Knäbäckshusens strand

Glad Midsommar!

Hejsan.

Alldeles nyss stod vi i snöslask och huttrade och nu är det dags att hoppa runt stången likt en groda och fira midsommar. Alltså, är det klokt!?

Det är som det är med tidens hastighet. Ingen av oss kan hejda den. Det gäller liksom bara att ta hand om den tid vi fått.

För min del spelar det inte så stor roll vad jag hinner och inte hinner med. Det viktigaste är hur mitt sinne mår och hur jag styr mina tankar. Positivt tänkande gör precis allt så mycket bättre.

I förra veckan när alla ”måsten” vilade tungt på mina axlar, gav jag mig själv den bästa avslutningen man kan tänka sig på en helt vanlig dag. En skön kväll vid havet, vid Knäbäckshusens underbara strand.

Sommarblommorna lyste upp i skymningen.

Jag noterade nöjt att man renoverat de små bodarna i backen.

Jag fortsatte mot det lilla kapellet där jag stod som brud en gång. Med Stefan vid min ena sida och såklart en hund vid min andra sida.

Den här kvällen var lugn och havet låg stilla.

Vid sjökanten låg en ensam svan och guppade. Jag satt länge på en sammetslen sten och bara sög in allt det vackra i mitt sinne.

Att ge mig sådana här stunder, gör mig nästan klok som en bok…. i alla fall tycker jag själv det… för här inser jag plötsligt, vad som verkligen är viktigt och vad som egentligen spelar någon roll i mitt liv.

Med ny härlig energi och ett lätt sinne trippade jag barfota uppför den välbekanta Knäbäckstrappan. Sanden var len och lite kylig.

När jag svängde in mot Gyllebosjön var himlen glad och busig. Precis som jag själv kände mig.

Dagens citat:

Att börja lyssna till sitt hjärta är som att hitta en gammal skattkarta som leder till den största skatt som någonsin begravts.

Jag önskar er alla en riktigt glad midsommar.

Kram Annika

Första högsommardagen.

Hej hej

För någon vecka sedan hade vi den första riktiga högsommardagen på Österlen för året.

När min dotter kom hem efter ett nattjobb så var jag såklart med på noterna när hon förslog en siesta på stranden.

Vi styrde kosan mot närmsta strand, som ju är Knäbäck.

Förutom ett gäng skolbarn från Höör, så var det nästan helt tomt på människor.

Det är alltid så vackert där vid Knäbäck och jag gladde mig åt att de små fiskebodarna fått sina halmtak renoverade.

Något premiärdopp blev det dock inte frågan om. Isande kallt kunde jag konstatera när jag provade lite nätt med tårna.

 

När magarna kurrade insåg jag att det var tid att köra hem och fixa lite mat. Efter det var det bara att stämpla in på kontoret igen. Jobbet måste ju bli gjort!

Dagens citat:

Du kan välja att fokusera på hur dåligt du har det eller på hur bra du kan få det. Vad väljer du?

Om man fokuserar så mycket man kan på allt som är gott i livet, så blir det inte så mycket fokus kvar på det andra, det mindre bra.

Kram på er.

Annika

Glittrande hav.

Hejsan.

Rikedom kan mätas på så många sätt. Att på tio minuter kunna ta sig från sitt hem, till den här fantastiska platsen, det är verklig rikedom för mig.

Knäbäckshusens fantastiska strand, som ännu ligger folktom och i stilla ro.

Även om majvindarna varit kyliga och den riktiga sommarvärmen inte vill infinna sig, så är platsen som en dröm.

Från och med den första juni råder hundförbud på de flesta stränder här på Österlen. Men fram till dess hänger mitt lilla gäng med mig hit såklart.

Mina hundar älskar att följa med på nya ställen. Nya platser med nya dofter, det är paradiset för hårbollarna. Kan de sedan passa på att äta lite ruttnande tång också, då är deras lycka total.

Själv minns jag tillbaka på en annan tid. På dagen för nästan exakt femton år sedan. Då gick jag som brud på precis den här platsen. Vid min sida fanns min Stefan och även en stor, svart hund. Vår fine Leo som nu sedan länge är borta, men finns i våra hjärtan varmt bevarad.

Tiden rusar och varenda dag är en värdefull gåva.

Dagens citat:

Ibland är det svårt att förklara varför man är så fäst vid en annan människa. Det enda man egentligen vet är, att de med sin blotta närvaro, kan få en att må så otroligt bra.

Ha en riktigt fin dag och kram.

Annika

Min kung av sand

Hejsan

Den där underbara morgonen nu i julas, då när jag vandrade på stranden i Knäbäck. Den vackra morgonen fick min fine Johnny-hund också följa med.

Det är väldigt sällan som min Johnny får lov att springa lös och helt okopplad på allmän plats. Inte alls för att han är någon farlig eller elak hund. Nej, det är nästan tvärtom – han är extremt tillgiven och han älskar dessutom människor av hela sitt hjärta.

