Sida vid sida på första parkett.

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 3 minutes of reading

Hejsan.

I torsdags började dagen så himla vackert.

Min vän och jag hade studerat väderprognosen noggrant i flera olika appar och vi förutspådde att det skulle kunna bli en fin gryning just den här morgonen. Vi var båda överens, vi ville vara tidigt ute för att inte missa allt det vackra. Alltså steg vi upp vid fyra, för att ses vid vårt särskilda träd i skogen,  vårt ”Pippiträdet” som vi döpt det till.

Redan när vi kom ner till bryggan så förstod vi att vi prickat in en av de vackraste morgnarna. Sakta blev färgerna på himlen allt tjusigare.

Vattnet var ungefär 9 grader. Vi badade och ovanför oss sjöng fåglarna sina underbara vårkonsert för oss. När vi kommit upp ur vattnet och torkat oss och sedan fått på oss kläderna igen, så satt vi där, sida vid sida på vår älskade brygga. Som så många gånger förr var vi eniga om att det var som att sitta på första parkett och beskåda naturens eget underverk. Vi kunde inte annat än att förundrades över morgonens skådespel. Allting var så vackert.

Nej, man behöver verkligen inte åka till andra sidan jordklotet eller till något exotiskt land långt bort, för att få uppleva vackra soluppgångar. Man kan bara stiga upp och gå ut på närmsta öppna ställe och njuta av härligheten. Det finns de som bor vid havet här på Österlen, som aldrig upplevt en vacker soluppgång vid havet. En man hörde en gång av sig och undrade om jag vill skicka ett foto på en soluppgång vid Haväng. Han hade bott i närheten under en stor del av sitt liv och ändå aldrig upplevt en vacker gryning där. Han var nog en sömntuta, den mannen, och självklart delade jag med mig av mina bilder. Men det är ju så mycket härligare att njuta av det i verkligheten.

.

När solen sedan steg upp över trädtopparna så var det rosa ögonblicket borta. Jag och min vän packade ihop våra saker och gav oss iväg på lite vandring.

Precis i gryning, när solen kikade fram, så sjönk temperaturen rejält, nästan till någon minusgrad. På vattnet bildades vackra dimslöjor som såg ut att dansa på vattenytan.

Trots att vår vandring i skogen är drygt en mil lång så går tiden alltid alltför fort. Vi hade så mycket att prata ikapp om, så vi bestämde att vi skulle gå hem till mig och göra frukost tillsammans efteråt. Kylskåpet var ganska tomt, men finns det ägg och kaffe så klarar man sig länge. Jag är så glad och tacksam för de här stunderna med min vän. Enkel lyx i vardagen som inte kostade oss ett enda öre, och frisk luft och motion fick vi på köpet, ja till och med ett gratis bad blev det ju.

Dagens citat:

De människor som får ut mest av livet är inte de som levt ett sekel utan de som har levt varje minut.

De här morgnarna vid bryggan med min vän, är stunder då jag verkligen lever fullt ut♥

Ha det fint.

Annika

Dela gärna
     

Sida vid sida på första parkett. Läs mer »

Trädgården i närbild.

6 kommentarer / Hemma hos mig., Natur, Trädgård / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

I onsdags vaknade vi upp till en fin och solig dag. Det var kallt som tusan, men solen väckte vårkänslorna rejält.

Stefan skulle på kontroller hos sin läkare i Lund, och jag passade då på att ägna tiden åt lite trädgårdsarbete.

Hundarna följde glatt med mig ut. Ibland stänger vi av halva trädgården för att de inte ska kunna springa på hela tomten och skälla. Nu på våren är de alltid lite extra på sin vakt och ”alarmerar” så fort någon inkräktare (enligt deras bedömning) närmare sig ute på vägen. För deras egen skull så låter vi dem inte stå där och skälla i tid och otid, det blir enbart stressande för både dem själv och för oss.

När jag låg och rensade ogräs, så fick hundarna såklart vara med mig. De vill ju alltid vara där vi är.

