Österlen

Ett planerat möte.

Hejsan.

Alltså, vilka dagar vi har just nu på Österlen. Idag talas det om sommarvärme minsann.

Jag har jobbat på som en liten iller på kontoret, för att ha möjlighet att kanske njuta lite extra nu i slutet av veckan.  Förhoppningsvis blir det då mycket utevistelse och sol för min del.

Det jag ska skriva om idag på bloggen, är något som jag förstår att inte alla riktigt gillar. En del mår direkt illa av det. Därför kommer här en liten varning till er…  det kommer fler ormbilder i det här inlägget!

Det var  förra helgen som jag åkte iväg tidigt på morgonen, för att förhoppningsvis få se en liten huggormsunge. Jag hade fått ett insidertips och visste ganska exakt var jag skulle smyga fram för ett möte.

Solen strålade och redan kändes luften lite ljummen då jag klev av bilen vid Naturums parkering.

Baksipporna stod ståtliga och vackra i full blom . Jag var bara tvungen att lägga mig ner på knä och föreviga dem, för säkert hundrade gången det här året.

I ögonvrån såg jag en nyfiken hare sitta och speja nyfiket på mig, och borta på ängen spankulerade en sädesärla på självsäkra ben.

Så kikade jag bort mot den lilla tuvan där det förutspåtts att huggormsungen skulle ligga vid precis den här tiden…

Ja, ta mig tusan, men där låg den verkligen!

Vackert hopringlad låg den och lapade sol, med Österlens vackraste utsikt framför sina röda ögon. Tyst och stilla satte jag mig ner på huk och njöt av ögonblicket.

Självklart har jag stor respekt för giftiga ormar. Särskilt ”huggisungar” som ju är de giftigaste. Samtidigt har jag ett intresse och en förtjusning över att de faktiskt bor och lever här, i den natur som vi människor ibland tror är enbart vår.

Jag tycker att allting i vår natur är så fantastiskt. Allt hör till och ingenting ska bort. Naturen är aldrig banal.

Dagens citat:

Naturen skyndar inte, ändå fullbordas allt.

Ha en riktigt fin dag och kram från mig.

Annika

 

 

Ett planerat möte. Läs mer »

Vi har i allafall tur med vädret.

Gomorron.

Alltså, vilket kalasväder vi har fått. Åtminstone här nere på Österlen. Solen strålar, fåglarna kvittrar och vädret är precis sådär som vi alla vill ha det när våren nalkas.

Plötsligt har vi glömt bort vinterns mörker. För totalt mörker kändes det som vi fick, den här gångna vintern. Vi hade ingen snö och ingen sol. Det blev nog den gråaste vinter som jag någonsin kan minnas. Därför känns våren nu så innerligt välkommen.

Med våren kom också coronan. Nu har allt fokus vänts mot det hemska viruset och mot alla restriktioner  som vi inte är vana vid. Många tänker på vad de inte kan och inte får, istället för allt som ännu är som vanligt.

Vi glömmer så fort. Jag tror att om vi bara lutar oss tillbaka och gillar läget, så kommer det nya dagar med nya, helt andra problem.

Jag försöker verkligen att njuta av nuet och av allt det som livet nu för med sig. Vitsipporna. Mitt lilla barnbarn. Så njuter jag av att vi faktiskt har väldig tur med vädret just nu.

Snart kommer regniga dagar och det får bli annat pyssel istället. Bonden kommer förmodligen att klappa händerna och jag får plocka fram nål och tråd igen.

Dagens citat:

Gud gör larver till fjärilar, sand till pärlor och kol till diamanter med tid och tryck. Han jobbar på dig med.

Ha det fint.

Annika

Vi har i allafall tur med vädret. Läs mer »

Snart exploderar bokskogen.

Hejsan.

I förra veckan vandrade vi från Hallamölla till Vantalängan här på Österlen.

Det var en strålande vacker förmiddag och man kunde redan känna hur solens strålar värmde skönt.

