Knäbäckshusens strand

Efter sensommar kommer …

Hejsan.

Ja, efter sensommar tror man ju att hösten ska komma.

Men ”icke sa nicke”. Efter sensommarn kom högsommaren tillbaka igen! När det varit några höstlika dagar så fick vi åter riktig sommar här på Österlen.

Det blev en ljuvlig eftermiddag på stranden för mig och Emmy.

Knäbäckshusens strand när den är som bäst!!

Utan trängsel och hundtillåtet igen.

Det var så lugnt och idylliskt att till och med vilda djur vågade sig fram. Här i form av en liten sandödla.

Det finns ingenting så underbar som varma sommardagar i september.

Dagens citat:

Din nakna kropp borde bara tillhöra de som blir förälskade i din nakna själ.

Vilken härlig sommardag, iförd bikini igen.

Kram Annika

Frihet.

Hejsan.

En kväll för några dagar sedan njöt jag och Emmy av en tur vid Knäbäckshusens strand.

Stranden låg tom och öde, och kvällen kändes riktigt ljummen och skön. Det var så himla vackert.

Efter en vandring bort till nationalparken tog Emmy sig ett uppfriskande dopp. Det såg så fantastiskt skönt ut, och jag blev själv så badsugen.

Jag hade dock inte planerat för bad eller tagit med mig några badkläder. Fast den lilla detaljen skulle väl inte få hindra mig tänkte jag. Jag fick sitta en stund och trycka i buskarna innan kusten var klar.

Om man är snabb som en vessla så borde man inte hinna bli tagen för förargelseväckande beteende,  tänkte jag, och skyndade mig till sist ut i böljan den blå.

Småhundarna stirrade klentroget efter mig när jag blottad skuttade iväg ut i vattnet. Det är i stunder som denna, som man förbannar den långgrunda sandbotten vi har på många ställen här på Österlen. Halvvägs till Polen kunde jag äntligen kasta mig i vattnet på riktigt.

Men alltså….oboy!!!, det var så himla härligt.

-kom igen hösten, jag är härdad och så redo.

Dagens citat:

Låt ingen få dig att stråla mindre bara för att någon blir bländad.

Har någon blivit bländad av min vita rumpa så ber jag så väldigt mycket om ursäkt.

Ett härligt septemberdopp var det i alla fall, och jag kan tyvärr inte lova att jag inte kommer göra om det.

Kram Annika

 

En vacker vandring till Kortelshuvudet.

Hejsan.

Morgonen då vi vandrade från Knäbäckshusen bort mot Stenshuvuds nationalpark, då  hängde regnet tungt i luften.

Trots att det såg kallt och ruggigt ut så var det riktigt svettigt att vandra i den mjuka sanden.

Ute i havet låg sensommarens första ”ålahomma” och guppade på vågorna, glatt oviss om att det snart är ute med ålfisket här i Skåne. De skånska ålagillena sjunger troligtvis på sin sista vers. Fast den som lever får se…

Jag och min vän stretade svettiga uppför branten mot Kortelshuvudets utsiktsplats.

När vi mumsat i oss vår medhavda matsäck valde vi en annan väg ner för berget igen. Ljungen stod så vackert i knopp.

I alla hagar runt om på Österlen finns nu betande kreatur. Vi mötte några av dem på vår vandring, både stora och små. Men när vi träffade på de biffigaste tjurarna med de största hornen, då valde min vän att ta en genväg och hoppa över en liten bäck. Fast jag tror nog att de är snälla gossar egentligen.

Man ska nog bara hålla sig lugn och framförallt inte låta sina hundar springa lösa.

Vi strosade tillbaka på stranden. Vattnet hade stiget en bit, fast havet glittrade glatt och retsamt mot oss.

Ibland får man helt enkelt välja att bli blöt om fötterna. Men den här dagen klarade vi oss förstås torrskodda.

Dagens citat:

Erfarenhet är för människan vad årsringarna är för trädet.

Må gott kram Annika

Den rosa tiden.

Hejsan.

Det är så vackert i backen vid de små Knäbäckshusen.

Det är som en rosa dröm vid den här tiden på året.

Det är den härliga växten ”rallaros” som blommar för fullt. Eller ”rävarumpa”, som vi ofta säger här nere hos oss.

Det var en mulen och lite regnig dag som jag var vid havet och vandrade.

För bara någon vecka sedan var den här platsen fullsmockad av människor. Det heta vädret lockade till sig soldyrkare och turister i massor. Människor som förmodligen totalt missade platsen verkliga skönhet.

För inte kan man väl se allt det fina, när badande människor och färgglada handdukar är allt som syns.

Jag njöt av att vara här. Alldeles ensam vandrade jag norrut utan några planer för dagen.

När jag passerat ån så vek jag av upp över nationalparkens beteshagar. Precis då började ett fint duggregn falla över mig. Jag vände ansiktet mot himlen och bara njöt. Svensk sommar och inget att göra åt den saken.

Dagens citat:

Se vila som en aktivitet där du producerar energi till dig själv.

