Hejsan.
I förra veckan vandrade vi från Hallamölla till Vantalängan här på Österlen.
Det var en strålande vacker förmiddag och man kunde redan känna hur solens strålar värmde skönt.
Längs med den lekfulla Verkeån strövade vi fram på pigga fötter. Man kunde tydligt se hur allting börjat grönska. Snart, mycket snart, kommer våra skånska bokskogar att stå i sina vackraste skrud. Ja, snart exploderar skogen i en limegrön bomb.
Men först njuter vi av vitsipporna. Precis just nu så är de nog som allra finast. När träden sedan slår ut och löven skuggar marken så är sippornas tid över för den här gången.
Med kaffe på termosen och nybakta kanelsnurror så var det gudomligt att slå sig ner vid Vantalängan. Lite smått svettiga på ryggen hängde vi av oss våra jackor och bara njöt.
Sedan var det bara att vända tillbaka igen. På ängen stod ”skräppeblommorna” som små stolta svampar rakt upp. Om ett tag kommer det här området att vara en djungel av stora rabarberliknande blad. Visst är vår natur fantastisk!
Innan vi sedan skildes åt för att susa vidare i livet så var vi såklart tvungna att kila bort om till det vackra vattenfallet. Fina, underbara Hallamölla.
Dagens citat:
Ibland måste man låta ambitionen vila, för att kunna sätta sig ner en stund och vänta in sig själv.
Det här är nog en väldigt bra tid för just det, att vänta in sig själv.
Ha det gott och kram Annika
