Djurliv

Bara jag och uttern.

5 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej.

Det var en extra vacker morgon. Det var kallt med en svag östanvind, men så ljuvligt med den hoppfulla fågelsången som nu ökar för varje dag.

Temperaturen i vattnet hade stigit till över 4 grader. Även om 4 grader såklart också var ganska kallt, så var den där riviga och riktigt bitiga känslan borta. Lite mumsiga nötter och hett te efteråt blev som pricken över i:et.

Efter en tyst och alldeles stilla stund, ensam på bryggan, så packade jag ihop mina saker och begav mig vidare på min morgonvandring.

Det var då jag såg honom igen. Uttern som jag träffat på ganska många gånger nu. Långt borta satt han på en trädstam och kikade länge på mig där jag stannat mitt i steget för att inte skrämma bort honom.

Helt orädd kilade han sedan över trädstammen och ner i vattnet för att simma mot mig och sedan in i vassen. Han passerade mig helt lugnt precis där jag stod intill vattenbrynet. Jag fick nästan känslan av att när han såg att det ”bara” var jag, så behövde han inte gömma sig utan han kunde bara orädd fortsätta med sina planerade morgonbestyr.

Att komma såhär nära och få uppleva vilda djur på riktigt, det är en så häftig och obeskrivlig känsla. Den bästa upplevelsen på hela dagen.

Dagens citat:

Om det fanns drömmar till salu, vilken skulle du köpa?

Jag skulle definitivt kunna betala pengar för drömmen om att bli kompis med en vild utter.

Ha det bra och kram Annika

Dela gärna
     

Bara jag och uttern. Läs mer »

Längtar efter värmen nu.

4 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , / 1 minute of reading

Hejsan.

Nu när vårtecknen kikar upp så kan jag inte låta bli utan att längta litegrann efter vårvärmen.

Flera eftermiddagar innan kvällsmaten så har vi varit ute i trädgården och räfsat litegrann (mest Stefan). Även om solen kikat fram så längtar jag väldigt mycket efter lite mer värme nu.

Fast med tjock vinterjacka, vantar och mössa så har man kunnat njuta av de fantastiska solnedgångarna vi haft ändå.

Även fast vårtecknen börjar dugga tätt nu, så har vi fortsatt att ge småfåglarna mat och nötter. Hacke-hackspett är en trogen gäst vid matbordet ännu.

Ja vad säger ni, är vi inte alla förtjänta av en riktigt varm och skön vår nu!?

Dagens citat:

Många  missar lyckan. Inte på grund av att de inte finner den, utan på grund av att de inte stannar och njuter av den.

Ha en skön söndag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Längtar efter värmen nu. Läs mer »

En grå morgon med familjen Svan.

2 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

En morgon i förra veckan var rysligt grå och mörk.

När jag satt på bryggan och drack mitt morgonte kunde jag en bit bort se hur ”vår utter” raskt kilade över isen. Han sprang från den ena sidan av sjön till den andra. Avståndet var alldeles för långt för att ens ta upp kameran, men så himla roligt att nu veta säkert vad det är för kompis vi har här.

I en annan del av sjön låg 14 vackra svanar  och plaskade glatt med vingarna.  Det såg ut som om de var i färd med att ta sig ett tidigt morgonbad. Eftersom det fortfarande var ganska mycket is på sjön, så hade svanarna delat upp sig och låg 7 stycken i vars en liten vak.

Lite längre ut där det var mer öppet vatten låg hela ”flocken gås” och skränade och skrek. Naturen är förunderlig, och alltid är det något nytt att uppleva.

Så vill jag avsluta det här inlägget med en lite kornig mobilbild på mina tre älsklingar. Alltså, vilket gäng de har blivit, de där tre!

Dagens citat:

Kom ihåg: att när du glider ner längs livets vindlande trappräcke så kommer det emellanåt dyka upp en person, lika charmerande som en träflisa i röven. Avlägsna då bara försiktigt det svidande problemet och glid vidare.

Det där har vi nog alla varit med om, personer som dyker upp i livet som någon slags ful joker… Istället får man då njuta av de omtänksamma människor man har, och som bara är som balsam för själen. Värre är det med människor i ledande ställning som förpestar en hel värld. Huhhh…

Ha det bra och kram.

Dela gärna
     

En grå morgon med familjen Svan. Läs mer »

Äntligen fick jag mitt bevis.

