sommar

En svala gör ingen sommar.

6 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Nej, en enda svala räcker ju inte för att göra en sommar, men en hel familj borde ju faktiskt vara fullt tillräckligt. Hos oss har svalorna byggt i nocken under carporten som är till vår traktor. I dagarna har ungarna blivit flygfärdiga och är nu nära att lämna boet. De är så himla söta, våra surmulna små svalungar. Det är nog tur att de är på väg att flytta, för Stefan börjar bli lite trött på att putsa traktorn fri från fågelbajs i tid och otid.

Ett annat talesätt som min pappa Kurt instiftade, det var ”att när marknaden var över så var sommarn nästan slut”. Ja, nog för att det går ganska fort, men ännu har vi väl en hel del sommar kvar, det vill jag tro. Jag minns hur vi alla i familjen suckade när dessa ord yttrades – varenda år.

Men marknaderna är ju över och förbi för den här gången. Jag som brukar älska Kiviks marknad var inte alls lika förtjust som vanligt.

Tyvärr inträffade också en tragisk dödsolycka första marknadsdagen, och det där la nog en sorlig stämning över allt vad marknad heter i år.

Jag, Stefan och Emmy besökt marknaden på dess sista dagen. Vädret var perfekt. Vi köpte honung och strosade runt en stund, men den där riktiga markandskänslan infann sig aldrig.

I tre veckor har jag nu jobbat på bästa Lokalföreningen i Brösarp. Tre veckor som gått svindlande fort och jag har verkligen älskat varenda minut som jag varit där. Men nu väntar lite mer ledighet igen, och det ska bli skönt. Kanske får bloggen då också lite mer kärlek igen…

 

Dagens citat:

Sätt upp några mål. Det behöver inte vara så specifikt. Men själen mår ofta lite bättre när den vet ungefär vart den är på väg.

Ha det fint.

Annika

En svala gör ingen sommar. Läs mer »

Lite grann från ovan och en nyklippt Stefan.

7 kommentarer / Allmänt, Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , / 3 minutes of reading

Hejsan.

Minns ni förr i tiden, då man kunde köpa flygfoton på sina hus och gårdar. Då, på den tiden, togs bilderna från flygplan. Försäljarna gick sedan runt och erbjöd flygfoto till respektive fastighetsägare för en ganska ansenlig summa pengar. Jag minns att de var ganska dyra. Dessa foton hade man fint inramade och upphängda på hedersplats i huset. Numera behövs inga flygmaskiner för det ändamålet. Nu tar man istället  både bilder och filmer med en drönare. Lätt som en plätt alltså.

Fast har man ingen drönare, då får man klättra, som jag.

Det var Stefan som byggt ett väldigt högt jakttorn. Jag tyckte att jag kunde passa på att föreviga vår omgivning däruppe ifrån, innan tornet kommer att flytta ut i skogen. För första gången fick jag se vårt vackra sedumtak lite mer i närbild också. Lite längre fram på sensommaren så brukar det blomma så fint däruppe på vedskjulet.

Dessutom upptäckte jag att det var hög tid att rensa takrännorna.

Stefans passerade nedanför, men ville nog inte vara med på bild.

Ett ”klätterfoto” på mitt barndomshem i Christinehof finns också i mitt bildarkiv. Jag minns att jag var ganska stolt när jag lyckades klättra upp i det högsta trädet en bit från huset och knäppa den här bilden. På den tiden tog man inte några foto i onödan, så en enda bild tog jag bara, innan jag sedan klättrade ner igen. Inte heller kunde jag kontrollera hur fotot blev, utan jag fick snällt vänta tills det var dags för framkallning. Idag älskar jag  att jag har den här bilden. Man kan se min lillasyster som sitter på trappan med en katt och vår dvärgpudel Otie vid sin sida. Vid uthuset står pappa Kurts folkvagnsbubbla parkerad, den som han körde i skogen med. Vid husknuten finns vår runda soptunna, som på den tiden var gjord av galvad gallerplåt, där man hade en papperssäck inuti. Jag kan än idag minnas hur det där locket hördes då det  skramlande föll ner när jag varit ute och kastat soporna. Så finns min mamma Ingrids fina trädgårdsland till höger, där som hon alltid sådde luktärter längs stängslet. Det fanns dill och persilja och ringblommor, och såklart potatis.

Nyklippt

Innan jag och Andréa åkte iväg till Rörums backar i söndags kväll, så passade Stefan på att få frisyren justerad litegrann. Han litar inte längre på mina färdigheter som frisör, men tydligen har han större förtroende för min dotter.

I buskarnas skugga låg katten Felix och låtsades sova. Han visste att om han inte passade sig noga så skulle turen komma till honom också, och det här med hårvård är inte det han gillar allra mest. Åtminstone inte på alla ställen på kroppen…. katten alltså 😉

Dagens citat:

Vi borde dansa mer. Vi borde sjunga mer. Vi borde leka mer. Vi borde leva mer.

Den här dagen är som gjord för allt det där. Glad midsommar.