Johnny är en bevakningshund i försvaret och alltså tränad på att leta upp och berätta var det finns människor. Den här träningen har gjort att Johnny tror att alla är lika glada över att han kommer stormande som de figuranter som finns på hans tjänstehundsträningar. Eftersom jag har full förståelse för att människor kan bli rädda om en stor svart galning kommer mot dem, så väljer jag med omsorg de tillfällen då han kan springa lös som han vill.

Den där vackra morgonen vid Knäbäck syntes inte en människa till. Då tog vi chansen och både jag och Johnny njöt för fulla muggar.

Att se Johnny ta sina smått mesiga ”kärringdopp” och sedan försöka gräva hål i sanden som hela tiden täcktes av det salta vatten från havet var en ljuvlig känsla. En bra stund strövade vi fram sida vid sida han och jag och bara ägde världen. Fast när vi närmade oss Stenshuvud fick det bli koppel igen. Johnny verkade ganska nöjd med det också.

Hundägare, till både små och stora pälsklingar, måste visa respekt tycker jag.

 

Dagens citat:

Förutom våra egna tankar finns det ingenting som vi har full makt över.

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

Annandagjul kom som en vårdag.

Hej

Om jag var något lite sur på juldagens gråruskiga väder, så var alltihopa bortglömt och förlåtet på annandagen. Alltså, vilken fantastisk dag!

Jag och hunden Johnny startade vår dag vid havet. Solen var på väg upp och vinden kändes nästan ljummen mot min kind.

Det var nästan alldeles tyst förutom det harmoniska ljudet från havets stilla vågor. Det där ljudet som vidrör själen.

Till och med Johnny såg ut att vara tagen av stunden och på gränsen till religiös… om det nu finns en hundgud. Fast det gör det såklart!

Jag och Johnny vandrade stilla med våra nosar vända mot Stenshuvud.

Det var annandagjul, men det kändes nästan som en tidig vårdag.

Jag och Johnny njöt av morgonen och vandrade en bra stund den här dagen, fast de bilderna sparar jag till ett annat inlägg.

Dagens citat:

Sinnet säger, fortsätt. Hjärtat säger, stanna upp.

Gör det ibland kära ni. Stanna upp, andas och ta in allt runt omkring. Allt underbart som bara finns där.

Kram från mig.

Annika

 

 

 

Tanka kraft.

Gomorron.

Min vecka har varit fylld av en massa jobb. Både fantastiskt roliga saker som jag brinner för och sådant där som kallas ”måsten” och som ingår i göromålen för lönen. Ja, ni vet ju alla hur det kan vara. Ibland hopar sig saker och hjärtat bankar i ett lite snabbare tempo som inte känns helt bekvämt.

En kväll när jag var iväg på ett ärende drogs jag likt en magnet till en av mina favoritplatser. Knäbäck! Här kan man hämta kraft från havet och stilla sina tankar för en stund.

När jag smugit ner för den välbekanta sandtrappan mot havet, häpnades jag över alla stenbumlingar som plötsligt hamnat i kanten vid det lilla knäbäcksträdet. Jag grunnade lite på om det var Ejlertslunds Grus & Betong som varit i farten. Fast nej … såklart förstod jag att det var självaste Moder Natur som möblerat om lite.

En stund satt jag där på en av stenbumlingarna och lät det salta vattnet stänka upp i mitt ansikte.

Att sitta och se ut över den här platsen ger en så besynnerlig frihetskänsla. Småproblem framstår som fjuttiga och själva livet känns så väldigt stort.

När jag vände ryggen mot havet och gick upp för sandtrappan igen slickade jag bort en salt droppe från min överläpp. Kanske en droppe från havet, eller en tår från min själ, det spelade ingen roll vilket.

Dagens citat:

Varje morgon har vi möjlighet att börja om och reparera gårdagens misstag – tidvattnet sopar varje dag stranden ren.

Ha det fint och ha en skön fredag.

Kram Annika

 

 

Magi på riktigt.

