Vinter – Gylleboannika

Övernattningsgäster i Gyllebo

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur / Av Annika Olsson / 17 januari, 2025 / barnbarn, Gyllebo, Vinter / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra helgen kom det två små pojkar hit till oss i Gyllebo. Jag hade jobbat i kassan på Lokalföreningen på förmiddagen, så jag var allt lite trött då de båda pojkarna anlände på eftermiddagen. Men med grabbarna i huset piggnade jag snabbt till igen.

Ganska snart började det skymma utanför och det blev tid för oss att laga kvällsmat. Lite taco slank lätt ner och efter det var det mest lördagsmys som gällde.

Scott hade tagit med sitt nya Nintendospel och ville helst bara spela det, medan Nicolaj och Stefan byggde en stor flott villa av Duplo.

Om nu Stefan var mest byggmästare, så får man säga att Nicolaj var mera som en rivningsentreprenad. Till sist tröttnade de båda dock på byggandet och det blev istället Pippi Långstrump på TV:n. Ja, ni kan nog gissa vem av pojkarna som gillade Pippi mest… 🙂 Scott var fullständig förhäxad av sitt spel, och brydde sig inte så mycket om den vilda flickan på TV. Det var tur att batteritiden på spelet till sist tog slut och laddaren fanns kvar hemma i Tomelilla.

Morgonen efter hade vi bestämt att vi skulle äta frukost och sedan leka ute, alltså inget spel och ingen TV. Pulkaåkning var det som stod på önskelistan.

Men det hade ju kommit alldeles för lite snö och det gick väldigt trögt i backen ute i hagen. Vi fick vackert tåga hemåt igen. Istället blev det rallykörning runt poolen.

Fast på tralldäcket var det lite för mycket snö, så jag och Stefan fick skotta och sopa, och ändå krävdes det lite hjälp för att få upp farten.

Stefan fick bra med motion och småhundarna var vilda av glädje medan grabbarna glatt sladdade på, runda efter runda .

Vi avslutade med en tur ut i traktorn innan det var dags att gå in i huset och få upp värmen igen. Sedan hann vi bara äta lite lunch innan mamma Amanda kom för att hämta hem sina båda guldklimpar igen.

Dagens citat:

Blicka bakåt – men fastna inte där. Dröm framåt – men fastna inte där. Ta vara på nuet – men fastna inte där.

Summa summarun – fastna ingenstans, för då får ni ringa efter bärgaren.

Ha det bäst.

Annika

Övernattningsgäster i Gyllebo Läs mer »

Skotta gångar och mata fåglar.

10 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 25 januari, 2024 / Gyllebo, småfåglar, Vinter / 2 minutes of reading

Hej hej

När maken min blev inlagd på lasarettet, så slog vädret till ytterligare och vi fick en massa ny snö. Under en hel dag vräkte det ner stora bomullstussar från himlen. När det sedan för ett kort tag blev ett uppehåll så passade jag på att ge mig ut med snöskyffeln i högsta hugg.

Våra små hundar har inte så lätt för att ta sig fram i hög snö, så jag skottade några extra roliga gångar runt huset åt dem. Det såg verkligen ut som de älskade att springa runt i sin snölabyrint.

När jag skottat gångar till både vedbod, gästhus och lilla orangeriet, så var det dags att utfodra de hungriga små fåglarna.

Samtidigt som det är en välgärning att mata hungriga djur så är det väldigt kul att ha dem nära inpå och lära sig namnet på de olika sorterna. Är ni bra på fågelarter? Den lilla blåmesen till exempel, den kan väl alla känna igen.

Eller talgoxen? Den är något lite större än blåmesen och har sitt gula bröst med en svart rand.

Pilfinken är nog den vanligaste fågeln hemma hos oss. Den förväxlas ofta med gråsparven som egentligen är ganska sällsynt tror jag. Skillnaden på dem är att pilfinken har en svart kindfläck.

En fågel som alla hört talas om, men som kanske inte alla känner igen, det är bofinken. För visst har ni hört Eva Rydberg sjunga om ”den närsynta bofinken Knut”? Huruvida den är särskilt närsynt, det vet jag förstås inte.

Ja, det är kul med alla vilda djur som söker sig närmre nu på vintern.