Kram Annika

 

Lite grann från ovan och en nyklippt Stefan. Läs mer »

En slapp dag hemma i Gyllebo.

Lämna en kommentar / Familj, Okategoriserade, Österlen, Trädgård / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Bästa dagen på hela sommarn kanske blir den där slappa dagen, då jag bara såsade runt hemma i min egen trädgård.

Lika mycket som jag älskar att fara på utflykter runt om på Österlen, lika mycket älskar jag att bara vara hemma i min egen trädgård. Ensam, med min familj runt omkring. Ingen mer, bara vi.

Att ha möjlighet att koppla av. Att strosa runt, plocka lite ogräs och njuta av alla blommor och växter som står så vackert nu. Ja, kanske blir det min allra bästa dag på hela sommarn… En rofylld dag för kropp och sinne.

Dagen då vi hoppade över kvällsmaten och tog en vin- och ostkväll i orangeriet istället. Kanske blir det min bästa kväll på hela året? Kvällen då vi tände levande ljus, letade fram gamla knasiga slitna spel från 80-talet och umgicks. Umgicks sådär på riktigt menar jag!

När man umgås så ska såklart alla djuren också få vara med. Självklart. Annars blir det inte årets bästa kväll.

En ledig dag hemma i trädgården med familjen är underskattat. När jag var ung kallade vi det för att ”slappa”. Nu tror jag att det heter ”chilla” istället. Men jag är ganska säker på att innebörden är exakt densamma.

Dagens citat:

Håll dig tätt intill människor som känns som solsken.

Så måste man försöka skina som solen själv också – glöm inte det.

Kram på er.

Annika

En slapp dag hemma i Gyllebo. Läs mer »

När värmen kom, då exploderade allt.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen, Trädgård / Av / / , , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Med Juni månad kom värmen. ”Phhofff”, sa det , så exploderade allt.

Vid vårt lilla gästhus har vi två små miniatyräppelträd. Över en natt så slog de ut och blev översållade med blommor.

Rhododendron och aklejan smällde till och brast ut i sina fullaste blomsterprakt.

Mina luktärtor har fått flytta ut och när värmen kom så kunde jag nästan se för blotta ögat hur de sträckte sig mot skyn.

Naturligtvis så har jag inte kunnat hålla mig från att köpa sommarblommor. Nu tronar det ändå lite olika blomster på min gamla stege vid poolen. Stegen som jag fyndade på Österlens bästa loppis i Brösarp, för ett antal år sedan.

I skogen har det också ”phoffat” till av värmen. I sista stund for jag ut och plockade en bukett av min absoluta favoritblomma. Liljekonvalj. Den vackraste blomman man kan tänka sig, och den absolut godaste doften.

Det gäller att hänga med i svängarna när det phoffar!

Dagens citat:

Det är din väg, bara din. Andra kan gå bredvid dig, men ingen kan gå den åt dig.

Ha en fin dag, oavsett var ni går idag. Stanna upp och lukta på en blomma för en stund, stanna upp och lägg märke till allt det vackra. Tiden rusar, så vänta inte.

Kram Annika

När värmen kom, då exploderade allt. Läs mer »

Det som betyder mest.

2 kommentarer / Familj, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Snart har det gått hela fem år sedan jag skrev mitt först inlägg här på bloggen. Det första lilla inlägget som ”Gylleboannika”.

Då när jag började blogga så hade jag ungefär tio trogna läsare och mitt främsta syfte var att skriva för min älskade familj, mina döttrar och för mig själv.

Men en baktanke hade jag med mitt skrivande… det var att aldrig ge min äldsta dotter chansen att glömma sin födelseort. Hon skulle inte risker att glömma Österlen och den underbara naturen vi har här. Andréa som i en stor del av sitt liv pluggat och jobbat runt om i världen. Bloggen skulle bli en ständig påminnelse om allt underbart vi har här hemma.

Ni som kikar in här på bloggen är såklart också lika välkomna, precis allihopa. För jag tycker bara att det är roligt att dela med mig av mina tankar och bilder till er alla.

Men jag ska erkänna, att aldrig blir jag väl så glad som när Andréa kommenterar på min snapchat…

-mamma, vilken fantastisk bild idag på bloggen, gud vá jag längtar hem …

Inga ord kan betyda mer!

Att ha en dotter på andra sidan jordklotet, som jag bara träffa en vecka om året, det är ganska tufft för en mamma. Hjärtat slits liksom itu en smula. Men genom min blogg vill jag ge henne en dos av den underbara naturen som jag vet att hon älskar så mycket, samtidigt som hon ska känna att hon har en liten fot kvar här hemma.

Jag vill ge henne en liten bit av vår gemenskap. Små enkla, vardagliga ting som aldrig blir sagda annars. Årstidens väder, en ovanlig fågel, en ljuvlig morgon, en vanlig morgonrunda runt sjön…

Och vill just du också hänga med här på bloggen så blir jag enbart glad och lite stolt.

Dagens citat:

Vi har inte ärvt jorden från våra föräldrar, vi har lånat den av våra barn.

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

 

 

Det som betyder mest. Läs mer »

Rulla till toppen