Österlen

Hejdlöst förälskad – i en kruka.

6 kommentarer / Allmänt, Hemma hos mig., Österlen / Av / / , , , / 1 minute of reading

Hejsan

I några år har jag kikat runt efter ett par blomkrukor till mitt köksfönster. Krukor som skulle vara julinspirerade, men ändå lite mer än bara enkla röda.

Jag har surfat runt på nätet, men ingenting har riktigt fallit mig i smaken…

…förrän jag plötsligt fick syn på den underbaraste julkruka man kan tänka sig.

Tänk, här hade jag letat runt på internet, och så fanns det jag letade efter här på hemmaplan.  På Österlen. Ja, det var ju nästan som när Pippi Långstrump gav sig ut för att letade efter en ”spunk” en hel dag… ”Österlen är fan bäst”!

Det var i den underbara lilla affären ”Apotekarns” som man numera hittar uppe vid Svabesholm i Svinaberga som mina krukor fanns.

Jag kan verkligen rekommendera ett besök där i den ljuvliga affären. Där finns en massa saker som man inte har en aning om att man behöver. Men ett besök där slutar alltid med att man bär med sig en liten kass ut.

Nu verkar det dock som om den gulliga julkruka med så mycket nostalgi redan är slut, men där finns såklart en massa annat fint.

Dagens citat:

Det bästa som finns;

  • nytvättade lakan
  • sovmorgon
  • han/hon skriver först
  • att somna till regnet
  • köpa något man länge velat ha
  • skratta så det gör ont.

Ha en fin dag och kram.

Annika

Hejdlöst förälskad – i en kruka. Läs mer »

En underbar liten kås.

2 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det finns platser som betyder lite mer för mig än alla andra här på Österlen. Hälleviks kås är en sådan sagolik plats.

Hälleviks kås är den lilla plats som ligger strax nedanför Stenshuvuds norra fot. För att komma dit kör man helt enkelt bara förbi Musteriet så långt ut man kan komma.

Att jag håller den här platsen så kär beror såklart på att den är så starkt förknippad med min svärfar. Här fiskade han sin ål och här tillbringade han massor av tid med att ta om hand allt som hör till en ålafiskares sysslor. Här älskade han att vara och här känns det som en liten bit av honom ännu finns kvar.

Otaliga är de historier jag kunnat berätta härifrån. Saker jag fått berättat för mig av min Stefan. Små berättelser – vackra, roliga, dråpliga och sorgliga.

Något jag alltid tänker på är episoden när Stefan var en ung och en påhittig pågaspoling. Det var då han tillsammans med en annan ”påhittig Kivikspåg” kom på den geniala idén att få tag på fiskedrag på ett listigt sätt. Tillsammans införskaffade de en gammal järnsäng. Den placerade de båda sedan på en lämplig plats ute i havet. Därefter låg de luringarna gömda och såg hur spinnfiskarna en efter en satte sina dyra fina drag i ”det där som fanns på botten”. Senare på dagen var det bara för pågarna att vittja sin fiskedragsfälla.

Hällevik är en sagolik plats, och här finns massor av saker att berätta. Här finns en natur som är väldigt annorlunda, med sina exotiskt ovanliga träd och buskar. Allt det där kan jag berätta om en annan gång.

Den här morgonen behövde jag bara lite extra sinnesfrid och återhämtning.

Just den här morgonen var det alldeles extra underbart. Bara ett enda moln på himlen som sakta drog förbi den glödande solen.

När jag vände mot bilen på parkeringen la jag märke till att min svåger dragit upp sumpen på land och lagt iordning garnet för vintern. Höstens fiske var över.

Tack fina Hällevik!

Dagens citat:

En dag i taget, det är bra nog. Se inte tillbaka med sorg över det som varit, det är ändå borta. Oroa dig inte för framtiden, den är inte här än. Lev i nuet och ta aldrig morgondagen för givet. Gör just den här dagen värd att minnas! Lycka är en resa, precis som livet. Njut av åkturen.