Dagens citat:

Livet är som en kamera. Fokusera på det som är viktigt och fånga de bästa ögonblicken. Lär av misstagen, blir det inte bra – knäpp en ny bild.

Ha en fin torsdag.

Kram Annika

Skotta gångar och mata fåglar. Läs mer »

Som att stiga in i naturens eget tempel.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 22 januari, 2024 / Gyllebo, Österlen, Vinter / 3 minutes of reading

Hejsan.

Efter den där kalla dagen då vi hade minus femton grader, så steg temperaturen rejält framemot kvällen. Hela natten snöade det sen, så när vi vaknade upp så var det till en vit fluffig värld.

När jag mötte min vän för att gå ner till sjön, så hade hon varit förutseende och tagit med sig en liten snöskyffel. Vi skottade bryggan och tände några marschaller och en fackla. Det blev så vackert och det kändes nästan som om vi befann oss i naturens eget heliga tempel.

Den morgonen var alldeles speciell och det var en av de vackraste vintermorgnarna som jag någonsin upplevt här…(med risk för att jag kan ha påstått det förut också)

Strax innan solen skulle stiga upp ovanför trädtopparna packade vi ihop våra saker och gick vidare genom skogen.

Det var som att vandra i en saga. Snön som fallit under natten var alldeles lätt och fluffig. Inte en människa hade gått här före oss, så känslan var väldigt speciell. De första solstrålarna som träffade de snöklädda träden fick hela skogen att lysa upp.

Den morgonens vita sken påminde mig om något, något jag inte riktigt kunde sätta fingret på. Men så plötsligt kom jag på det. Det kändes ju nästan som om hela skogen var ultraviolett. Ett sådant där vitt ljus som man förr hade på diskoteken och som gjorde att alla vita kläder man bar blev självlysande. Sånt där ljus som gjorde att man då alltid ville dansa i vita jeans och vit blus…. Minns ni det?

Och jag tror att vi båda kände oss lika berusande efter den här morgonen, som efter en diskokväll i ungdomen, men med den väsentliga skillnaden att detta inte gav någon som helst baksmälla efteråt. Möjligtvis att det kan vara en viss risk för att skapa ett beroende …

En som den morgonen också verkade berusad, var den söta lille ”korren”. Hit och dit for han vid fåglarnas matplats och piskade med sin spretiga flaskborstsvans. Arg eller leksen, ja det var frågan det!? Visst är han väl söt?

TV-serie

I kontrast till förra serien jag såg (The Crown – om brittiska kungahuset) så har jag nu sett en helt annan serie, nämligen ”Clark”. Clark är en miniserie om brottslingen Clark Olofsson och bygger på ”sanningar och lögner” står det i förtexten. Den är humoristisk och säkert väldigt skarvad och överdriven för att göra historierna så mycket bättre.

Dagens citat:

Om människosläktet kunde lära sig av växtriket att följa årstidernas växlingar och låta perioder av vila följa perioder av intensiv blomning. I stället för att kräva av oss själva och varandra att vi ständigt ska vara på topp, borde vi låta naturens dynamik mellan aktivitet och vila, vara ett mönster också för våra liv.

Ha en fin måndag, och ta någon liten extra paus idag, det skadar säkert inte.

Kram Annika

Som att stiga in i naturens eget tempel. Läs mer »

Lillfisen hemma.

8 kommentarer / Familj, Hundar och katter, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 11 januari, 2024 / Gyllebo, Österlen, Vinter / 2 minutes of reading

Hej.

När det ringer i min telefon och det på displayen står ”Lillfisen”, då vet jag att det är yngsta dottern jag har på tråden. En av mina tre favoritdöttrar ♥

I helgen som gått, så hade jag henne hemma här hos mig, min dotter Emmy, min lilla lillfis.

Extra kul var det att jag och min vän Tina fick sällskap vid vårt kallbad den där smällkalla vintermorgonen. Att höra när hon säger att hon längtat efter snön, skogen och lugnet gör mig glad och tacksam.

På stigen runt sjön var det snorhalt och på sina ställen gällde det minsann för oss alla tre att hålla tungan rätt i mun.

Fast vem minns en fegis, tänkte vi, och balanserade likt Bambi på hal is sakta fram på de glashala spångarna. Med små små steg så gick det lyckligt, tack och lov.

