Julen varar än till påska.

Lämna en kommentar / Allmänt, Hemma hos mig. / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej hej
Hos oss varar ofta ”julen än till påska”…
I år är det i form av en alldeles otrolig amaryllis. Den har gett blomstängel efter blomstängel och jag helt tappat räkningen på hur många.
Jag och Stefan har fått den här mirakelblomman av en vän och affärsbekant. Han överräckte den urskuldande till mig med orden:
-ja, det blir det gamla vanliga ….
Alltså, jag älskar ”det där gamla vanliga”!! Jag älskar ju blommor, det finns ju inget bättre…. och det tror jag att min man Stefan också gör, han har bara inte förstått det själv ännu …
Så tack Ola!
Veckorna i januari går i sin vanliga lunk. Sakta börjar almanackan för året att fyllas på med roligheter. Inga stora saker …än … men små trevliga grejer att se framemot.
Lite, aningens avundsjuk är jag på min lilla Emmy som inom kort tänker lämna Australien och bege sig till Indonesien. Åhhhh, de där båda gottegrisarna!! Emmy och Matilda.
Ha det nu så underbart!
Själv sitter jag här hemma i lugna Gyllebo och jobbar mest. Emellanåt tar jag mig en liten paus och njuter av fågellivet.
Men på polisstationen ligger att alldeles nytt rykande färskt pass med mina fingeravtryck i …. Jag är närsomhelst redo att fara ut i vida världen…. (mest så du vet Andréa)
Dagens citat:
Till den avundsjuke:
Att blåsa ut andra människors
ljus kommer aldrig få din egen låga
att lysa starkare.
Prova att lyfta och berömma istället. Det blir som ringar på vattnet och allt det goda stänker tillbaka på sig själv också. Som god karma.
Njut av dagen.
Kram Annika
Dela gärna
     

Julen varar än till påska. Läs mer »

Tjejmilen på en timme … det borde gå.

Lämna en kommentar / Allmänt / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Jag kikar bara in för att önska er en fantastisk lördagskväll och hoppas ni alla mår härligt bra.
Jag har grävt lite i mitt bildarkiv och fastnade för tre sköna vinterbilder. I januari är vi faktiskt mitt i vintern … om vi vill det eller ej … även om man börjar kunna känna en svag doft av en annalkande vår såklart.
Jag har anmält mig till tjejmilen i september. Oj… som jag längtar. Jag vet precis hur kul det är – jag har sprungit den förut.
Jag brukar ha små mål att kämpa för i livet, och i år tränar jag lite extra för att kunna springa den där milen på 60 minuter igen.
Därför har jag åter börjat ta tiden på mina springrundor för att lättare ha kontroll på träningen och planera min löpning lite mer.
Appen jag använder heter Strava och den synkar jag med träningsdagboken på datorn. Jag gillar inte den där andra appen som de flesta andra motionärer använder – den som jag i smyg kallar för ”runke-per” (run keeper)
I alla år som jag joggat har jag fört en enkel träningsdagbok. Det kan jag verkligen rekommendera.
När jag fick mina problem med rygg och ischias hade jag i flera år fört små anteckningar om vad jag tränade, hur det kändes och mina resultat. Allt det där har jag haft en verklig nytta av – särskilt i kontakten med sjukvården och min sjukgymnastik. Jag har haft allting på pränt, och blivit tagen på mer allvar … med vad som funkar och inte funkar för mig!
Nu siktar jag på en tjejmil på 60 minuter, men mest siktar jag mot en fantastisk helg i Stockholm. Tills dess finns inga ursäkter att träna. Isgator är ingen godtagbar ursäkt. Visserligen ser jag ut som en nyparad anka, både bredbent, hjulbent och med en vaggande stil. Men med dubbar på skorna så är det nästan som att köra speedway på is.
Dagens citat:
Talang är en myt – alla kan bli bäst!
Jag ska träna för att kunna göra mitt bästa.
Jag tänker bli mitt bästa jag, med mina egna förutsättningar….men framför allt ska jag se till att ha kul!
Ha en fin kväll.
Kram Annika
Dela gärna
     

Tjejmilen på en timme … det borde gå. Läs mer »

Gräddstuvade makaroner med kanel och en liten nötväcka.