När jag vandrar ensam i vår underbara natur så vilar min hjärna och jag producerar en massa ny härlig mental kraft.

Må så gott och kram

Annika

Där kärleken slagit rot.

Hej hej

Det finns en plats på Österlen som betyder lite extra för oss, mig och Stefan. En plats där kärleken liksom har slagit rot, sådär på riktigt.

Det är vid Rörums strand. Vid havet och sandstranden nedanför Knäbäckshusen. Det var här vi svor varandra evig kärlek för en massa år sedan.

Då när vi gifte oss, var det en vacker majdag med solsken och fågelsång. Den dagen hade vi en stor lurvig, svart flatte vid vår sida. Han hette Leo och var föregångaren till fine Johnnyhunden. Förra helgen var det en gråmulen, men minst lika vacker februaridag. Vi hade istället för en stor svart hund, våra små pomeranianhundar med oss.

Tiden går och saker förändras. Det gäller att bara guppa med på livets våg och njuta av det man har.

En enkel ”strandluffs” en gråmulen februarimorgon kan bli ett lika ljuvt och vackert minne som en barfota bröllopsmarsch en majdag.

Även om åren har medfört hinder på vägen, för oss som för alla andra, så finns kärleken kvar. Det gäller bara att ta sig över på ett eller annat vis. Ibland har det faktiskt känts omöjligt. De gångerna har jag lagt mig ner platt på magen och bara krupit under. Ålning medelst hasning, likt den tappraste soldat. Det har räddat mig, Stefan och oss tillsammans.

En dag, någon gång … kanske …. skulle jag vilja göra om vår bröllopsdag där nere vid Nicolai kapell. Det hade varit en dröm att få samla min familj, mina närmaste bara för en dag. Att förnya våra löften hade säkert inte skadat. Att klä sig lite fint och ha fest hade också varit trevligt. Kanske när vi är ännu äldre och ännu glömskare…

Fast en gråmulen dag i vandrarkläderna är ju faktiskt också väldigt mysigt.

Dagens citat:

Kvinnor förföljer inte män. Deras fällor gillras försåtligare.

Heter det inte så, att kvinnans list övergår mannens förstånd. Baksluga, eller inte, så behöver vi varandra, vi kvinnor och män.

Ha det gott och kram.

Annika

Tacksam för alla sömntutor.

Hejsan.

Jag är så tacksam för att det finns så många sömntutor här på Österlen.

Om alla ställt klockorna på ringning om söndagsmorgnarna för att ge sig ut och ta emot solen vid havet, då hade det långtifrån varit så här stillsamt och lungt.

Egentligen vill jag inte visa vad alla ”tröttisar” går miste om. Egentligen vill jag ha hela den här härligheten för mig själv.

Jag vill kunna låta mina småhundar springa lite lösa och fria när stranden är öde och tom. Jag vill kunna sitta ensam i mina egna tankar och inta den skönhet som finns här.

Fast allting tar ut sin rätt. Även jag måste sova ibland. Lika pigg som jag är när klockan ringer, lika trött är jag när kvällen nalkas, så det är många vackra solnedgångar som jag går miste om.

Det fanns en tid då jag skulle kunna ge vad som helst för en enda timmes extra sömn på morgonen. Men allt det har så sakta förändrats för mig. Min bästa stund på dygnet är nu definitivt morgonen.

Dagens citat:

Om en person inte håller samma takt som sina medmänniskor beror det kanske på att hon hör en annan trumslagare. Låt henne följa den rytm hon kan höra, oavsett vad man tycker om den eller hur långt bort den är.

Livets olika skeden låter oss höra olika rytmer. Lyssna på den som passar just dig i den del av livet du befinner dig..

Kram Annika

 

Att vara först.

Hejsan.

Jag älskar att vara först.

Med först menar jag, först på plats för att ta emot en ny dag. Jag älskar att vara uppe med tuppen. Ja helst vill jag vara uppe före tuppen.

En riktigt kall morgon i veckan, gav jag mig iväg mot havet innan solen gått upp. Ett vackert snötäcke hade lagt sig i Gyllebo och min gamla Volvo var täckt av en tunn isskorpa. Jag skrapade frenetiskt med min simpla isskrapa medan småhundarna ivrigt snodde rundor runt mina ben.

Vid Knäbäckshusen parkerade jag min bil och gick sakta ner mot stranden. Jag var först. Vi var alldeles ensamma, jag och hundarna, och jag älskade känslan.

Att ensam ta emot en ny dag och få se solen kika upp borta i horisonten är en svårslagen gåva. Att sitta vid strandkanten och se det varma ljuset reflektera sig i vattnet som slår upp mot stranden känns mäktigt.

Att få se solen kika upp ur vattnet som en morgonpigg clementin upphör aldrig att fascinera mig.

Där vid Rörumsstrand satt jag för någon dag sedan. Jag var allra först med att ta emot den här ljuvliga dagen, och jag njöt av känslan. Småhundarna sprang lyckliga runt mina fötter. Borta över Stenshuvud kunde jag se hur dagen ljusnade i ett babyrosa skimmer.