Det var en fantastiskt vacker morgon, och jag hoppas mina lilla ”Lillfis” tyckte att det var värt att ställa klockan på ringning sådär tidigt i ottan för att gå med två tokiga ”vinterbadartanter” på gryningsäventyr.

En som blir alldeles särskilt glad när Emmy kommer hit till Gyllebo, det är hunden Molly. Hon överger oss andra totalt och vill helst bara umgås med Emmy när tillfälle ges.

Att ha Emmy hemma blir även så mycket roligare för mig med arbetet i köket. Vi brukar fixa och dona tillsammans, hon och jag, med matlagning, disk och dukning. Ibland tar vi oss ett litet glas vin före maten för att festa till det lite extra. Lite lyx i vardagen.

Dagens citat:

Om du inte har roligt så gör du något fel.

Man kan ha roligt med ganska små medel … ett är att alltid bjuda på sig själv…

Må gott och kram Annika

Lillfisen hemma. Läs mer »

Vintermagi.

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 6 januari, 2024 / Gyllebo, Kallbad, Österlen, Vinter / 2 minutes of reading

Hejsan.

Vintern kom ju tillbaka hit igen. Efter ett stormigt dygn, med hårda vindar, snöfall och kaos i trafiken så vaknade vi igår upp till rena vintermagin.

Kvicksilvret i termometern hade sjunkit ner till minus fjorton grader när jag steg ut genom dörren tidigt i går morse. Fast jag var rejält påpälsad så bet det rejält i nästippen när jag och min vän gick ner till bryggan för att ta säsongens kallaste bad.

På bryggan var det ett tjockt lager av is och en tunn isskorpa hade lagt sig på sjön över natten. I takt med att solen steg så sjönk temperaturen ytterligare nästan en grad. För mig var det nog det kallaste kallbad (utan bastu) som jag upplevt. Men det var lika berusande och härligt som alltid.

På Tv:n hörde jag i veckan att det vetenskapligt inte går att bevisa att kalla bad har några långsiktiga positiva hälsoeffekter…

-ok, det vi håller på med är alltså något som har en makalöst bra placebo-effekt, och det är väl så gott som något!

Efter badet var det snabba ryck med att få på alla lager med underställ och tjocka kläder. Mest bråttom var det att få upp värmen i tår och fingrar igen. Lite eld i form av marschaller och en vacker fackla var så vackert och stämningsfullt när det nu var så här kallt och isigt.

Efter en stund med tedrickning och mys vandrade vi vidare genom ett vinterlandskap som kändes som hämtat ur en saga.

På sina ställen bar skogen spår efter förra dygnets storm. Men vi kände oss ostoppbara och klättrade glatt över alla hinder och fortsatte vår sköna morgonvandring.

Efter en sådan här start på dagen så kan man inte annat än må oförskämt bra – vetenskapligt bevisat eller ej, ja det kan faktiskt kvitta.

Dagens citat:

Jag önskar att jag mött några personer lite tidigare i livet, några lite senare, och några ”inte alls”.

Jag är tacksam för alla människor som korsat min väg i livet. Alla har de givet mig så mycket, och i de allra, allra flesta möten har det bara varit positivt.

Ha en härlig lördag.

Annika

Vintermagi. Läs mer »

Det börjar kännas jul.

6 kommentarer / Allmänt, Hundar och katter, Natur / Av Annika Olsson / 9 december, 2023 / Gyllebo, Lussebullar, Vinter / 2 minutes of reading

Hej hej.

Nu börjar det verkligen kännas som jul tycker jag. Säkert hjälper det vintriga vädret till för att förstärka den mysiga julkänslan.

Förutom att ha smugit in lite hyacinter här och där, så har jag också bakat årets lussebullar i veckan. Alltså, de blev bara så himla goda.

I år gjorde jag dem lite annorlunda än vad jag brukar göra. Jag gjorde den vanliga saffransdegen (receptet på saffransbrödet finns i boken ”sju sorters kakor”, men det funkar säkert med vilken lussebullsdeg som helst). Men istället för att forma vanliga släta bullar, så kavlade jag ut degen i två rektanglar och smetade på en fyllning av smör, socker och vanlijsocker. (till en sats använde jag 150 gr smör, 1 dl socker och 1 dl vanljsocker) Därefter vek jag degen i ”treslag” och skar 2 cm:s remsor som jag sedan formade till lussebullar. När det hela jäst och gräddats efter konstens alla regler, så penslade jag med smör och doppade dem i strösocker. Mmmmm, de blev så himla goda. Tror aldrig jag kommer göra vanliga igen ..