Många vårblommor hade börjat kika upp. Det var kungsängslilja, backsippa och pion. Livet är ganska behagligt när man ligger med näsan mot jordklotet och drar bort det där första frodiga ogräset.

Magnolian hade fått svällande, rosa knoppar och trädgårdens enda kejsarkrona hade en stark odör av cannabis.

Inne på sängen låg våra båda katter och sov som stockar precis hela dagen. När kvällen kom så väntade musjakt på ”paret katt” och sängen intogs istället av hundarna. Jag tänkte tillbaka på tiden då vi hade våra stora hundar. De fick minsann aldrig sova i vår säng, men nu har det blivit lite andra regler. Småhundarna badar betydligt oftare  och jag tycker nog att det känns enklare att tvätta sängkläder nu när det bara är jag och Stefan i huset. Enda negativa är att man ibland kan få det lite trångt, men det är så mysigt att ha dem alla så nära.

Med åren blir man nog också lite mindre noga och tar allting med lite mer ro. Trädgården får bli som den blir och ibland har jag betydligt viktigare saker för mig än att städa och byta lakan. Sånt kan man alltid göra ”nästa dag”.

Dagens citat:

Ägna inte för mycket energi åt sånt som inte ger energi tillbaka.

Saker som ger mig energi är familj och vänner, husdjuren, trädgård och natur. Vi är alla olika, så kanske är det helt andra saker som ger dig energi. Är städning en hobby, så självklart så ska man ägna sig åt det.

Må fint.

Annika

Dela gärna
     

Trädgården i närbild. Läs mer »

Övar på att bara ta det lugnt.

1 kommentar / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Den här veckan började med att jag fortsatte att ta det lugnt. Min ögonlocksoperation kändes helt ok. Det var blått och svullet, men ingen smärta alls. Uppmaningen från doktorn var ändå – inga pulshöjande aktiviteter.

Promenader är alltid tillåtet fick jag besked på, så hundpromenader har det verkligen blivit.

Inte behöver man vara inomhus hela tiden bara för att man ska ta det lugnt. Frisk luft och vårväder måste ju vara det bästa man kan ge kroppen när den ska återhämta sig och läka.

Att gå ut på promenader tillsammans med mig, det var alla i ”lilla gänget” med på. De hoppade, de skällde och de dansade runt i cirklar, lika glada som alltid.

Jag kunde nästan se hur allting slog ut i skogen, lite mer för varje dag. Vita körsbärsblommor och små vita blommor på (vad jag tror)  tjörnebuskarna. Av videungarna hade det blivit ”videtonåringar” istället – de var utslagna och redo att föröka sig. Jag kände att det här med att ta det lugnt var ju nästan något jag skulle kunna vänja mig vid.

Boktips.

Att ta det lugnt, har också betytt att jag lyssnat på en del ljudböcker. En bok som berörde mig på djupet var den sanna historian som heter ”Glöm aldrig Tintin” av Sanam Gharaehh. Det är en oerhört tragisk historia om hur en 8 årig pojke tvingas till umgänge med sin pappa, trots att det fanns så många varningssignaler – pojkens egen rädsla för sin far och en förtvivlad mamma som inte kunde göra annat än rätta sig efter de domslut som tagits … Jag förstår inte varför föräldrars rätt till umgänge ska kunna gå före barnens egen vilja och tydliga tecken på rädsla. När ska beslutsfattare och myndigheter ställa sig på barnens sida?? Jag kan verkligen rekommendera att läsa boken. Trots att den är oerhört sorglig så är den så fint och känslosamt berättad.

Dagens citat:

Ibland får man bara bestämma sig för att dagen ska bli superbra.

Och superbra blev min dag.

Ha det fint

Annika

Dela gärna
     

Övar på att bara ta det lugnt. Läs mer »

Moder jord står i blom.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

I måndags, när solen kikade fram, så kunde jag inte låta bli att ge mig ut i skogen med min kamera över axeln. Solglasögonen fick sitta på, för att inte skrämma ihjäl någon med mina nyopererade ögonlock.