Dagens citat:

Jag är ingen facebookstatus. Du behöver inte gilla mig.

Det allra viktigaste är att gilla sig själv. Så istället för att gilla facebookinlägg, ta tiden till att gå ut och gör den person du gillar lite lycklig. Dig själv. Gör något du själv mår gott av. Lyckan finns ofta närmre än man kan tro.

Kram från mig.

Annika

Som små strandloppor i sanden.

Hej hej

Det var en vacker morgon vid havet. Jag och mina små hundar såg solen gå upp och en ny dag gry.

Jag lät Molly och Lykke springa lösa för en liten stund. De var rusiga av lycka.

Jag känner mig alltid en smula orolig när de båda inte är i koppel. Inte för att de någonsin skulle springa ifrån mig, eller lämna mig. Det jag fasar för är att en rovfågel ska komma och flyga iväg med någon av dem. Upp i skyn och iväg. Phoff liksom, och borta… Men på den här stranden var det bara fullt av skränande sjöfåglar. Högljudda men ofarliga.

Den här morgonen var vi ensamma på stranden och vi gjorde många upptäckter. En död uppsvälld säl som förvandlats till föda åt andra djur låg strandad i sanden.

En död lax blev en spännande upplevelse för Molly och Lykke.

Vi strövade bort till nationalparken där jag kopplade mina hundar igen.

Vi fick en härlig morgon, mina strandloppor och jag.

Dagens citat:

Jag har vad jag har och jag är glad. Jag har förlorat det jag förlorat och jag är ännu glad.

Ha en fin dag och kram

Annika

Likt en vårdag i oktober.

Hejsan.

De svenska färgerna, gult och blått, dominerade den här dagen.

Havet och himlens blå nyanser mot björkens gula små löv.

Det var tveklöst höstens tid, men man kunde nästan luras att tro att det var en vårdag.

Jag och hunden Johnny njöt av en havspromenad. Vid Knäbäck var det många fler än vi som lockats ut av solens strålar den här vackra höstdagen.

På ängen i backen bakom kapellet var det lugnt och skönt. Solens strålar värmde oss skönt där vi satt en stund och bara njöt.

Snart är det vinter och det är nog skönt för naturen vid Knäbäckshusen. Då är det återhämtning ifrån alla människor, likt en lång nyepi.

Vi skulle också behöva införa lite sådana där ”tystnadsdagar” som de har på Bali, funderade jag. En enda dag, då allt blir tyst, stilla och då människor och natur får återhämtning. Jag hade älskat att ge naturen en enda fridag om året. En enda dag då alla människor håller sig inomhus och ger naturen lite andrum och ”egentid”.

När vi njutit färdigt av den underbara höstdagen vandrade vi upp till parkeringen igen. Där stod fruktodlingen liksom i lågor av alla höstfärger. Det var så vackert.

Dagens citat:

Du behöver inte, du borde inte, du har inte råd att vara någon annan än den du är.

Kram Annika

Glad Midsommar!

Hejsan.

Alldeles nyss stod vi i snöslask och huttrade och nu är det dags att hoppa runt stången likt en groda och fira midsommar. Alltså, är det klokt!?

Det är som det är med tidens hastighet. Ingen av oss kan hejda den. Det gäller liksom bara att ta hand om den tid vi fått.

För min del spelar det inte så stor roll vad jag hinner och inte hinner med. Det viktigaste är hur mitt sinne mår och hur jag styr mina tankar. Positivt tänkande gör precis allt så mycket bättre.

I förra veckan när alla ”måsten” vilade tungt på mina axlar, gav jag mig själv den bästa avslutningen man kan tänka sig på en helt vanlig dag. En skön kväll vid havet, vid Knäbäckshusens underbara strand.

Sommarblommorna lyste upp i skymningen.

Jag noterade nöjt att man renoverat de små bodarna i backen.

Jag fortsatte mot det lilla kapellet där jag stod som brud en gång. Med Stefan vid min ena sida och såklart en hund vid min andra sida.

Den här kvällen var lugn och havet låg stilla.

Vid sjökanten låg en ensam svan och guppade. Jag satt länge på en sammetslen sten och bara sög in allt det vackra i mitt sinne.

Att ge mig sådana här stunder, gör mig nästan klok som en bok…. i alla fall tycker jag själv det… för här inser jag plötsligt, vad som verkligen är viktigt och vad som egentligen spelar någon roll i mitt liv.

Med ny härlig energi och ett lätt sinne trippade jag barfota uppför den välbekanta Knäbäckstrappan. Sanden var len och lite kylig.

När jag svängde in mot Gyllebosjön var himlen glad och busig. Precis som jag själv kände mig.

Dagens citat:

Att börja lyssna till sitt hjärta är som att hitta en gammal skattkarta som leder till den största skatt som någonsin begravts.

Jag önskar er alla en riktigt glad midsommar.

Kram Annika

Scroll to Top