Vår katt Judith, som i vanliga fall brukar vara rena surkatten, tycks också ha fått julkänslor och ett mer vänligt och tillgivet sinne nu. Jag tänker att hon kanske varit i klimakteriet ett par år, och återigen börjar bli sig själv 🙂 Varenda kväll kommer hon nu upp till mig och stryker sig och vill bli klappad och kelad. Eller så handlar allt om inställsamhet för att få extra god mat när vintern nu kommit.

Samma är det med fåglarna i skogen. När det är vinter och kallt är de inte alls lika rädda och skygga längre. Ja, det var ju nästan så de ville göra mig sällskap i badet en morgon.

Den kommande väderprognosen skvallrar om töväder och förmodligen blir det en grön jul här nere hos oss. Därför har jag och min badkompis tagit vara på varenda härlig vintermorgon som vi haft möjlighet till. Och vi är rörande överens om att livet ska levas så mycket som det går.

Dagens citat:

Du kan inte styra över hur andra människor tar emot vad du säger eller gör. Det handlar om deras filter och vad de går igenom just nu. Bara fortsätt på din väg, och gör det med kärlek.

Hoppas ni alla får en fin lördag.

Annika

Det börjar kännas jul. Läs mer »

Säsongens första isvak.

4 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 7 december, 2023 / Gyllebo, Österlen, småfåglar, Vinter / 2 minutes of reading

Hejsan.

Med snön så kom också det riktigt kalla vintervädret. Till vår förtjusning (min och min fina badkompis Tina) så var det äntligen dags för säsongens första isvaksbad.

Trots den ihållande kylan så var det en ganska tunn isskorpa som det gick lätt att knacka hål på.

Jag får ofta frågan, ifall jag inte fryser när jag badar på vintern. Nej, det kan jag faktiskt inte säga att jag gör. Såklart är det kallt, riktigt kallt, men jag fryser aldrig så att jag huttrar eller skakar av köld. Såklart handlar det om att vara väl förberedd och uppvärmd innan, och så gäller det att ha rejäla vinterkläder och gärna någon varm dryck att njuta av efteråt.

Att hälsoeffekterna av kallbad är goda, det verkar forskarna bli alltmer överens om. Och jag kan verkligen intyga om att det händer något riktigt positivt i hjärnan efter ett uppfriskande dopp.

När jag badar på vintern så är jag kvar i vattnet i ungefär 1-2 minuter, vilket jag tror är det som är mest lagom för mig.

En intressant lista på vad som händer i kroppen hittade min kompis för ett tag sedan:

För att klara kylan så krävs det också att man äter fett, åtminstone om man är en liten fågel. Nu när det varit så kallt, så har vi hängt ut extra många talgbollar till våra småfåglarna. Och bästa talgbollarna hittar man på ”Luckan” (Brösarps lokalförening), där kan man köpa dem i storpack, utan det där förhatliga plastnätet runtomkring.

Och som alltid när vintern kommer på riktigt så får vi påhälsning av favoritfågeln – domherren. Ack så vacker!

Dagens citat:

Vi får passa på att njuta nu, för snart vänder det och dagarna blir längre och ljusare igen.

~Tina Thornberg~

Att kunna njuta av den tiden som är – alltid – gör varje dag angenäm.

Kram Annika

Säsongens första isvak. Läs mer »

Rimfrost och minusgrader.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 4 december, 2023 / Gyllebo, Österlen, Vinter / 2 minutes of reading

Hej hej

För en vecka sedan sjönk temperaturen rejält och vi fick många minusgrader. Hemma visade min termometer på minus tolv när jag gick ner till sjön på morgonen. Runt om på alla träden hade rimfrosten lagt sig så vackert på varenda liten gren och kvist.

På bryggan var det snorhalt och att ge sig ut där kändes litegrann som ”Bambi på hal is”.