Lämna en kommentar / Allmänt, Djurliv / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
Varenda dag när jag skriver mitt blogginlägg så tänker jag ofta att nu tar det nog snart stopp i mitt hjärnkontor. Nu tar nog alla orden strax slut …
Men så poppar det ändå upp en massa nytt, och nästa dag rinner ett nytt inlägg ut ur mina fingrar som vanligt.
Den här dagen poppade ett roligt minne upp. Ett minne om när jag tvingades äta kanel på mina makaroner.
Men mer om det lite senare i inlägget. Först tänkte jag visa er den lilla söta nötväckan som kommer varje dag till vårt fågelbord.
Den är så himla gullig när den kilar upp och ner för trädstammarna.
Visste ni föresten att den är Blekinges landskapsfågel?

En dag när jag var ute och gick runt sjön som vanligt, så hade det skett ett dödsfall på Sjörödsvägen.

En stackars ekorre hade kommit till olycka och låg stendöd på grusvägen. Åhhh vad jag blev illa till mods. Ekorrar är lite speciella för mig. Mitt hjärta klappar allt lite extra för just dem.
Försiktigt la jag in den lilla kroppen en bit in i skogen för att den inte skulle sarjas av bilar och trafik.
Livet tar och livet ger – så är det bara.
Tillbaka till det här med mina gräddstuvade makaroner.
När mina barn var små åt vi ofta mat som gick fort att tillaga efter skola och arbete. En maträtt det ofta lagades hemma hos oss på den tiden var falukorv och gräddstuvade makaroner. Gott och mättande.
Det finns några saker jag är särskilt förtjust i. Till exempel kapris, som jag skrev om här. En annan sak som jag är synnerligen förtjust i är muskotnöt. Asså, det är så himla smaskigt på just stuvningar.
Jag kan än idag höra mina flickors kiknande skratt den där gången jag tog fel kryddburk och i tron att det var just muskotnöt öste kanel över hela min portion med makaroner. Jag kan säga att det var inte alls särskilt gott.
Men ett roligt minne blev det, och numera kollar jag alltid två gånger innan jag öser på med muskotnöt.
Om man nu tycker att korv och makaroner inte är någon särskilt lyxig eller fin anrättning, så kan jag visa vad min dotter i Canada äter.
I jämförelse med hennes stulna nudlar i en hundmatskål så framstår ju vår kvällsmat som rena lyxen måste jag säga. Jag funderar på om de verkligen har det sådär knapert, de där amerikanska veterinärerna, eller det bara handlar om tidsbrist …
Dagens citat:
Vissa saker är lättare sagt
än gjort. Men blir det
aldrig sagt blir det heller
aldrig gjort.
Ni vet väl om att sannolikheten för att ett mål ska bli uppfyllt ökar om man skriver ner det på ett papper.
Ta fram en bok och skriv ner lite härligt önskade mål. Det är tydligen så att när det väl står där, svart på vitt, så ökar chansen att komma just dit.
Ha en fin dag och kram.
Annika
Dela gärna
     

Gräddstuvade makaroner med kanel och en liten nötväcka. Läs mer »

Längtan.