(inlägget innehåller reklamlänkar)
Hejsan.
Det finns ingenting som inte har något gott med sig.
Minns ni kanske den där natten då jag inte kunde sova överhuvudtaget. Natten då jag bara låg i sängen och vände och vred på mig.
Jag hade då två val. Att fortsätta ligga kvar i min skrynkliga, obekväma säng med mörka tankar om hur hemskt det var med sömnlöshet.
Eller så kunde jag passa på att uppleva något fantastiskt. Valet var enkelt!
Jag drog på mig några kläder och smög mig tyst iväg ut i den svarta natten.
Målet var havet och det underbara Knäbäck.
Såklart var jag bara tvungen att stanna kvar för att se när solen gick upp. När jag plötsligt fick se den lilla kanten på solen, långt borta i horisonten … ja, det kändes verkligen som magi.
Det skuttade liksom till i bröstet av en slags varm lyckokänsla.
När solen väl visat sin första lilla strimma ovanför vattenytan, så var det som om det plötsligt gick snäppet fortare. Som om någon snabbspolade jordens rotation en aning.
Sakta satte jag mig ner på bänken vid det lilla kapellet.
Samma bänk som jag satt på en gång för länge sedan då jag nyss hade svarat ja på Stefans fråga och mitt namn var ändrat till fru Olsson som genom ett trollslag … men det är en helt annan historia.
Nu var mitt sinne istället helt och fullt uppfyllt av naturens skådespel. Det skådespel vi bjuds varendaste dag, om vi bara tar oss tiden att lägga märke till det.
Plötsligt hade det blivit riktigt ljust och min mage knorrade ilsket efter både starkt kaffe och lite frukost.
Jag knäppte några sista bilder och styrde sedan kosan mot Gyllebo.
På hemvägen var jag bara tvungen att föreviga Rörums kyrka och även ”det ensamma trädet”.
Mandelmannens ensamma lilla träd ifrån en lite annorlunda vinkel.
Visst ser ni det? Lite till höger om det röda kyrktornet.
När man ger sig ut på nattliga äventyr så är det bäst att bara hoppa i ett mjukt underställ och dra ett skalplagg utanpå…
Tips just nu:
Just nu har Camprade  kanonpris på de Kari Traa underställ som jag gillar så mycket.
Långkalsong här, tröja här och matchande mössa här.
Bästa, bästa vinterplaggen tycker jag. Och så himla fina.
Dagens citat:
Du är själv konstnären
i DITT liv.
Så ge inte penseln
till någon annan.
Hoppas ni får en fin dag, och få inte panik ifall ni inte kan sova ibland. Det är då man kan uppleva magi.
Kram Annika

Tro, hopp och kärlek

Hejsan
Ofta när jag vandrar på stranden vid Knäbäckhusen så passar jag på att besöka det lilla underbara kapellet som ligger där i backen ut mot havet.
Det ljuvliga Sankt Nicolai kapell.
Det var i det här lilla kapellet som jag och Stefan gifte oss för nästan femton år sedan.
Det är en gammal ålabod som inretts till kapell.
För mig passade det ju extra bra att svara ja till min kärlek där i ålaboden … för gifter man sig med en ”ålafiskarson”, så är det här kapellet ett perfekt ställe för giftermål.
Och vackrare vy kan man väl inte önska sig när man ska svära evig trohet åt någon.
Tro, hopp och kärlek – ingen annanstans känns de orden så starka.
Allting är så vackert och mysigt där vid Knäbäck. Att just den här platsen har bivit ett populärt ställe för bröllopspar att vigas på det är ju inte alls särskilt konstigt.
Jag och Stefan gifte oss en tidig vårdag. Det var en sådan där extra fin och vacker dag i maj månad då den bleka solen strålade från en blå himmel.
Fast för mig hade det egentligen inte spelat någon roll vilken årstid det varit eller vilket väder vi haft.
Här är alltid precis lika underbart alla dagar om året.
(vårt bröllopsfoto har vår käre vän Mårten Johnsson tagit efter att noggrant pillat bort snusen från Stefans mungipa)
Dagens citat:
Lycka är alltid vägen till framgång.
Framgång är inte alltid vägen till lycka.
Må gott och kram från mig.
Annika

Den vackraste av platser.

Hejsan.
Den bästa platsen att ge sinnet lite vila och kroppen energi, det måste vara här.
Mitt underbara Knäbäck.
Här är det som om sinnet sköljs rent från oro och bekymmer.
Här kan man bara vara, här behöver man bara andas.

Jag är så tacksam att ha möjlighet att kunna avsluta en intensiv arbetsdag på den här platsen.

Så otroligt vackert.

Havet var nästan alldeles lugnt den här kvällen. Det var bara längst inne vid strandkanten som de små vågorna skvalpade upp i den lena sanden.

Ute på havet höll några fiskare som bäst på att kolla till sina fiskegarn. Kanske var det årets ålafångst de hade riggat upp till?
Jag satt länge på en sten och betraktade den vackra vyn.
Sakta vandrade jag norrut mot Stenshuvud.
Havet hade så smått börjat sudda ut alla spår av sommarens människoinvasion.
I sanden syntes istället massor av andra spår.
Naturens egna.
Vid sjökanten simmade ett kärlekspar.
Så vackra.
När solen börjat gå ner och kvällen mörknade, då var det dags att vända näsan hemåt igen.
Sakta strosade jag mot parkeringen igen.
Det här är ren och skär själavård för mig.
Med Knäbäcksluft i lungorna kändes min kropp fylld med superkrafter igen.
Dagens citat:
De timmar då sinnet
är fyllt med skönhet
är de enda timmar
vi lever.
Ha en fin dag och kram.
Annika

De bästa stunderna har varit gratis

Hejsan.
När jag ikväll sitter och letar i mitt bildarkiv, så slår det mig plötsligt .. de bästa stunderna i livet har oftast varit gratis … oplanerade lyckostunder som inte kostat ett öre ….
Som här, en kväll vid vår strand. Bara hunden Johnny och jag. En sol som blygt ville göra oss sällskap.
Ett underbart ögonblick!
 Kvällens citat:
Vissa människor känner regnet,
andra bli bara blöta.
//Bob Marley
Jag ska bli bättre på att känna – blöt blir jag ju i vilket fall som helst!
Ha en fin kväll och en kram från mig.
Annika
Scroll to Top