Knäbäckshusens strand

Kvällsdoft vid Knäbäck.

Hej hej

En kväll när det varit så varmt och vi inte orkat äta något på hela dagen, bestämde vi oss för att ”ta något snabbt” i Simrishamn.

Vi var mest sugna på langos, men i langosvagnen var det stängt. Det fick bli en räckmacka istället. Fast just när vi satt där med våra toppade räksmörgåsar så såg vi hur luckan i langosvagnen öppnades. Attans… ja vi fick helt enkelt smälla i oss vars en langos också. Skåningar ska ju se till att hålla skinnet spänt över magen sägs det.

På hemvägen bestämde vi oss för att vi skulle våga svänga ner till Knäbäckshusen. En plats som de senaste veckorna varit fullständigt invaderad av människor. Så till den milda grad att man tvingats anställa en slags parkeringsvärdar som har till uppgift att skapa ordning i kaoset.

Trots att det var ganska sent på kvällen så var där mycket människor på stranden.

Med kaffekorg och våra två små dunbollar strosade vi sakta ner mot havet.

”Men herregud… – hundförbudet”, är det kanske någon av er som nu tänker. Jo, jag var fullt medveten om det, att det mellan juni och september är hundförbud på de flesta badstränder här på Österlen. Men efter att de senaste åren ha upplevt hur så många fullständigt skiter i regler, koppeltvång, allemansrätt och uppförande i största allmänhet, så kände jag mig både trotsiga och irriterad.

Så med väl rastade små hundar tassade vi ner och satte oss på stenarna under träden och bara njöt. Med hänsyn och sunt förnuft bestämde jag mig för att hundarna hade all rätt att vara med oss på stranden den här kvällen. Vi drack vårt kaffe och delade på ett wienerbröd från Kiviks café. Ni kan ju gissa om Molly och Lykke var lyckliga.

Det blev en ljuvlig kväll, ändå längtade jag väldigt mycket efter lugnet och hösten.

 Dagens citat:

Det finns chanser och det finns val i livet. Det viktiga är att man ser chansen och gör valet.

Ha en fin dag, gör bra val och våga ta chanser.

Kram Annika

Det blev en dag på stranden.

Hejsan.

En av de där tropiskt varma dagarna i förra veckan så bestämde vi oss för att vi skulle till stranden.

Att köra till Knäbäckshusens strand är inte så kul vid den här tiden på året, då där tenderar att bli mer och mer trafikkaos för varje sommar som går. Den här lilla stranden har de senaste åren blivit omåttligt populär, vilket jag såklart kan förstå. Eftersom vi har så nära hit, så kunde vi den här heta dagen få lift och slapp tänka på parkeringsproblemen som där alltid brukar bli.

Att få några timmar med Scott vid havet var underbart.

Från att först ha tyckt att både sanden och vattnet var äckligt så övervann han snabbt sin rädsla och såg ut att älska livet vid havet.

Även vid havet var det rejält varmt den här dagen. Så efter lite födointag blev det en stunds vila i skuggan.

När mina egna töser var små, innan så många turister hittat hit, då var det nästan en regel att smörja in sig i lera. Då var varje unge  ”inkleggad” med den speciella lera som finns här på stranden. För 15 år sedan kunde det se ut såhär…. ja, kanske känner ni igen dem – Emmy och Amanda.

Lera är nyttigt för huden, sa Amanda, och smorde in sina ben även den här varma dagen.

Efter några timmar tyckte vi att det var dags att åka hem igen. Då var det bara att ringa efter vår chaufför… och ni vet ju vem… moffar Ginko!

”Koko” (=moffar Ginko), sa Scott och pekade med sitt lilla finger, när Stefan kom med bilen på den smala vägen. Efter en härlig dag på stranden är det alltid skönt att komma hem till lugnet i Gyllebo igen.

Dagens citat:

Vår syn på livet avgörs av våra tankar. Så för att förändra vårt liv behöver vi först ändra på vårt tankesätt.

Jag önskar er alla en riktigt fin midsommarafton. Hoppas du njuter för fullt, oavsett hur dagens väder råkar bli där just du befinner dig.

Kram Annika

Kasta smörgås på stranden.

Hejsan.

En förmiddag när Amanda och Scott var här så hade vi det så himla mysigt tillsammans.