4 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Nästan varenda dag häpnas jag över hur fantastisk vår natur egentligen är, och vilka underbara djur som lever här i skog och mark.

Någon av er som följt mig här på bloggen minns kanske att jag i fjor var så himla tvärsäker på att jag sett en utter vid vår badplats. Då skrattade många och sa att det måste ha varit en mink, eller rent av en gädda med morrhår som jag sett.

 

Vi lockade med fisk och gjorde allt vad vi kunde för att få vår ”utter” på bild så vi skulle kunna bringa klarhet i vad det egentligen var. Men efter att min kompis fått sig ett tjuvnyp när hon gick i vattnet så gav vi upp vår försök. Tama odjur som bits ville vi inte ha. (ett inlägg som jag skrev om ”odjuret” vid bryggan hittar ni HÄR.)

Sedan dess har jag inte brytt mig om att försöka fånga det där djuret på bild. Jag har sett honom några gånger i år, men då bara tänkt för mig själv, att där är han igen, den där rackans feta minken.

Men så en dag när jag satt ensam på bryggan började vattnet i min vak plötsligt att skvalpa lite lätt…

(hoppas det går att se min lilla film här)

 

Ja, äntligen var min badkompis fångad på film. Och nog var det en utter alltid. Från en biolog på Naturhistoriska museet fick jag det bekräftat. Den har en stor, kraftig svans och är högra över bakbenen än frambenen , alltså en utter, skrev han.

Att bada med uttrar och att leka med mitt lilla barnbarn Scott – ja det är saker som berikar livet så mycket för mig.

Dagens citat:

Allt måste inte ha en mening… ofta räcker det om du bara har roligt!

Det är faktiskt det som livet mest går ut på – att ha roligt.

Kram Annika

Dela gärna
     

Äntligen fick jag mitt bevis. Läs mer »

Våt i nacken och coronakilon.

Lämna en kommentar / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej.

Nu är det dags för oss att ta tag i de där extrakilon som smugit på under åren som gått. Coronkilon lär det visst kallas.

Fast i Stefans fall lär de där små extrakilon nog mest bero på att han slutade snusa för tre månader sedan. Så himla duktigt kämpat tycker jag, så hans kilon har ju en acceptabel ursäkt. Mina egna kilon finns det egentligen ingen godtagbar ursäkt för. Nej, nu är det bara extra motion som gäller. För det viktigaste är ju att man är i god kondition, inte vad vågen säger.

I förra veckan när vi varit ute på ett motionspass med hundarna, så klarade vi oss undan en rejäl regnskur med en hårsmån och hann precis komma inomhus igen när himlen öppnade sig. Värre var det för den hungriga hackspetten.

Alldeles våt i nacken satt han där vid fågelbordet och hackade i sig nötter för glatta livet. Jag får nog säga att det är väldigt svårt att få till några bra foto på en ihärdig hackspett. På nästan alla bilder som jag tog, så hackade han så mycket så hans lilla huvud blev alldeles suddigt.

Sidan om hackspetten satt ekorren i fågelhuset och skulade. Fast när jag råkade röra mig lite hastigt i fönstret så fick han en väldig fart att rädda sig upp i ett träd istället.

Dagens citat:

Om varje droppe regn vore äkta känslor … då borde paraply förbjudas.

Må gott. Kram Annika

 

Dela gärna
     

Våt i nacken och coronakilon. Läs mer »

Det börjar höras vår.

Lämna en kommentar / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Även om vi bara är en bit in i februari och att det i högsta grad är vinter ännu, så kan man märke en klar skillnad på fågellivet i skogen.

Fast att det är både kallt och ibland ganska vintrigt på morgnarna, så sjunger fåglarna i skogen om en annalkande vår. Det hörs en sådan skillnad om man jämför med hur det hördes i december månad.

Den här tiden på året, då allting ligger framför oss, den är så underbar tycker jag. Dagar då man riktigt kan känna hur våren pockar på, trots att bryggan är täckt med en förrädiskt hal isskorpa.

Hemma vid fågelbordet är det också full rulle på fåglarna. Bofinken och den lilla blåmesen är bara några av alla de sorter som gästar oss.

Det är en härlig tid vi nu går till mötes. Och det får gärna stanna upp lite grann nu och inte gå alltför fort fram. Lite sådär så man kan suga på karamellen lite längre innan allting sätter fart.