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur / Av / / , , , , / 1 minute of reading
Hej på er.
Aldrig är väl något så efterlängtat som när det är som längst borta?
Aldrig är väl sommaren så skön som mitt i vintern?
Irritationen över mygg, flugor och gödseldoft är i total glömska.
Grannen hade gärna fått köra sin gräsklippare både dag och natt, bara vi haft sommar …
Ja, just nu är sommaren bara helt igenom fantastisk!
Från mitt arkiv kommer ikväll bilder från en midsommartid.
Röda vallmon – finns det egentligen något vackrare?
Röda vallmon – vilda sommarblommor!
Visst längtar vi nu …
Hos mig här i Gyllebo har termometern i dag visat +7 grader, och en liten, liten stund tittade solen också fram, och jag lovar, då spratt det till i hela mig!!
Kvällens citat:
Skjut upp till i morgon bara det
du tänkt ha ogjort när du dör.
Det betyder alltså att man alltid ska göra det roligaste först!!
Min mamma var gullig och klok på alla sätt och vis, men där hade hon lite fel när hon brukade säga: ”spara det bästa till sist” … Gör inte det hörni!! Välj alltid det bästa först!
Ha en fin kväll och kram.
Annika
Dela gärna
     

Längtan. Läs mer »

Att gilla läget med rätt kläder.

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Såhär i januari månad när allting är vått och kladdigt och solen oftast lyser med sin frånvaro, då passar det där uttrycket bättre än någonsin…. att gilla läget! Det är liksom bara att köra på.
Ingenting får mig att må bättre än att starta min morgon utomhus. Det spelar ingen roll hur vädret beter sig. Det handlar bara om att dra på sig de rätta kläderna och ge sig ut.
Jag äger två underställ i marinoull. Det är det bästa plagg man kan ha när det är vinter tycker jag.
Med ett underställ, ett mellanlager i fleece och ett skalplagg som vindskydd så klarar jag mig i nästan alla väder.
Varje vintersäsong sliter jag ut minst ett underställ, så i år får det nog bli ytterligare en investering i ”långfillingar” för min del.
Jag önskar mig ett särskilt underställ i ett speciellt märke. Just dessa är så himla dyra, och jag har varit för snål för att lägga pengar på det åt mig själv.
Fast när jag tänker efter så är det ju dessa plagg man ska kosta på sig – de som man använder varendaste dag …
Med rätt kläder så är det så fantastiskt skönt att vara ute i naturen. Vädret spelar liksom ingen roll.
Jag gillar egentligen bättre att vara ute i riktigt busväder, för då får jag ha allting för bara mig själv.
I Canada, där min äldsta dotter bor, har de i vinter haft -42 grader. Det kan man kalla kyligt väder!!
I förra veckan skrev Andréa att vädret slagit om och att de också fått töväder där … +3 grader. Kanadensarna är alldeles upphetsade över värmeböljan, som de tycker att det är. Andréa skrev att de nu kör nercabbat, går klädda i sandaler och shorts …
Oj, jag själv går klädd i långkalsonger långt fram på vårkanten.
Nej nu ska jag nog kolla runt på nätet efter det där fina understället som jag önskat mig så länge…
Kanske finns det någon rabattkod jag kan hitta också. Det är ju bara några klick nu förtiden …
Dagens citat:
Eskimåerna har femtiotvå ord för snö
eftersom den är viktig för dem – det
borde finnas lika många för kärlek.
Ha en härlig dag.
Kram Annika
Dela gärna
     

Att gilla läget med rätt kläder. Läs mer »

Den skygga hägern.