Eftersom solen strålade och det var så gott som helt vindstilla så passade vi på att åka en sväng ner till Knäbäckshusens strand.

Det gäller att passa på att åka hit innan turistsäsongen drar igång, för sedan är det inte alls lika gemytligt när man behöver trängas med så många andra här. Särskilt parkeringen brukar vara ett smärre kaos.

För lille Scott var det toppen att leka i vattenbrynet. Ganska snart blev han för varm och vi kunde lätta lite på hans kläder.

Sedan blev det utbildning i smörgåskastning.

En färdighet som varenda unge bör lära sig. Och nog övade han allt flitigt, den lille Scott.

Men Rom byggdes som bekant inte på en dag, så efter ett tag fick den övningen läggas på is. Kasta macka kommer han med säkerhet att lära sig så småningom. Istället kom vi på att man kunde låtsas att de stora stenarna på stranden var små hästar. Då kunde man sjunga sånger och göra rörelser till.

En speciell sten kunde man med fantasins hjälp nästan få att liknas vid en vild noshörning.

Men det är ganska tröttsamt att lära sig kasta smörgås och rida på vilda noshörningar. Då var det bra när man kunde ta sin mormor i handen och gå mot bilen igen.

Extra kul tycktes det vara när den där mormodern, med sin allra högsta och falskaste falska stämma sjöng sången om elefanterna som balanserade på en spindeltråd, precis hela vägen upp till bilen.

Dagens citat:

Vad ditt liv än har kommit att handla om, se till att det inte bara handlar om det.

Även om man har ett jobb och saker som väntar på att bli gjorda, så måste man ta sig tid för både sig själv och sina nära och kära. Vad kunde vara viktigare den här dagen än att lära en liten gosse kasta smörgås på en strand!?

Ha en fin dag.

Kram Annika

En riktigt God Jul önskar jag Er Alla.

Hejsan.

Med lite bilder från helgens vandring vid havet, vill jag passa på att önska er alla en riktigt skön och bra jul.

Det var en tidig lördagsmorgon som vi stannade vid Knäbäckshusens underbara strand. Den parkering som under sommaren varit smockfull, låg nu alldeles öde och tom.

Lika tom och öde var hela sandstranden den här morgonen. Våra små hundar kunde springa lösa och fria och de såg verkligen ut att njuta av livet.

Såklart passade jag på att ta mig ett ”julabad”, när jag fick chansen.

Molly och Lykke tyckte att det var väldigt konstigt och visste inte riktigt hur de skulle agera. Om de skulle ge sig ut i vattnet de också, eller stanna kvar på land.

Efter att skrattande ha tagit en hel serie bilder av min bara rumpa, så tyckte Stefan att det var dags att köra vidare mot andra äventyr.

Med några sista bilder från Knäbäckshusens underbara bad, vill jag önska er en skön och mysig jul.

Dagens citat:

Stora mål börjar oftast med små steg. Vet du inte vad du ska börja med, så gör något bara, det ena leder ofta till det andra.

God Jul och kram från mig.

Annika

Som en symbol för renare hav.

Hejsan.

(Inlägget är ett bloggsamarbete med Guldviva)

För ett tag sen så visade jag er lite vackra små julklappar här på bloggen. Jag lovade då att jag skulle avslöja för er vad de där paketen egentligen innehöll för någonting.

Det är vackra smycken från GULDVIVA. Smycken som är tillverkade av 100% återvunnen 925 sterlingsilver.

Det är GULDVIVAS 30-kollektion. En kollektion som lanserades för att fira deras 30-års jubileum. Det som är så fint med just den här kollektionen, och det som fick mitt eget hjärta att slå lite extra slag, är att de bidrar till ett renare hav – en renare Östersjö.

Guldviva samarbetar med John Nurminens Stiftelse (som jobbar för att minska belastningen av näringsämnen i Östersjön). Varje smycke ur just den här kollektionen bidrar till att minska algtillväxten i Östersjön med hela 30 kilo.

Inget kan väl symbolisera rena hav bättre än just musslan. Det lilla blötdjur som filtrerar flera liter vatten i timmen.

Samtidigt som jag blev fotograferad och stolt visade upp de här vackra smyckena, så passade jag såklart på att ta mig ett vilt vinterbad vid Knäbäckshusen. Det var underbart.

