vallmo – Gylleboannika

Trädgårdens blyga drottning och jag återtar formen.

Lämna en kommentar / Trädgård, Träning / Av Annika Olsson / 2 juni, 2018 / Allmänt, joggingkärlek, min trädgård, pioner, vallmo / 1 minute of reading

Hej hej

I min trädgård börjar de riktiga juvelerna slå ut nu. Då tänker jag på den stora gigantiska vallmon och de underbart klarröda pionerna. Visst är de ljuvliga.

De underbart vackra pionerna i klaraste rött har vi fått av någon …. jag tror att de kanske kommer från svärmor Karin… Men de tycks i alla fall trivas här hos oss, för de blommar alltid rikligt. Jag älskar deras knoppar som ser ut att vara sydda av finaste silkestyg.

Men jag älskar även de enkla, lite oansenliga blommorna. De skira och små blommorna.

Allihopa tillsammans bildar de en slags skön harmoni tycker jag.

Nu har jag återigen testat att jogga. Förra gången fungerade högerbenet inte riktigt som det skulle och jag snubblade några gånger och föll till sist pladask med näsan i backen.

Men nu gick det bra. En liten svaghet i benet kunde jag känna fortfarande, men varvet runt sjön funkade galant. Inte någon världsrekordstid, men en runda är alltid en runda.

Kvällens citat:

Man kan faktiskt välja att inte tro på det negativa.

Ha en ljuvlig kväll och kram på er.

Annika

Trädgårdens blyga drottning och jag återtar formen. Läs mer »

Jag kunde inte förmå mig att halshugga honom.

Lämna en kommentar / Djurliv, Trädgård / Av Annika Olsson / 24 maj, 2018 / Allmänt, gylleboträdgård, min trädgård, pantersnigel, snigelbarriär, snigelskydd, vallmo / 3 minutes of reading

Hejsan.

Nej, jag har inte blivit någon kallhamrad mördare på sista tiden. I alla fall inte när det gäller riktiga mord och dråp som man läser om i kvällstidningarna.

Den som det handlar om här var helt enkelt bara en snigel. (om det nu är så bara)

Jag tog honom på bar gärning här hemma för några kvällar sedan i min trädgård…

Jag har tidigare visat här på bloggen min finurliga uppfinning. Åtminstone har jag själv tyckt att jag var rysligt smart och påhittig.

Det är en plåtring av koppar som jag satt runt min fina blomsterbuske som jag är så himla rädd om. Min ”Moses brinnande buske”, som jag fått av min mamma för länge sedan.

Mördarsniglarna tycks gilla den där blomman lite extra och en kopparplåt gör att de inte kan slemma sig in där, tänkte jag, och det har också fungerat i några år nu.

En kväll tyckte jag att det såg ut som om något nafsat på min kära blomma. Omöjligt, tänkte jag för mig själv.

Nästa kväll var där ännu mer nafsat …

Kvällen efter igen, smög jag ut lite senare för att kika till min buske. Det är på kvällarna de sluga sniglarna kryper fram.

Det var då jag kom på honom. Jag tog honom på bar gärning!!

Mycket riktigt. Där satt han och mumsade innanför ringen… men inte alls den jag hade trott …

Det var en pantersnigel. En pantersnigel som sägs vara bra att ha i trädgården. Den påstås inte göra någon som helst skada i ett trädgårsland eftersom den bara äter döda växtdelar och trivs bäst i komposter. Dessutom finns det viss forskning som säger att den ska mörda mördarsniglar och det hade ju varit bra.

Tsss … här hade jag tagit den där illbattingen på bar gärning med att för fullt mumsa på min kära Moses brinnande buske.

Men inte hade jag hjärta att döda honom. Kanske hade han av misstag kommit innanför kopparringen och inte haft något annat val än att äta på det som fanns tillhands där. Ja, så var det nog.

Inte kunde jag halshugga honom och kasta i en mjölkkartong full med grovt salt i.

Varligt bar jag upp honom till komposten istället.

Nu håller jag tummarna för att min blomsterbuske repar sig och får blomma riktigt mycket i sommar.

Och att pantersnigeln nu lär sig vad det står om honom på wikipedia.

En blomma som just nu förgyller min trädgård är den söta vallmo som jag för en tid sedan fick av en god vän. En orange vallmo. Visst är det en underbar färg!?

Kvällens citat:

Stor är den

som får andra

att känna sig

större.

Ha en härlig kväll, och döda inte djur i onödan… även om de kanske äter på din buske …

Kram Annika

Jag kunde inte förmå mig att halshugga honom. Läs mer »

Längtan.

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur / Av Annika Olsson / 26 januari, 2018 / Allmänt, midsommartider, vallmo, vallmofält, vilda sommarblommor / 1 minute of reading

Hej på er.

Aldrig är väl något så efterlängtat som när det är som längst borta?

Aldrig är väl sommaren så skön som mitt i vintern?

Irritationen över mygg, flugor och gödseldoft är i total glömska.

Grannen hade gärna fått köra sin gräsklippare både dag och natt, bara vi haft sommar …

Ja, just nu är sommaren bara helt igenom fantastisk!

Från mitt arkiv kommer ikväll bilder från en midsommartid.

Röda vallmon – finns det egentligen något vackrare?

Röda vallmon – vilda sommarblommor!

Visst längtar vi nu …

Hos mig här i Gyllebo har termometern i dag visat +7 grader, och en liten, liten stund tittade solen också fram, och jag lovar, då spratt det till i hela mig!!

Kvällens citat:

Skjut upp till i morgon bara det

du tänkt ha ogjort när du dör.

Det betyder alltså att man alltid ska göra det roligaste först!!

Min mamma var gullig och klok på alla sätt och vis, men där hade hon lite fel när hon brukade säga: ”spara det bästa till sist” … Gör inte det hörni!! Välj alltid det bästa först!

Ha en fin kväll och kram.

Annika