Lämna en kommentar / Djurliv, Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Gokväll i stugorna.
Ofta när jag går mina rundor här i Gyllebo så skrämmer jag upp den gråa hägern som sitter på lur för att fiska vid sjön eller i någon bäck. Lika ilsket och argt skränande, flaxar han iväg varenda gång.
Det är inte så lätt att få någon bild av honom. Han sitter ofta gömd och jag ser honom inte förrän han vilt far iväg med ett högljutt och beklagande läte.
Ikväll får jag istället bjuda er på en annan häger.  En ”Kivikshäger” som jag smög mig på vid norra Stenshuvud en härlig sommardag.
Många har hört av sig och frågat om mitt objektiv som blev stulit (om det kan man läsa här)
Mina vänners omtanke och medkänsla har gjort mig så överväldig, så rörd och glad och varm i hjärtat. För det vill jag tacka er.
Ett särskilt tack till den fina vän som skickade ett kuvert fyllt med trisslottor … Underbara fina vän!
Nu har jag ju mest tur i kärlek – fast det är då inte så bara det!!
När min äldsta dotter känner sig extra fattig, brukar hon sucka och säga:
-asch, pengar är ju bara papper …
Och ja, så länge vi har mat på bordet och tak över huvudet så är vi rikare än majoriteten av jordens befolkning, och för det är jag sååå tacksam!
Jag anmälde såklart till polisen, som nästan genast la ner ärendet. Jag förstår såklart att de inget kan göra.
Mitt försäkringsbolag håller på att värdera mitt objektiv och kommer att besluta om jag eventuellt kan få någon krona i ersättning. Mitt blogginlägg har varit till hjälp, då det framgår att jag inte varit helt oaktsam, utan det var delvis en oförutsedd händelse. Bara att hålla tummarna att det blir någon krona.
Under tiden har min gamla kamera kommit till heders igen och jag är glad att jag har den så länge.
Kvällens citat:
Rikedom är inte något man skaffar,
det är något man känner.
Jag önskar er en fin kväll.
Kram Annika
Dela gärna
     

Den skygga hägern. Läs mer »

Ett vackert hus som vi byggt.

Lämna en kommentar / Österlen, Stefan Hantverkar'n / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hej.
Idag tänkte jag visa er ett hus som vårt företag byggde för ungefär sex år sedan.
Det var en period då vår orderingång såg lite dyster ut, och Stefan fick tänka ut något för att ha arbete åt företagets snickare och murare.
Sådär är det i byggvärlden och inget unikt för bara oss. Konjunkturen svänger ganska mycket för alla byggare, och efter många år i branschen så vet vi ju att efter en låg period så kommer alltid en bra tid igen. med mycket jobb.
Vi köpte helt enkelt en fin liten tomt i en av de små fiskebyar som finns här på Österlen. En tomt som ligger så fint intill en liten skogsdunge en bit ifrån havet. Där byggde vi ett vackert hus i egen regi, för att sedan sälja det då det stod klart.
Huset är ritat av en lokal och duktiga arkitekt. Hon heter Gunilla Dahmén, och är inte bara duktig och proffsig, utan väldigt sympatisk och trevlig som person.
Till det här härliga huset valde vi material som var lite utöver det vanliga. Lite exklusivare överlag.
Vår tanke var att hålla oss så mycket som möjligt till naturmaterial och en viktig aspekt var att huset skulle bli så underhållsfritt som möjligt.
Här på Österlen är nästan alla nya hus murade, putsade hus som går i stil med skånelängor. Eller så är det hus med olika sorters träpanel. De kräver ju ett visst underhåll med tiden i form av målning såklart.
Vi valde istället att sätta en fin fasadtegel, där våra murares yrkeskunskap verkligen kom till sin rätt.
Ett hantverk som kräver både skicklighet och erfarenhet.
Jag älskar verkligen de små fina kuporna på taket som ger så mycket ljus och rymd på ovanvåningen.
Alla fönsterpartierna är aluminiumbeklädda, då vi även där tänkte på att det skulle vara underhållsfritt.
Den vita dörren som syns på fotot här ovanför, är bara en provisorisk dörr som satts i tills bygget nästan är klart. Det för att de vackra entredörrarna inte ska ta skada under byggtiden.
Vi valde att köpa entrédörr från ett lokalt snickeri där vi också köpte den otroligt vackra innertrappan.
Dörren är en så kallad  ”Simrishamnsdörr” och kommer från Vitaby Trappan som är ett företag som jag verkligen kan rekommendera
Invändigt är huset också tilltalande och vackert. Naturmaterial på golven och murade, putsade innerväggar.
På ovanvåningen är taken vitmålad träpanel och hela huset känns gediget och rejält. Köket är av fabrikatet Marbodal och den vackra trappan kommer som sagt från Paul i Vitaby.
En TV reporter var i huset för att göra en intervju med Stefan och hans första ord när han steg in genom dörren var:
-Wowww, det här känns verkligen att det är ett riktigt hus …
Och jag förstod verkligen vad han menade. ”Kataloghus” i all ära, men det är inte alla nybyggda hus som får den där rejäla känslan som det blir när allting byggs upp på plats för hand.
När huset var sålt och jag gjorde en resultatberäkning över hela bygget, så skulle det visa sig att det inte var någon särskilt bra affär för oss. Men jag tycker inte att alla resultat bör räknas i pengar.
Jag väljer att vara glad och tacksam för att vi kunde ha kvar vår duktiga personal och de kan känna sig trygga med att vi gör allt för att de ska ha sina arbeten kvar.
Allting bör inte räknas i kronor och öron här i livet.
I huset bor nu ett trevligt par som gav oss fortsatt förtroende med att bygga förråd och carport i anslutning till det vackra lilla huset.
 Mer information om mitt och Stefans byggföretag hittar ni här.
Dagens citat:
Undvik att såga i sågspån
eftersom det redan är
sågat …
med andra ord,
sluta älta.
Allting som händer här i livet får man se som lärdomar, och det är så spännande och kul att se vad livet har för lärdomar framöver.
Ha en fin dag.
Kram Annika
Dela gärna
     

