Vi får se hur det går för resten av hundgänget när de ska ut på ”övningstur”.

Här hemma i trädgården fortsätter min dahliaodling att slå alla tidigare rekord. Häpet konstaterar jag att de växer sig allt större och kraftigare för varje dag, och blommorna blir bara fler och fler.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som heter ”Jag lämnar ekorrhjulet” av Åsa Axelsson. Det är en bok om att lämna arbetslivet och ändra sitt levnadssätt istället. Boken är ganska intressant och skapar nya tankar om vad som är viktigt och vad som kanske inte är det. Även om man kanske inte vill leva som i boken, så kan man inspireras av en del saker och kanske ta efter några av godbitarna.

Jag har även lyssnat på en bok som heter ”Jag är Gud” av Malin Karim. Boken är en humoristisk berättelse om ett feministiskt korståg. Om när en snäll och undergiven hustru går in i väggen och bestämmer sig för att göra revolt och begå alla sju dödssynderna innan hon sedan tänker ta livet av sig.

Dagens citat:

Livet är en stor omålad duk där du kan -och ska- kludda av hjärtans lust.

Ha en härlig söndag.

Kram Annika

 

Skepp o´hoj Läs mer »

Cykeltur en varm Augustimorgon.

6 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

I helgen vaknade jag upp till en underbart härlig Augustimorgon. Solen strålade och det var nästan helt vindstilla. Jag blev så sugen på att bara ta en lite runda på cykeln.

En slända envisades med att hela tiden sitta på en av mina blompinnar, den där morgonen. Jag tror att även den njöt av den ljuva sensommarn.

Min cykeltur slutade vid kyrkan i Östra Vemmerlöv, en kyrka som just nu håller på att renoveras.

Jag parkerade min cykel innanför järngrinden och vandrade en runda på kyrkogården. Ibland gör jag det, för att bla besöka min farmors grav.

Min farmor dog långt innan jag var påtänkt, men det känns ändå fint att se att hon funnits. Hon hette förresten Emmy, som min yngsta dotter också gör, så hennes minne lever vidare på så vis. Min farmors  ”andranamn” var Andrea, och det namnet fick min äldsta dotter.

Längst nere på kyrkogården fanns en labyrint gjord av sten. Det var som en meditationsplats, och det enda man behövde göra var att sätta den ena foten framför den andra. Vid starten fanns små runda stenar i en skål, som var tänkta att bära i handen tills man kom in i mitten och kunde placera sin sten där.

”Vandra långsamt utan att stanna, såsom vattnet rinner i en bäck” – så stod det på en informationsskylt sidan om. Såklart var jag tvungen att prova.

Efter att ha strosat där på kyrkogården ett tag och läst och begrundat namn och människoöden så cyklade jag vidare och njöt av den sköna morgonen.

Förmodligen satt sländan kvar därhemma på sin pinne och njöt den med, lycklig över att ha haft en sådan tur med vädret.

Dagens citat:

Överlämna dig till det som är. Släpp taget om det som har varit. Ha tillit inför det som komma skall.

Ha en fin lördag.

Kram Annika

Cykeltur en varm Augustimorgon. Läs mer »

Sommarens härligaste vandring.

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Förra veckan var det dags för min och Petras årliga vandring. Och jag tror sannerligen att vi lyckades pricka in en av de allra bästa dagarna för just det.

Vi fick skjuts till Kåseberga där vårt äventyr tog sin början.

Med solen framför näsorna, styrde vi stegen mot Löderup. Första sträckan gick vi på den steniga stranden, och stundom var vi lite osäkra på om vi egentligen gick på den tänkta leden eller inte. Men vi hade ju havet att följa, och vips var vi framme i Löderup.

I Löderup fortsatte vandringsleden på en stig en bit ifrån havet, där vi passerade Backåkra. Där i skuggan under träden tog vi första vätskepausen.

Intill kornas hage fortsatte vi sedan vår färd, innan vi kom ut på den underbara stranden.

Vi tog av oss skorna och vandrade barfota i den varma sanden. När vi var rejält svettiga åkte kläderna också av och vi tog oss ett svalkande dopp i havet.  Framme vi Sandhammaren satt det fint med lite lunch, innan vi traskade vidare.

På sina ställen var stranden nästan helt öde och tom, medan den på andra ställen var fullsmockad av badgäster. Även gässen verkade ha sitt eget tillhåll där på stranden.

Till sist var vi framme vid Borrby strand. Där smakade det gudomligt med vars en mjukglass innan vi stretade vida hem till Petras hus.

Dagens slutade med dryga 30.000 steg. En helt fantastisk vandring att tänka tillbaka på när vintern viner utanför husknuten.

Tack finaste Petra ♥, jag älskar dessa vandringar med dig.

Dagens citat:

Titta aldrig ner när du tar nästa steg. Bara den som höjer blicken och fokuserar på horisonten hittar rätta vägen.

Vi hittade ju helt rätt den här dagen. Det enda lilla missödet för mig är en illröd blåsa på en liten tå, men det där läker snart.

Ha det gott och kram

Annika

 

Sommarens härligaste vandring. Läs mer »

En sagolik morgon och godaste marmeladen.

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Det har inte blivit så väldigt många soluppgångar vid bryggan den senaste tiden. Ofta har jag valt att ge mig ut lite senare på en springtur istället. Men en tidig morgon lyckades jag ändå pricka in en alldeles fantastisk soluppgång.