De silversmycken som gömde sig i mina paket var bla vackra blåmusslor. Jag älskar att den öppna musslan bildar formen av ett hjärta. Kollektionen hittar ni HÄR

Men det fanns också presenter med en stilren sandmussla i silver. De smyckena är också så underbart vackra. Kollektionen hittar ni HÄR.

Jag och mina tjejer kommer att bära våra musslor med stor glädje. Smycken som hjälper oss att hjälpa våra hav.

Guldviva bjuder just nu på fri frakt över i stort sett hela världen, och för att hinna få leveransen till jul behöver Ni beställa före den 14 december.

Dagens citat:

Man behöver inte ändra vem man är för någon annans skull, men man kan ge det till sig själv att bli den man vill vara.

Jag är gärna någon som hjälper till att bidra till renare hav.

Ni kan såklart följa Guldviva på sociala medier för att se deras andra fina kollektioner. Ni hittar deras instagram HÄR och även deras facebook HÄR. 

(Hjälp med fotografering av en stor del av bilderna i inlägget har jag fått av min dotter Emmy.)

Må gott och kram från mig.

Annika

 

 

Efter sensommar kommer …

Hejsan.

Ja, efter sensommar tror man ju att hösten ska komma.

Men ”icke sa nicke”. Efter sensommarn kom högsommaren tillbaka igen! När det varit några höstlika dagar så fick vi åter riktig sommar här på Österlen.

Det blev en ljuvlig eftermiddag på stranden för mig och Emmy.

Knäbäckshusens strand när den är som bäst!!

Utan trängsel och hundtillåtet igen.

Det var så lugnt och idylliskt att till och med vilda djur vågade sig fram. Här i form av en liten sandödla.

Det finns ingenting så underbar som varma sommardagar i september.

Dagens citat:

Din nakna kropp borde bara tillhöra de som blir förälskade i din nakna själ.

Vilken härlig sommardag, iförd bikini igen.

Kram Annika

Frihet.

Hejsan.

En kväll för några dagar sedan njöt jag och Emmy av en tur vid Knäbäckshusens strand.

Stranden låg tom och öde, och kvällen kändes riktigt ljummen och skön. Det var så himla vackert.

Efter en vandring bort till nationalparken tog Emmy sig ett uppfriskande dopp. Det såg så fantastiskt skönt ut, och jag blev själv så badsugen.

Jag hade dock inte planerat för bad eller tagit med mig några badkläder. Fast den lilla detaljen skulle väl inte få hindra mig tänkte jag. Jag fick sitta en stund och trycka i buskarna innan kusten var klar.

Om man är snabb som en vessla så borde man inte hinna bli tagen för förargelseväckande beteende,  tänkte jag, och skyndade mig till sist ut i böljan den blå.

Småhundarna stirrade klentroget efter mig när jag blottad skuttade iväg ut i vattnet. Det är i stunder som denna, som man förbannar den långgrunda sandbotten vi har på många ställen här på Österlen. Halvvägs till Polen kunde jag äntligen kasta mig i vattnet på riktigt.

Men alltså….oboy!!!, det var så himla härligt.

-kom igen hösten, jag är härdad och så redo.

Dagens citat:

Låt ingen få dig att stråla mindre bara för att någon blir bländad.

Har någon blivit bländad av min vita rumpa så ber jag så väldigt mycket om ursäkt.

Ett härligt septemberdopp var det i alla fall, och jag kan tyvärr inte lova att jag inte kommer göra om det.

Kram Annika

 

En vacker vandring till Kortelshuvudet.

Hejsan.

Morgonen då vi vandrade från Knäbäckshusen bort mot Stenshuvuds nationalpark, då  hängde regnet tungt i luften.

Trots att det såg kallt och ruggigt ut så var det riktigt svettigt att vandra i den mjuka sanden.

Ute i havet låg sensommarens första ”ålahomma” och guppade på vågorna, glatt oviss om att det snart är ute med ålfisket här i Skåne. De skånska ålagillena sjunger troligtvis på sin sista vers. Fast den som lever får se…

Jag och min vän stretade svettiga uppför branten mot Kortelshuvudets utsiktsplats.

