En gädda med morrhår.

Hej hej

Ännu finns den lille oidentifierade kompisen kvar vid bryggan.

Det var för drygt en månad sedan som jag såg honom med egna ögon. Helt övertygad om vad jag sett, så berättade jag för Stefan när jag kom hem. Det var en utter sa jag tvärsäkert. Efter det så har ju meningarna gått isär.  Flest röster har påstått att det varit gäddorna som lekt livligt i vattnet och det djur jag sett sticka upp huvudet och tittat på mig måste ha varit en mink…

Att försöka fånga honom på bild eller film är inte helt enkelt, för lika plötsligt som han plaskar runt i vattnet, lika plötsligt är han försvunnen.

För några dagar sedan när jag själv simmat runt i vattnet och satt och drog på mig mina kläder, så var han plötsligt där igen. En bit ut i vattnet plaskade han runt och gjorde cirklar på vattenytan som om han lekte för sig själv.

Om det nu är en mink eller en utter det kan jag faktiskt inte riktigt bedöma med säkerhet. Men att det skulle vara en gädda med morrhår, ja det betvivlar jag förstås starkt.

Den andra lilla kompisen, den lilla sädesärlan, är också kvar vid bryggan. Varje morgon sitter den en stund där och vippar och guppar innan den flyger vidare igen.

När solen steg upp och skingrade morgondimmorna, då viskade jag hejdå till mina kompisar och gick hem igen.

I hästarnas hage hade alla de gula maskrosorna förvandlats till ett hav av dunbollar.

Så tänkte jag tipsa om en bok som jag lyssnat på. Det är en mysig serie om sju systrar. Jag har lyssnat på den första delen, boken om Maia av Lucinda Riley. Den är mysig och lättlyssnad och jag kan verkligen rekommendera den som en skön sommarserie att sjunka in i.

Dagens citat:

Förringa aldrig en blygsam start. Förstora aldrig ett litet misstag. Förkasta aldrig en långsam resa – åt rätt håll.

Ha en underbar dag.

Annika