Längs med den lekfulla Verkeån strövade vi fram på pigga fötter. Man kunde tydligt se hur allting börjat grönska. Snart, mycket snart, kommer våra skånska bokskogar att stå i sina vackraste skrud. Ja, snart exploderar skogen i en limegrön bomb.

Men först njuter vi av vitsipporna. Precis just nu så är de nog som allra finast. När träden sedan slår ut och löven skuggar marken så är sippornas tid över för den här gången.

Med kaffe på termosen och nybakta kanelsnurror så var det gudomligt att slå sig ner vid Vantalängan. Lite smått svettiga på ryggen hängde vi av oss våra jackor och bara njöt.

Sedan var det bara att vända tillbaka igen. På ängen stod ”skräppeblommorna” som små stolta svampar rakt upp. Om ett tag kommer det här området att vara en djungel av stora rabarberliknande blad. Visst är vår natur fantastisk!

Innan vi sedan skildes åt för att susa vidare i livet så var vi såklart tvungna att kila bort om till det vackra vattenfallet. Fina, underbara Hallamölla.

Dagens citat:

Ibland måste man låta ambitionen vila, för att kunna sätta sig ner en stund och vänta in sig själv.

Det här är nog en väldigt bra tid för just det, att vänta in sig själv.

Ha det gott och kram Annika

Snart exploderar bokskogen. Läs mer »

Fridfullt.

Hejsan.

Även om dagarna nu inte riktigt är som vanligt och vi alla känner av begränsningarna som vi uppmanas till, så är det som om naturen skänker lite extra ro och frid nu.

Med en oviss framtid för många av oss, så känns det som balsam för själen att naturen är sig lik ändå.

Jag och småhundarna njuter som alltid av vår stärkande morgonpromenad.

Aldrig är vattnet så djupt blått som de första vårdagarna i april. Små saker som gör extra gott i sinnet.

Jag känner en stor tacksamhet för att vi svenskar ännu har friheten att röra oss fritt med sunt förnuft. Kanske är vi just nu det friaste folket i världen.

En stund här varenda dag, är bra för själen.

Dagens citat:

Den största hjälten är den som klarar av den grå vardagen med ett leende.

Just nu finns det så många hjältar i världen. Hjältar i vita rockar med på tok för låga löner.

Var rädda om er och kram

Annika

Fridfullt. Läs mer »

Vitsippor.

Hejsan.

I Gylleboskogen finns det hav av vitsippor att njuta av just nu. I fjor var det lite sparsam blomning av någon anledning, men det tycks de ta igen i år med råge.

När jag ger mig ut på min tidiga morgonrunda runt sjön, så har sipporna oftast inte hunnit vakna till liv riktigt.

Vitsipporna är lite grann som vi människor. När kvällen kommer drar de ihop sig inför natten. Genom att slå ihop sina vita kronblad skyddar de sig inför natten. Ungefär som om de drar ett täcke över huvudet för att sova.

Om solen inte riktigt vill kika fram, eller om det blir kallt och blåsigt, då håller vitsipporna sig envist gömda bakom sina kronblad. Men när solen och värmen kommer då sträcker de sig ivrigt mot skyn. Alltid vända mot solen, i likhet med oss soltörstiga nordbor.

På vissa ställen har vitsipporna sällskap av gula små kompisar. Gulsipporna.

Att vara gulsippa måste vara lite tråkigt tycker jag. De får inte alls lika stor uppmärksamhet och kärlek som sina vita släktingar. Kanske är det för att de liksom försvinner i hav av andra gula blommor som till exempel svalört och maskros.

Jag försöker att ge dem ett tröstande ord när jag passerar dem på mina vandringar.

Dagens citat:

För människan finns blott tre stora händelser: att födas, att leva, att dö. Hon vet ej om att hon föds, hon lider av att dö och hon glömmer att leva.

Kom ihåg att leva varje dag. Att verkligen leva!