Det var verkligen så himla fint när alla vitsipporna stod i full blom.

Jag tog den lilla stigen upp över Åsstigen, där vet jag att det på sina ställen brukar vara så mycket vitsippor.

Ganska snart föll jag på knä för att komma i den bästa vinkeln med kameran. Doften av vitsipporna jag fick i näsborrarna när jag låg där på knä, gav mig en förnimmelse av min barndomen. Alltså, den doften väcker ju så många minnen!!

 

I ett ihoprullat fjolårslöv satt en nyckelpiga och gömde sig. Vid en liten lungört svärmade en humla vårystert omkring, själv hade jag fått två stora gräsfläckar på mina jeans, fast vad gjorde det, Det är fantastiskt vad man får uppleva, bara man lägger sig ner i en vitsippssbacke.

Det är något alldeles speciellt med den här första tiden på våren. Jag gläds så mycket av varje litet vårtecken. Jag tassade så försiktigt jag kunde och det kändes som om den här första spirande våren var så bräcklig och ömtålig. Tids nog kommer allting att explodera i naturen, då hinner man ju inte längre med, det är likadant varje vår. Det går så sakta, så sakta och så plötsligt säger det bara phhoooff.

Dagens citat:

Varje gång livet får ner dig på knä, res dig upp igen. Som om du hade vingar.

Fredag igen, njut av den.

Annika

Dela gärna
     

Moder jord står i blom. Läs mer »

Lugn promenad, nosework och boktips.

6 kommentarer / Boktips, Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

I söndags gick allt i ett lite lugnare tempo än vanligt här hos oss.

Jag var nyopererad på båda ögonlocken. Ett ingrepp jag blivit erbjuden av sjukvården för fyra år sedan, men då inte riktigt vågade. Den gången tackade jag nej. Nu hade jag återigen fått erbjudande om en sådan operation. Läkaren bedömde att jag behövde det för att få ett bättre synfält. Den här gången sa jag, ok då! Eftersom jag det senaste året fått mer och mer spänningar i pannan, så var väl tiden inne att göra något åt det.

Rekommendationen var att hålla sig lite i stillhet den första tiden efter ingreppet, så jag och Stefan tog bara små promenader med hundarna. Vädret var härligt, så det var bara skönt att komma ut lite.

Att ha ett par solglasögon kändes skönt när solen strålade, för att kisa med ögonen gick inte särskilt bra då allt var svullet och det stramade i stygnen.

Till hundarnas glädje blev det lite roliga hundaktiviteter på eftermiddagen. Nosework är något som de älskar att göra. Att träna sig på att leta efter en viss doft som jag gömt på olika ställe ger dem sådan bra mental stimulans.

De flesta hundar må bra av att arbete med sitt luktsinne. För en hund är det ju deras absolut viktigaste sinne. Ofta blir vi människor förtvivlade om vår hund skulle bli blind, men man får inte glömma att för en hund är luktsinnet så mycket mer betydelsefullt. Man säger att för hundar är lukten hela deras värld, därefter kommer hörseln och först på tredje plats är alltså synen. Att låta sin hund få använda sin nos är därför så himla viktigt.

Molly, Lykke och Penny  är kanske inga stjärnor på nosework någon av dem, men det älskar det verkligen alla tre och de blir härligt trötta efteråt.

Boktips

Jag har lyssnat på en så läsvärd bok som heter ”Lång väg hem, mina 25 år i sekten” av Mariette Linstein. Det är en verklig skildring skriven av en kvinna som efter 25 år lyckades fly ifrån scientologerna.  Man får följa hennes liv från det att hon gick med i sekten som mycket ung, tills hur hon lever nu, så många år senare. En bok jag kan rekommendera.

 

Dagens citat:

Ibland sitter jag och väntar på att verkligheten ska bli vacker. Ibland sitter verkligheten och väntar på att jag ska se allt det vackra.

Ha en fin dag.