Jag ska inte sticka under stol med att jag saknar min underbara badkompis lite extra. Hon bor inte så mycket här ute i sommarbyn just nu, och jag saknar henne väldigt mycket där på bryggan. Men vi brukar ju alltid säga till varandra att ”var tid har sitt”, och så är det ju verkligen. Och jag vet ju var hon finns – typ bara ”ett pling” bort”.

Den här morgonen var hur som helst underbart vacker. Det var riktigt kallt i luften, inte mycket mer än 10 grader faktiskt. Men i vattnet var det varmt och jag njöt både länge och väl där jag simmade runt ihop med alla roliga skräddare som traskade runt på vattenytan (det är väl bara de insekterna och Jesus som kan gå på vatten).

Krusbärsmarmelad

Vi har en liten förskrämd krusbärsbuske i vår trädgård. Den ser inte mycket ut för världen, men av de där bären blir det världens godaste marmelad.

I förra veckan plockade jag varenda litet krusbär på den där taggiga busken och kokte ihop min favoritmarmelad. En skvätt whiskey brukar jag ta i, det blir som pricken över i;et. Det kommer att bli supergott till höstens ostbrickor.

Dagens citat:

Var rädd om det du har idag. Imorgon kan allt ha fått en helt annan innebörd. Allt vi har är bara till låns, och vissa saker går aldrig att ersätta.

Njut av er måndag. Kram Annika

 

En sagolik morgon och godaste marmeladen. Läs mer »

Sommarfoto från min mobil och ett boktips.

4 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Vi har haft några ljuvliga sommarkvällar. En kväll tog jag en sen cykeltur ner till sjön innan det var dags att krypa till kojs. Och det var så vackert där vid sjön.

En annan kväll plingade det i min telefon när vi precis hade fått undan kvällsmaten hemma hos oss. Det var barnbarnet Scott som bara skulle berätta för mig att de var på väg ner till Gyllebosjön för ett kvällsdopp. Såklart hoppade jag på cykeln och ”hojjade” dit jag med.

Badplatsen var fylld av glada semesterfirare och badsugna människor. Pojkarna njöt i fulla drag där de lekte i vattenbrynet.

Som avslutning på kvällen åkte vi hem till oss en liten stund innan deras färd gick mot Tomelilla igen.

Dahliorna

Av min dotter Amanda fick jag för ett par år sedan några små sticklingar av hennes dahlior. Osäker på om det skulle bli något av dem efter min vinterförvaring det här året, så är jag själv nu mäkta imponerad av hur de växt och frodas.

Det är så himla kul att kunna plocka stora buketter varenda vecka och sätta in. En och annan tvestjärt finns det på dem, men de är så stora och frodiga att de små krypen inte har en chans att göra så stor skada verkar det som.

Så måste jag ju visa ännu en baby-boom i Gyllebo. Det är två små urgulliga igelkottsungar som håller till i vår och vår grannes trädgård. Alltså, så himla söta små djur.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som heter ”Dit floden för mig” av Shelley Read. Det är en bra bok som har lite samma stämning som den populära boken ”Där kräftorna sjunger”. En klar favorit som jag varmt kan rekommendera!

Dagens citat:

Det är viktigare att vara god än att ha rätt. Många gånger behöver människor inte en skarp hjärna som talar utan ett vänligt hjärta som lyssnar.

Ha en fin söndag.

Kram Annika

Sommarfoto från min mobil och ett boktips. Läs mer »

En tidig morgonvandring och en hel hög ällingar.

6 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

En tidig morgon då Stefan var på ”särskilda uppdrag”, så tog jag alla småhundarna med mig på en tur runt sjön. Ofta brukar jag tycka att det blir för varmt för dem att gå de nästan sex kilometrarna mitt i högsommaren, men den här morgonen kändes en aning svalare.

Den lilla trion var uppspelta och ivriga, särskilt då de förstod att vi skulle gå en lite längre tur. Både ryggsäck och extra vatten hade vi ju med oss.

Hos en granne satt en nymorgnad katt och plirade sömnigt med ögonen. Fast ingen av hundarna la märke till kissekatten, då de var alltför uppspelta och verkade ha lagt sina hjärnor där hemma.

Ganska snart lugnade de alla ner sig och tystnaden la sig över vårt lilla vandringsgäng. När vi kom till Sjöröd kunde jag känna en svag doft av en eld. Det var scouterna på andra sidan åsen som hade ett läger där. Nere vi sjön låg deras silvriga kanoter sida vid sida.

Runt bryggan växer det alltmer näckrosor för varje år. Just nu blommor de med sina små runda gula blommor. Det är så vackert med näckrosor tycker jag.

Strax innan vi kom fram till badplatsen så fick jag se ett bedårande gulligt litet gäng. Det var en gräsand med alla sina ällingar.

”Mamma Gräsand” såg synnerligen orolig ut när jag stannade för att ta mina bilder. Men att vara moder till ett sådant gäng kan ju inte vara det lättaste. De liksom for omkring åt alla håll.

På Google kan man läsa att ungarna föds med fjädrar och redan efter några timmar så lämnar de boet och då kan de redan gå och simma, då får de också direkt leta efter sin egen mat. De kallas för ”borymmare” 🙂 , ett ganska passande namn!

Dagens citat:

Varför inte säga ”varför inte?” lite oftare? Det kan förändra ditt liv.

Ällingar tänker nog ”varför inte”, allt som oftast.

Ha det gott och kram Annika

En tidig morgonvandring och en hel hög ällingar. Läs mer »

Rulla till toppen