Kram Annika

 

Vitsippor. Läs mer »

Låt tiden gå lite fort ett tag.

Hejsan.

Det är som om jag inte riktigt vet vilken åsikt jag ska ha det här året. Antingen vill jag stoppa upp tiden för att hinna njuta av våren och allt underbart som händer just nu.

Samtidigt vill jag att tiden ska rusa i rekordfart så att jag får hem mina två döttrar till Sverige snart igen.

Tänk… i påsk blev mitt lilla barnbarn hela 6 månader gammal. Alltså ett halvt år redan. Det gör ju såklart att man bara vill panikbromsa och stoppa upp tiden.

Samtidigt vet jag att Andréa, som ännu inte kunnat träffa sin systerson, längtar massor efter att få se honom. Så för henne och Emmy vill jag stoppa tiden så de också ska få njuta av den lille parveln innan han blir en stor gosse. Ja alla systrarna längtar såklart efter varandra väldigt mycket.

Mest för er mina döttrar, systrarna Henriksson, kommer här en liten bildbomb på Scotts påskfirande och på hans halvårsdag. För tiden kan vi inte göra något åt, den går med samma hastighet hur vi än gör. Vi kan bara göra det bästa av allting. Och jag, jag förevigar lille Tjabo-killen varendaste gång jag ser honom.

Planen var (och är ännu) en återförening av familjen någon gång under sommaren 2020. Jag håller tummarna så hårt jag bara kan för att det ska kunna bli verklighet.

Till dess längtar vi och njuter allt vi kan av nuet.

Dagens citat:

Längtan och hopp puttar oss mot framtiden.

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

Låt tiden gå lite fort ett tag. Läs mer »

Social distansering.

Hejsan.

Så mycket nytt vi människor fått lära oss den senaste tiden. Som det här med social distansering till exempel.

Hur mycket vi tagit folkhälsomyndighetens rekommendationerna till oss, är ganska olika, det har jag lagt märke till. Några fortsätter att leva ungefär som vanligt, som om allting vore normalt. Medan andra är jätterädda och sitter i total karantän.

Min man Stefan tillhör riskgrupperna och han är ganska rädd för att smittas. Han vet ju hur det är när man inte får luft och måste ha syrgas. Inget kul alls har jag förstått.

En jättebra aktivitet som man kan göra i dessa dagar är att gemensamt städa i naturen. Vilket underbart initiativ.

På påskafton samlades vi tillsammans med våra vänner vid Borrby camping. Under glatt småprat plockade tillsammans skräp längs med stranden. Det var bla flaskor, kondomer och gamla trosor, så man förstår ju hur livet var före den sociala distanseringen…

Efter ett gott arbete och några påsar skräp, bjöds vi på grillad korv vid badet. Kaffe och småprat i solen fick avsluta en annorlunda men underbar påskaftonslunch.

Även om vi människor inte gillar det här med social distansering, så tror jag att Moder Jord jublar högt!

Dagens citat:

Kriser erbjuder oss möjligheter att göra sådant som vi tidigare inte kunde göra.

Kram Annika

Social distansering. Läs mer »

Brösarps backar var önskemålet.

Hejsan.

Det finns ju inget bättre sätt att sparka igång påsken på, än att gå på tur med en kär vän. Gärna Brösarps backar, var önskemålet jag fick. Då valde jag de absolut vackraste – de norra backarna.

Vi träffades på parkeringen vid Glimmebodagården. Här brukar det vara en trevlig julmarknad i början av december, men den här dagen kände man verkligen ingen julstämning. Fåglarna kvittrade och solen strålade. Precis som man vill att det ska göra, en bit in i april månad.

Vi stretade uppför backarna, upp mot den högsta punkten. Därifrån har man en vidunderlig utsikt ut över vidderna och över hela den lilla byn Brösarp.

Vi följde den blå markeringen, som är en sträcka på cirka 5 kilometer. En underbar natur som förmodligen är Österlens vackraste.