Ett vackert hus som vi byggt. Läs mer »

Små gulliga bebisar.

Lämna en kommentar / Djurliv / Av / / , , , / 1 minute of reading
Hej hej
Tänkte bara kika in här ikväll med en triss foto från mitt bildarkiv.
Alla borde ha en sådan där vän som vet vad man brinner för. Som känner till de där lite konstiga böjelser man har, utan att man egentligen behöver säga något
Jag har en sådan vän. Min läromästare i fotografering. Han vet precis hur lycklig jag kan bli över små fina naturupplevelser.
En sommarkväll för en del år sedan upptäckte han två pyttesmå klumpar i ett spindelnät på sin grill. Genast ringde han upp mig med orden:
– Annika, skynda dig, ta med din kamera och macroobjektivet och kom hit. Nu med en gång …
De där små små klumparna visade sig vara en massa små söta spindelbebisar. Om man försiktigt blåste lite grann på klumparna så spred de sig över hela spindelnätet. Så gulliga.
Jag har varken före eller efter den här gången, haft äran att stifta bekantskap med dessa små fina filurer. Den vackra korsspindelns ungar
För mig behöver en naturupplevelse inte vara en stor bastant älg i skogen, nej jag blir minst lika glad och lycklig över små vackra korsspindelungar.
Tack Mårten, och tack för allt du lärt mig ♥
(och såklart – kamerainställningen alltid på M … M som i Mårten)
Kvällens citat:
Det man lär med glädje
glömmer man aldrig.
Ha en fin kväll.
Kram Annika
Dela gärna
     

Små gulliga bebisar. Läs mer »

En tid då allting skulle matcha.