Ha en härlig dag och gör något du gillar.

Kram Annika

En underbar liten kås. Läs mer »

Välbekant, men ändå inte.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan

Det finns platser som man passerar väldigt många gånger i livet. Platser som man känner så väl igen och som nästan känns som ”hemma”. Trots att man aldrig satt sin fot där…

Har ni också sådana platser?

För en tid sedan höll jag stilla mitt i ”Sträntebacken”. En plats som bara ligger någon kilometer från mitt hem.

Ett mobilt rödljus var uppsatt vid vägkanten och man var i full gång med något grävprojekt alldeles intill.

-nej nu är det sannerligen på tiden att jag stannar till och kikar hur den här platsen ser ut i verkligheten, tänkte jag för mig själv, och svängde in på den lilla parkeringsplatsen.

Jag har visserligen varit vid Forsemölla många gånger, en vacker plats som ligger på andra sidan ån. En verklig liten juvel att besöka.

På den här sidan av ån var det ett böljande landskap och av picknickbordens skick att döma, kunde jag förstå att platsen blivit bortglömd. Eller så hade man helt enkelt medvetet låtit naturen ta över och göra som den vill.

Det var en kall eftermiddag och jag var dåligt förberedd för skogsvandring. Ändå kunde jag inte låta blir att ströva runt en god stund.

Att mitt i skogen få se mossbeklädda gamla stengärde får alltid mina tankar att sväva iväg. Jag undrade såklart hur de kommit till, av vem och jag förundrades över vilket arbete som faktiskt låg bakom.

 

Hit kommer jag alldeles säkert att återvända när våren nalkas. För tänk er bara, en ljuvlig vårdag här med öronbedövande våryster fågelsång…

Dagens citat:

Jag vill söka tystnaden, för att träna mitt öra, att genom sorlet av röster, höra min själs sång.

Ha en riktigt fin dag, oavsett om ni ska julstöka, jobba eller bara njuta av lugnet.

Kram Annika

Välbekant, men ändå inte. Läs mer »

Från dans till jul i Dungen.

4 kommentarer / Allmänt, Österlen / Av / / / 2 minutes of reading

Hejsan.

I helgen var vi på den sötaste lilla julmarknad ni bara kan tänka er.

Vi var i Dungen i Östra Vemmerlöv – den där charmiga lilla festplatsen där säkert varenda Österlening i min ålder varit på dans och svängt sina lurviga ben. Kanske en aning på pickalurven också, i alla fall har jag ett svagt minne av att det kan ha varit så.

Men den här härliga novembereftermiddagen var det julstämningen så det stänkte om det.

Det var tomte, det var glögg och det var julgransförsäljning.

Goa gubbar träffades och innanför stånden stod påbyltade försäljare och erbjöd sina charmiga små hantverk från bygden.

Åhhh, vad jag skulle vilja ha ett litet Simrishamnshus, eller två.

 

Undertiden som jag gick och trånade över allt fint som fanns att köpa, så haltade min Stefan mest runt och pratade med alla människor han kände. För sådär är det när man går på julmarknad här i vår hembygd, mesta tiden går åt till att prata med vänner och bekanta. Och det är ju faktiskt det som är det mysiga tycker jag. Att vi  alla kryper ur våra stugor och träffas lite i höstmörkret.

När jag med en ny dörrkrans på armen, nöjd gick mot utgången, kunde jag inte låta bli att minnas tillbaka till ungdomens danser där i Dungen. Varma sommarkväller med sandaler på grusiga fötter. Pengarna slösades bort på chokladhjul och lotter, och i ögonvrån höll man koll på någon snygg yngling … Ljuvliga minnen!

Ni som missade den här lilla gulliga julmarknaden, ni får hålla ögonen öppna nästa år.

Dagens citat:

Sluta grubbla för att försöka

förstå andra, börja med

att försöka förstå dig själv.

Ha en fin dag och kram

Annika

Från dans till jul i Dungen. Läs mer »

Rulla till toppen