I sjön vid slottet låg alla gässen, som om de ville njuta lite extra av att vattnet ännu inte frusit till is.

För någon is hade det ännu inte blivit på sjön. Vattentemperaturen låg ju fortfarande på hela tre grader.

På en sida på facebook såg jag att någon undrade om det fanns is på sjön så han skulle kunna pimpla. Jag log lite roat för mig själv och tänkte skriva att det kunde kanske fungera om han vore Jesus och behärskade att gå på vatten. Men sådär skrev jag förstås inte, för man ska vara hövlig i sina kommentarer. Jag upplyste istället försynt att det nog inte var att tänka på under de närmaste dagarna.

En annan kall morgon åkte jag med Stefan för att fylla på foderautomaten på jaktmarken och för att hjälpa till att tömma minneskortet i åtelkameran. I Kivik var det så vackert i hamnen att jag var tvungen att knäppa några snabba bilder.

Extra fint var det att komma ut i jaktstugan i skogen och få se alla de troféer som min pappa Kurt skjutit under sina glans dagar, som skogvaktare och jägare. Dessa horn har fått flytta dit ut, som ett arv till svärsonen hans. Naturligtvis känns det fint att de nu sitter i den där i den lilla jaktboden och minner om honom ♥.

Jag fixade med kameran och Stefan fyllde på foderautomaten innan vi körde vidare.

Dagens citat:

Livet är allt bra ironiskt ändå. Det krävs sorg för att veta vad lycka är. Det krävs oljud för att uppskatta tystnaden. Det krävs saknad för att förstå vikten av någons närvaro.

Önskar er alla en ny fin vecka.

Annika

Rimfrost och minusgrader. Läs mer »

Första iskristallerna är alltid vackrast.

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 30 november, 2023 / Gyllebo, Österlen, Vinter / 1 minute of reading

Hejsan.

Nu har vi fått vinter på riktigt även hos oss längst nere i söder, och med ”vinter på riktigt” menar jag såklart snö. Den där första lilla pudersnön som kommer är alltid den vitaste och de första iskristallerna är de vackraste.

Hur vackert är det inte med de där frostnupna rosenknopparna när första köldknäppen slår till?

Eller den första pudersnön som lägger sig likt ett florsockerpuder på den gröna och frodiga mossan i skogen.

I söndags var mina favoritpågar här hela dagen, och ni må tro att det var full rulle hela dagen. Att försjunka i naturens skönhet fanns det då rakt inte tid till den dagen. Nej, då var det lek och bus för hela slanten. Att sitta vid ett bord och låtsas prata i telefon med varandra var en av de lugnare lekarna som vi ägnade oss åt. Tänk så mycket kul man kan ha med bara sin fantasi. Älskade busfrö ♥

Fast morgonen efter fick jag och småhundarna lite skogskompensation istället. Jag tror att vi njöt hela gänget.

Det är nog så att, oavsett årstid, så är min bästa plats i skogen vid en liten sjö (när jag inte är mormor såklart!)

Dagens citat:

Den som hittar sin plats tar ingen annans.

Ha en härlig torsdag.

Annika

Första iskristallerna är alltid vackrast. Läs mer »

Vinter och blötsnö

2 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 10 februari, 2023 / Gyllebo, Österlen, Vinter / 2 minutes of reading

Hej hej

Förra fredagen vaknade jag upp till ett vintrigt och vitt landskap.

Efter några långa arbetsdagar kände jag mig såklart sugen på att ge mig ut i skogen, och när det nu såg så vintrigt och härligt ut så kunde ingenting sätta stopp.

I takt med att dagen började gry så förvandlades de vackra vita snöflingorna till ofantligt stora regndroppar istället.

Även om jag alltid är ordentligt utrustad, och klädd för olika sorters väder och vind, så tror jag nog aldrig att jag blivit så här genomblöt som jag blev. När jag väl kom hem så fick jag sitta en lång stund framför brasan för att torka och få upp värmen. Ingen av djuren verkade heller så sugna på att gå ut något mer. Det var ju tur för mig, för jag var faktiskt inte heller så begiven på mer utevistelse den dagen.

Istället njöt vi alla av en skön dag inne i stugvärmen. När solen lyste med sin frånvaro så fick en härlig bukett tulpaner lysa upp min värld istället.