I våra ryggsäckar skvalpade kaffe, påskmust och annat gott. När vi hittade en härlig plats i en liten glänta så slog vi oss ner med näsorna vända mot solen. Vi pickade våra ägg, skrattade och njöt av att bara vara för en liten stund.

Mätta och belåtna lämnade vi smulorna kvar på bordet åt skogens alla myror. Så fortsatte vi vår vandring på stigen som var omgärdade av vitsippor.

Kanske blev det påskens mysigaste påskbuffé för det här året. Ett ägg och en liten macka räcker långt, när omgivningen är fantastiskt och sällskapet är trevligt.

Dagens citat:

Bra vanor är lika beroendeframkallande som dåliga, men de bygger upp ditt liv istället för att riva ner.

Vanan att vara ute i naturen en stund varje dag måste höra till det bättre rutinerna.

Må väl, Annika

Brösarps backar var önskemålet. Läs mer »

Skam den som ger sig.

Hejsan.

Kanske är det någon av er som minns att jag var på reptilspaning i nationalparken för ett par veckor sedan.

(inlägget hittar ni HÄR)

Den gången såg jag inte skuggan av en endaste liten orm. Kanske var vinden för kall… Men skam den som ger sig. I påsk packade jag med mig småhundarna och Stefan och gav ormarna en ny chans.

På parkeringen vid Naturum insåg jag att alla andra människor nog också bestämt sig för att ”ormspana”, för aldrig har jag väl sett så mycket folk i parken på en och samma gång.

Backsipporna stod i full blom, och vid bäcken frodades vitsipporna så fint.

Vi vandrade på stigen längs med havet för att komma till snokarnas kärleksnäste.

Vi mötte en ung pojke som hade hittat en snok i en buske. Ormen, som jag tyckte var väldigt lik en vacker kopparbrun huggorm, skyndade sig in i den skyddande ljungen på andra sidan stigen. Den såg varken ömsint eller kärlekstörstande ut, så vi lämnade den och vandrade vidare.

Snokarnas kärleksnäste var den här dagen tomt på både snokar och kärleksliv. Vi strosade fram på sandstigen, som så vackert var omgärdad av torkad ljung. Hur kan något som är visset vara så obeskrivligt vackert egentligen.

Dagens citat:

Du behöver inte tycka som jag. Du behöver inte vara som jag. Du får vara du, men låtsas inte att du är någon annan.

Ha en fin påskdag.

Kram Annika

Skam den som ger sig. Läs mer »

Med väl godkänt.

Hejsan.

Vädret alltså!! Det måste väl ändå vara förtjänt av betyget MVG den här påsken.

Redan förra helgen startade det. Solen strålade och vi njöt av årets första korvgrillning på uteplatsen.

Gräset fick sin första finputsning, och vårt nya projekt vid gästhuset började ta rejäl fart.

Fotot är från någon vecka tidigare, då vi hade ett tunt täcke med snö.

Jag har varit vid mammas grav och gjorde vårfint och lille Scott har fått nya vårkläder för att matcha pappa Jimmy.

Jag ser nu fram emot en underbar påskhelg med sol och mycket utevistelse. Men jag plockar samtidigt fram mina minnen från förra årets påskfirande. Dagar med familjen, dagar utan restriktioner. Och som ni kanske ser, så kan vi nog ge vädret för påsken 2019 också ett högt betyg. Sol och utflykter på Österlen var det som gällde då.

Så om jag nu får önska mig en enda sak, så är jag beredd på att ta emot både snö, drivis och hårda vindar nästa påsk … bara jag får träffa hela min familj då.

Dagens citat:

Tänk ej före eller efter. Var inte frånvarande eller omedveten, ångerfull eller orolig. Sitt tacksam och öppen i livets soffa, ty livet ska upplevas här och nu.

Ha en riktigt fin påskafton.

Kram Annika

Med väl godkänt. Läs mer »

Rulla till toppen