Annika

Dela gärna
     

Lugn promenad, nosework och boktips. Läs mer »

En morgon jag längtat efter.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Äntligen kom den där morgonen som jag längtat så mycket efter. Den där morgonen som skulle bli sådär extra vacker och som jag fick dela med den finaste vännen man kan tänka sig.

Av lite olika anledningar så hade jag och min fina vän T, inte kunnat ses på ett bra tag. När jag nu fick se henne komma vandrande där i mörkret, så kände jag mig så barnsligt lycklig. Jag hade saknat henne, nästan som när man gick i lågstadiet och fick träffa sin bästis igen efter ett långt sommarlov.

Att det skulle komma att bli en fin morgon det hade vi gissat, men vi kunde väl inte tro att det skulle bli så himla magiskt som det nu blev. Precis en sådan morgon som vi båda längtat efter.

Vi hoppade glatt i vattnet från vars en sida av bryggan. Temperaturen i vattnet hade stigit till drygt nio grader, så något kallbad kunde vi ju inte längre kalla det. Härligt, friskt vårdopp. får det nog benämnas.

Sedan satt vi som vanligt och drack vårt te, vi pratade om viktigheter och vi fnissade. Vi pratade om precis allt som hänt sedan senast vi sågs. Vi förundrades över allt i naturen och vi häpnade över den magnifika soluppgången vi fick uppleva, trots att vi varit med om det här så många gånger förut. Men vi är överens om att det är alltid något som skiljer sig från ena året till det andra. Det är aldrig likadant, det är alltid nya upplevelser.

Efter det tog vi vår härliga runda i skogen, den som är ungefär en mil, och sedan gick vi hem till oss där Stefan gjort frukost åt oss alla. Det blev en så mysig morgon på alla sätt och vis. Precis en sådan morgon som jag längtat efter ett bra tag.

 

Dagens citat:

Livet är kort. Följ ditt hjärta. Häng med människor som gör dig lycklig och gör det som gläder dig. Det finns inte tid för annat.

Ha en härlig dag.

Annika

 

 

Dela gärna
     

En morgon jag längtat efter. Läs mer »

Grått och grönt i skön harmoni.

8 kommentarer / Natur, Österlen, Trädgård / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

När jag gav mig ut tidigt en morgon i förra veckan så låg dimman tät över landskapet.

Ramslöken stod som allra frodigast och godast. Jag plockade en liten knippe blad med hem för att lägga i kvällens sallad. Det blir sällan att jag frossar i dessa populära godsaker direkt. Kanske är det för att jag har det alldeles för nära och lättillgängligt, eller så är det helt enkelt för att jag tycker att det har blivit en aning överreklamerat. Nu för tiden ska ju precis allting innehålla ramslök. Det har liksom blivit ”lite fint” med ramslök. Jag älskar all sorts lök, så såklart gillar jag ramslök också, men egentligen inte mer än någon annan variant.

Vitsipporna står också som allra vackrast just nu. Dock gillar de inte kyla, blåst och dåligt väder. Då gömmer de sig under kronbladen, men så fort solen kikar fram och dess strålar värmer minsta lilla, ja då kikar de upp som om de allihopa vänder sina ansikten mot solen. Just den här morgonen var det allt lite extra blyga…

Det gråa vädret och den gröna mossan var så vackert ihop. Det liksom lyste upp av allt det gröna på marken. Det känns så ljust i skogen vid denna årstiden. Så fort träden sedan får blad så kommer all undervegetation att liksom vissna ner eftersom ljuset då  blir betydligt mindre.

Vi längtar alla till sol, vårvärme och till att boken står nyutslagen. Det är ju fantastiskt vackert. Men jag försöker stilla mig. Jag tränar mig i att se de vackra i varje skiftning, i varje sorts väder och i det som är just nu.

Nu börjar den härliga tiden då man kan plocka in små buketter från trädgården.