Dagens citat:

Möt dagen som solen möter fälten. Långsamt. Tålmodigt. Nyfiket.

Jag önskar alla en fin söndag och hoppas vi får höra fåglarnas vårsång även idag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Det börjar höras vår. Läs mer »

Olika känslor vid middagsbordet.

4 kommentarer / Allmänt, Djurliv, Natur / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Hos oss är fåglarnas middagsbord en välbesökt plats vid den här tiden på året.  Den här vinter har vi minst tre ekorrar som gärna också kommer och förser sig med godsaker.

Fast det är inte alltid som de där tre ”korrarna” är sams och inte håller de så särskilt fint bordsskick heller, nej ibland uppstår rejält heta känslor och en väldig tumult. Slagsmål mitt i middagsmaten så att frön och nötter skvätter omkring.

Då blir det ett högt tjattrande, det är svansar som piskar hårt fram och tillbaka och till sist så far de tre slagskämparna på olika håll upp i träden.

Fåglarna ser mest lite chockade ut när lugnet åter lagt sig runt middagsbordet.

Jag vet inte riktigt om trötthet räknas som en känsla, men just dödstrött är något som lilla hunden Penny ofta blir vid vårt eget middagsbord när vi ätit kvällsmat.

Nej, ju mer jag tänker på det så är den tröttheten som drabbar min lilla valp nog mer en form av ett tillstånd faktiskt 🙂

Ett annat tillstånd man kan hamna i är ju att bli euforisk. Just upprymd och pigg det blir jag nästan varenda morgon på bryggan vid den här årstiden. Så underbar start på dagen.

Dagens citat:

Hur många paddor måste man kyssa för att hitta sin Iphone?

Ja, ibland undrar jag om det finns fler än jag som är lika bra på att förlägga sin telefon om dagarna….

Ha det gott, Annika

Dela gärna
     

Olika känslor vid middagsbordet. Läs mer »

Första snögubben och ett celebert besök.

2 kommentarer / Allmänt, Djurliv, Familj, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Att vakna upp till en vit värld är något som jag alltid har älskat. Den där första snön som förvandlar landskapet till ett enda stort vitt fluff.

Nog blir man litegrann som barn på nytt!

Åtminstone blev jag och  tjejerna både glada och uppspelta när vi kikade ut genom fönstret den här morgonen. Amanda och Scott, som var först uppe, skyndade sig ut för att väcka upp Andréa som låg i gästhuset och sov sin törnrosasömn.

-vakna, vakna Dea, du måste vakna!!!

Undertiden som Andréa drog lite kläder på sig utanpå sin pyjamas så satte vi andra igång att bygga årets första snögubbe.

Det dröjde inte länge förrän hela familjen hade kommit ut i trädgården.

När snögubben var klar och hade fått sin morotsnäsa på plats, så var det dags för tefatsåkning. Både Scott och småhundarna var vilda av förtjusning.

Vi som bor här på Österlen vi vet av erfarenhet att det gäller att njuta av snön så fort den kommer, för oftast är den bort igen på ett kick.

När vi hade busat klart var det riktigt mysigt att gå in och tända fyr i kaminerna och för att äta lite frukost. Det var när vi hade plockat undan maten och med rosiga kinder satt och småpratade som vi tittade ut…. Utanför fönstret i vår trädgård gick en stor älgko och kikade in på oss genom de stora fönstren.  Älgtjuren hade valt en annan väg och gick en bit utanför tomten. Alltså, vissa besökare gör mig bara så himla glad!! Två älgar och en snögubbe på en och samma dag, vilken lycka!!

Dagens citat:

Ta alla chanser du får i livet, en del kommer bara en gång.

Ha en fin andra advent och kram från mig.

Annika

Dela gärna
     

Första snögubben och ett celebert besök. Läs mer »

Hela vilthägnet bara för oss själva.

2 kommentarer / Allmänt, Camping, Djurliv, Natur / Av / / , , / 3 minutes of reading

Hejsan.

Efter en fantastisk natt med naturens alla ljud inpå tältduken, så vaknade vi som vanligt upp i gryningen, morgonpigga som vi ju alltid är.

Vi smög upp, packade ner lite saker i våra ryggsäckar, petade in ett par pinnar i braskaminen och gav oss iväg ut i det tidiga morgonljuset.