När vi mumsat i oss vår medhavda matsäck valde vi en annan väg ner för berget igen. Ljungen stod så vackert i knopp.

I alla hagar runt om på Österlen finns nu betande kreatur. Vi mötte några av dem på vår vandring, både stora och små. Men när vi träffade på de biffigaste tjurarna med de största hornen, då valde min vän att ta en genväg och hoppa över en liten bäck. Fast jag tror nog att de är snälla gossar egentligen.

Man ska nog bara hålla sig lugn och framförallt inte låta sina hundar springa lösa.

Vi strosade tillbaka på stranden. Vattnet hade stiget en bit, fast havet glittrade glatt och retsamt mot oss.

Ibland får man helt enkelt välja att bli blöt om fötterna. Men den här dagen klarade vi oss förstås torrskodda.

Dagens citat:

Erfarenhet är för människan vad årsringarna är för trädet.

Må gott kram Annika

Den rosa tiden.

Hejsan.

Det är så vackert i backen vid de små Knäbäckshusen.

Det är som en rosa dröm vid den här tiden på året.

Det är den härliga växten ”rallaros” som blommar för fullt. Eller ”rävarumpa”, som vi ofta säger här nere hos oss.

Det var en mulen och lite regnig dag som jag var vid havet och vandrade.

För bara någon vecka sedan var den här platsen fullsmockad av människor. Det heta vädret lockade till sig soldyrkare och turister i massor. Människor som förmodligen totalt missade platsen verkliga skönhet.

För inte kan man väl se allt det fina, när badande människor och färgglada handdukar är allt som syns.

Jag njöt av att vara här. Alldeles ensam vandrade jag norrut utan några planer för dagen.

När jag passerat ån så vek jag av upp över nationalparkens beteshagar. Precis då började ett fint duggregn falla över mig. Jag vände ansiktet mot himlen och bara njöt. Svensk sommar och inget att göra åt den saken.

Dagens citat:

Se vila som en aktivitet där du producerar energi till dig själv.

När jag vandrar ensam i vår underbara natur så vilar min hjärna och jag producerar en massa ny härlig mental kraft.

Må så gott och kram

Annika

Där kärleken slagit rot.

Hej hej

Det finns en plats på Österlen som betyder lite extra för oss, mig och Stefan. En plats där kärleken liksom har slagit rot, sådär på riktigt.

Det är vid Rörums strand. Vid havet och sandstranden nedanför Knäbäckshusen. Det var här vi svor varandra evig kärlek för en massa år sedan.

Då när vi gifte oss, var det en vacker majdag med solsken och fågelsång. Den dagen hade vi en stor lurvig, svart flatte vid vår sida. Han hette Leo och var föregångaren till fine Johnnyhunden. Förra helgen var det en gråmulen, men minst lika vacker februaridag. Vi hade istället för en stor svart hund, våra små pomeranianhundar med oss.

Tiden går och saker förändras. Det gäller att bara guppa med på livets våg och njuta av det man har.

En enkel ”strandluffs” en gråmulen februarimorgon kan bli ett lika ljuvt och vackert minne som en barfota bröllopsmarsch en majdag.

Även om åren har medfört hinder på vägen, för oss som för alla andra, så finns kärleken kvar. Det gäller bara att ta sig över på ett eller annat vis. Ibland har det faktiskt känts omöjligt. De gångerna har jag lagt mig ner platt på magen och bara krupit under. Ålning medelst hasning, likt den tappraste soldat. Det har räddat mig, Stefan och oss tillsammans.

En dag, någon gång … kanske …. skulle jag vilja göra om vår bröllopsdag där nere vid Nicolai kapell. Det hade varit en dröm att få samla min familj, mina närmaste bara för en dag. Att förnya våra löften hade säkert inte skadat. Att klä sig lite fint och ha fest hade också varit trevligt. Kanske när vi är ännu äldre och ännu glömskare…

Fast en gråmulen dag i vandrarkläderna är ju faktiskt också väldigt mysigt.

Dagens citat:

Kvinnor förföljer inte män. Deras fällor gillras försåtligare.

Heter det inte så, att kvinnans list övergår mannens förstånd. Baksluga, eller inte, så behöver vi varandra, vi kvinnor och män.

Ha det gott och kram.

Annika

Scroll to Top