Vitsipporna växer lite överallt i vår trädgård. I mina rabatter räknar jag dem som ogräs, men annars får de står lite där de vill. Och pärlhyacinterna. De är ju så himla fina. Nästan varje år sätter jag ner några nya små lökar, så nu kommer även de lite här och där. De är som små konstverk när man kikar på dem lite mer i närbild. Så fantastiskt fina.

Även påskliljorna kommer lite här och där hemma hos oss. Jag ”hatälskar” dem. De är inte min absoluta favoritblomma, men ändå bara älskar jag dem vid den här tiden. Pingstliljor är en betydligt större favorit, men av dem har jag bara några få stycken som brukar komma lite senare.

Dagens citat:

Möjligheter möjliggörs genom att omöjligheter omöjliggörs.

Njut av dagen, och se dina möjlighet.

Kram kram

Dela gärna
     

Grått och grönt i skön harmoni. Läs mer »

En sörjande svan.

6 kommentarer / Boktips, Djurliv, Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej.

I förra veckan när jag gick ner till sjön för mitt morgonbad så hade jag sällskap av ett vackert svanpar som stilla gled fram på vattenytan.

Jag la lite extra märke till dem eftersom det såg så stilla, fint och harmoniskt ut.

Dagen efter var det dags för en löptur istället för morgonbad. Jag njöt av den annalkande våren och av att nästan kunna se hur allting grönskade från den ena dagen till den andra. Stegen kändes lätta och jag njöt för fullt.

Plötsligt hörde jag ett annorlunda läte ute ifrån sjön. Det var som ett klagande och förtvivlat rop. Mitt ute på sjön simmade en av svanarna runt i cirklar och utstötta sina högljudda sorgeskrik.

Strax efter föll min blick på något vitt i vattenbrynet. Det var den andra svanen som låg död i strandkanten. Det var så förfärligt ledsamt att beskåda den sörjande svanen och upplevelsen hängde sig kvar i mig resten av den dagen. Tänk så mycket som händer i djurens värld, saker som vi kanske inte vet om, eller inte skänker en tanke på.

I min hjärna ringde en signaturmelodi från ett barnprogram som gick då jag var barn. Fablernas värld. Kommer ni ihåg den texten, att djuren har ju också känslor.

Joo! Här står vad djuren gör och tänker,
djur har också mänskors känslor,
djuren är väl också mänskor.
Ja det är just vad dom är,
I fablernas värld, i fablernas värld

Jag minns exakt hur melodin går.

Boktips

Jag hittade ingen ljudbok som jag kände för att börja på, så av en slump dök ”Dagbok från ett kvinnofängelse”  av Lillemor Östlin upp. Man kan nog säga att det är en fortsättning från ”Hinsehäxan”. Intressant och lättlyssnad.

Dagens citat:

Ibland räcker det med att bara blunda, för att kunna se lite längre.

Ha en fin tisdag. måndag – jag var lite snurrig där…

Kram kram

Dela gärna
     

En sörjande svan. Läs mer »

Liten snigel.

4 kommentarer / Djurliv, Familj, Trädgård / Av / / , , / 3 minutes of reading

Hejsan.

För precis en vecka sedan var barnbarnen här. Det var en underbar vårdag och vi var ute nästan hela dagen.

Det är så härligt i trädgården nu när det dyker upp en massa nymorgnade invånare både här och där. Killarna gillade särskilt när en snabb skalbagge kröp från mina händer till deras. Fast när jag kom bärande på årets första vinbässnäcka, då ville ingen av dem längre prova att hålla den i sina egna små händer.

Vi satte den på en stubbe där vi istället kunde titta till den lite då och då. Fotot på snigeln blev inte det bästa, så  jag har letat upp bilden på det förälskade snigelparet istället  (ja, det har ju blivit en del snigelbilder genom åren)

Efter alla sniglar och småkryp så enades vi om att vi var sugna på lunch. Scott ville ha pannkakor. Jag gick in och gjorde ett helt lass med nygräddade pannkakor åt oss. När allt var klart så sa Scott, Nicolaj tycker inte om, och jag är inte så hungrig… Suck! Det är ju en farlig tur att jag har en matglad make…

När jag hade trugat i pojkarna lite pannkakor trots allt, så var det lek och bus som gällde på nytt.