Vårt mål var Mahraviken och ett morgondopp såklart.

Alldeles tyst och stilla var det när vi kom fram. Efter ett uppfriskande bad så satt vi bara där och insöp allting runtomkring oss. Så förundrade och tacksamma på en och samma gång.

Ett förvånat svanpar simmade tyst förbi oss där vi satt på klipphällen. Precis som vid vår gamla vanliga brygga hemma vid Gyllebosjön, så hade vi tagit med oss  en termos med varmt te och lite nötter som vi knaprade på.

När vi kände oss fulltankade av skön energi så gav vi oss tillbaka till vårt tält. Efter bara en liten bit mötte vi det stora ”kronhjortsgänget” som bara blängde på oss där vi kom rullande i min bruna Duster. Kanske blev de lite smått chockade över att möta två rufsiga ”tanter” iklädda vita badkappor sådär tidigt på morgonkvisten.

Efter nattens brölande såg de nu alla ut att ha slutit fred och vandrade stillsamt sida vid sida. Dessa ståtliga djur som nästan ser ut att veta om att de är bland de vackraste djuren vi har i vår svenska fauna.

På vår väg tillbaka till vårt tält mötte vi så fantastiskt många djur. De vackra kronhjortarna, mufflonfåren, davidshjortarna, en massa vildsvin och dovhjortar. Det var så hissnande att ha hela den 925 hektar stora parken bara för oss själva. Man fick nästan nypa sig i armen. Att vara iklädd vit morgonrock och få uppleva alla dessa magiska möten.

Efter att ha stannat till i vårt tält för att byta om till lite mer respektabla kläder, så körde vi vidare mot restaurangen där en gudomligt god hotellfrukost väntade på oss.

Mätta körde vi sedan tillbaka till vår lilla camp igen. I tältets kamin höll elden på att slockna ut. Vi petade in den sista vedklabben och la oss en liten stund på de sköna sängarna innan vi packade ihop våra saker, stängde tältduken och tackade för oss. Det hade blivit dags att åka hem igen.

Vilka dagar vi fick!! Tack underbara Eriksberg, tack min fina vän Tina och tack alla djuren för nattens och morgonens uppvisning. Det blev en vistelse då vi fick njuta med precis alla våra sinnen, en upplevelse för livet.

Jag kan varmt rekommendera att bo i glampingtältet här på Eriksberg.

Dagens citat:

Alla djur utom människan vet att livets huvudsakliga mening är att man skall njuta av det.

Ha det gott och kram från mig.

Annika

Dela gärna
     

Hela vilthägnet bara för oss själva. Läs mer »

Får, troll och annat spännande i Gyllebo.

Lämna en kommentar / Djurliv, Familj, Natur / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra helgen när Scott checkade in här i Gyllebo några dagar, så varvade vi alla vilda biljakter i köket och de våta baden i poolen, med lite upptäcktsfärd i sommarbyn.

Scott älskar sin sittvagn, så han hoppade glatt upp för att ta en runda till fårens hage. När vi kom dit så hade vi sådan tur att de alla låg alldeles vid stängslet och slöade. Scott var så modig och kunde klappa den ena tackan lite grann bakom örat. Vilken lycka för en liten pojke.

Efter det gick vi till trollen på andra sidan Slottsvägen.

Här i Gyllebo finns det en väldigt spännande trollstig minsann. Där finns det en massa olika sorters troll, både gulliga och lite läskiga.

Alla de där trollen var ganska kul tyckte Scott, fast de små bilarna som någon placerat utanför sin trädgård för att påminna trafikanterna om att sänka farten, ja de bilarna var nog det allra roligaste av allt.

Sedan var det dags för en liten middagslur för Scott, så undertiden som han ”låg på laddning” så samlade jag lite krafter av lugnet i min trädgård.

Bästa mormorsuppladdningen får man nog av att sitta en stund och dumstirra på dansande fjärilar.

Ja, det blev mycket barnbarn i det här inlägget, men det är inte så lätt att ägna sig åt andra aktiviteter när man är mormor på heltid i några dagar.

Dagens citat:

Tröttna aldrig på att göra de där små sakerna för de du har i din omgivning. Ibland är det just de små sakerna som fyller stora delar av deras hjärtan.

Ha en bra dag

Annika

Dela gärna
     

Får, troll och annat spännande i Gyllebo. Läs mer »

Rulla till toppen