Lämna en kommentar / Familj / Av / / , , , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
Idag tänkte jag ta er med till den tid i mitt liv då allting skulle matcha.
Alltså, till det ljuva 90-talet.
I mitt hem gick jag loss med målarfärg och svamp. Jag minns att jag svampmålade precis allting. I samma kulör. Allting blev blått. Det där kan jag då och då bli påmind om än idag, och nu i efterhand inser jag ju hur galet fult det egentligen var.
En annan sak som jag tyckte var väldigt viktigt, var att mina älskade döttrar var fint klädde och dessutom matchade varandra. I likadana kläder.
Stackars barn!!
Ni kan ju själv tänka er hur kul det var att vara likadant klädd som sin lillsyster …. Stackars Andréa.
Men jag minns aldrig att hon någonsin klagade över det där med kläderna.
Hon var en mycket ömsint storasyster, som alltid tog småsyskonen i försvar. Det fanns egentligen bara en enda person i hela världen som fick göra elaka saker och retas med hennes systrar – och det var hon själv!
Lilla Amanda däremot var nog mäkta stolt över att få vara likadant klädd som sin äldre syster.
Om jag inte hittade precis samma klänning, så fick det duga med något snarlikt plagg i samma tyg – för matcha det skulle det.
Min mamma Ingrid var också med på noterna när det gällde matchande av systrarna.
Som mormor stickade hon mängder av koftor och tröjor. Alltid likadana fast i olika storlekar.
På den här tiden sydde jag också egna kläder åt mina älskade töser. Mjuka dressar var en baggis att knåpa ihop på symaskinen. Och såklart alltid i samma tyg. För matcha det skulle det.
Så föddes dotter nummer tre, och då skulle såklart även hon ingå i den stora matchningen.
Men det räckte inte riktigt, för nu skulle även jag själv matcha ihop med ungarna.
Färgen var röd, och som pricken över i:et hade jag ju lyckats få en ansenliga samling röda finnar på hakan. Matchande och fint.
Den där stackars dotter nummer tre, Emmy, kom inte bara att ingå i den stora matchningshysterin. Hon skulle ju även ärva alla kläderna efter sina äldre systrar.
Tänk er själva att när man växt ifrån sin röda sommarjacka, så finns det ytterligare två exakt likadan i två större storlekar. Stackars Emmy hon fick bära en exakt likadan röd sommarjacka i säkert åtta år …
Inte konstigt att Emmy kunde bli rejält sur och vresig ibland.
Vem hade inte blivit det, med en röd sommarjacka genom precis hela sin barndom.
Ja hörni, att vara mamma är inte lätt. Det spelar ingen roll hur bra man än försöker vara, för man kommer ändå alltid att få äta upp saker som man gjort knasigt. Men om det här är mitt stora missöde som mamma, så må det vara hänt.
För mig har titeln Mamma alltid varit den mest ärofyllda jag någonsin haft.
 Dagens citat:
En mamma är inte en person att stödja sig mot,
utan en person som gör det överflödigt att
stödja sig över huvudtaget.
Tillbaka till nutid, och nu ska jag se till att matcha ihop mig med mina hundar.
.. men några ord på vägen till dagens unga mammor vill jag kanske ge…
Ta vara på småbarnstiden. Allting måste inte vara perfekt. Städa mindre, busa mer. Ät köbekagor – hembakat hinner ni gör när ungarna är stora. Stäng av era mobiler och skriv upp allt underbart barnen säger när de är små. Ta vara på tiden – för den får ni aldrig mer tillbaka.
Ha en fin dag.
Kram Annika
Dela gärna
     

En tid då allting skulle matcha. Läs mer »

En maskrosfuling.

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur / Av / / , , , , , / 1 minute of reading
Hej hej
Jag tänkte bara kika in som vanligt här med min triss i bilder.
Tänk så olika man kan tycka om saker och ting.
Som till exempel maskrosor.
Då på försommaren när hela världen invaderas av dessa gula blommor, då känner jag mig inte så attraherad av dem. Inte heller när de övergår från gula blommor till fröställning är de särskilt roliga. I alla fall inte de som växer i min gräsmatta.
Men nu, mitt i vintern, när jag ser en bild från mitt arkiv, då kan jag nästan längta ihjäl mig efter att plocka en sådan där fröboll, att  fylla mina lungor och bara blåsa maskrosfrön överallt. Se hur fröna sprider sig för vinden och så finurligt snurrar och borrar sitt lilla frö ner i jorden när de landar.
Så längtar jag efter alla härliga insekter och småkryp som kommer på sommaren.
Sländorna och alla de andra spännande småkrypen. Till och med flugorna längtar jag lite efter nu.
 Kvällens citat:
Jag frågar inte efter meningen
med fågelsången och soluppgången
en disig morgon.
Det bara finns där och det är vackert.
Ha en fin kväll, och kanske lägger ni märke till att solen är uppe lite, lite längre än för en månad sedan.
Snart kan man tassa ut och lukta på blommorna igen.
Kram Annika
Dela gärna
     

En maskrosfuling. Läs mer »

Rulla till toppen