Scott hade tjatat om att titta på TV hela dagen, så när det bara var en stund kvar innan grabbarna skulle åka hem, så gav jag med mig. Scott kunde ju titta en stund på Tv medan jag och Nico var ute i trädgården med hundarna.

Det är bra när Nico är här, för han är en hejare på att städa. Med en gammal diskborste och en burk vatten så gjorde han allting ”rent”…. all singel, sin traktor, trallgolvet, trappan till friggeboden, ja kort sagt allting. Hela tiden upprepar han, ett av de få ord som han kan, ”täda”

När mamma Amanda kort därefter anlände ifrån sitt jobb, så hördes en hejdlös gråt ifrån TV-rummet. Scott hade av någon outgrundlig anledning trillat ner från soffan och slagit i sitt öra så en droppe blod hade trängt fram från såret. Han hävdade bestämt att han absolut INTE snurrat på fåtöljerna som ju är strängt förbjudet. Gråtande hulkade han att han aldrig någonsin skulle komma att bli glad igen. Händelsen föll dock i glömska, och någon dag senare när fröken frågat vad han gjort på örat så drog han till med att han sprungit med sina ”snabbskor” och trillat i gruset och slagit sig. Ja, den versionen var ju tuffare än att ha trillat ner för mormors TV-soffa.

Dagens citat:

Barn är alltid i underläge. Vuxna är alltid i ansvarsläge.

Såklart gnagde mitt dåliga samvete. Jag borde sett efter så Scott inte slog sig, jag borde sagt åt honom ytterligare en gång att inte leka med snurrfåtöljen, jag borde….

Ha en fin söndag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Liten snigel. Läs mer »

Spirande vårtecken och en ihärdig linslus.

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen, Trädgård / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

För varje dag så kommer det allt fler vårtecken. Man kan nästan se, från dag till dag, hur det grönskar och frodas i trädgården och i naturen nu.

Aldrig förr har vårt persikoträd blommat så ofantligt mycket som i år. Kanske får vi mängder av söta, goda frukter det här i året. Ja, man kan ju alltid hoppas. I vilket fall som helst så ska vi äntligen bruka lite allvar med att beskära det där trädet rejält till hösten.

Vid sjön har vitsipporna slagit ut nu, även om de kniper ihop sina kronblad så fort det blir lite kallt och blåsigt. En liten bukett till lilla vasen i köket fick följa med mig hem från min vandring.

Ramslöken står som frodigast just nu. Även om jag inte plockar några mängder, så blir det några blad med hem för att ha i salladen ibland. Sedan gäller det att inte plocka bladen precis vid stigen, för det har man ju sett hur många hundar som brukar pinka precis där…

Linslusen

Här hos oss finns ett äkta par som vandrar runtomkring vår trädgård. Herr och fru Fasan. Så fort någon av oss kommer ut ur huset så skriker Herr Fasan till i ett gällt kackel och rusar på vingliga ben skrämt iväg ett par meter. Var man än går så är han där.

En kväll klickade till i Stefans viltkamera som han har uppsatt för att hålla koll på vildsvinens framfart om nätterna. Men nej, det var ingen vild gris. Det var Herr Fasan. Som vi skrattade när vi såg honom sticka upp sitt röda nylle mitt i bild.

Förut var vår katt Felix en duktig jägare och det hände faktiskt att han tog sig en fasan till middag. Numera är Felix en gammal herre och han har nog lagt sådan jakt på hyllan för gott.

Ja våren är här nu på riktigt, och nog skulle man ville stoppa upp tiden litegrann för att hinna njuta av allt.

Dagens citat:

Lev i nuet! Det är inget krav, det är ett erbjudande.

Ha en jättefin fredag.

Annika

Dela gärna
     

Spirande vårtecken och en ihärdig linslus. Läs mer »

Rulla till toppen