vardagsmat

I grannens häck.

Gomorron.
Ja mitt där i grannens häck stod de. De första underbara snödropparna. Årets första vårtecken. Om man nu bara räknar sådant som går att fånga på bild alltså.
För nog har jag hört att fåglarnas läte förändrats en aning de senaste veckorna. Och katternas glimt i ögonen avslöjar att någonting är på gång …
Såklart var jag tvungen att åla mig in där i den täta bokhäcken med min kamera. Bakom mig stod tre förvånade hundar och såg mest ut att tycka att hela situationen var något pinsam, för inte ska väl en matte ligga ner på alla fyra, halvvägs in i grannens häck …
Några av er har gillat inläggen med min enkla vardagsmat.
Visst är det så att det jobbiga med vardagsmaten egentligen inte är att laga till den, utan det är att komma på var i herrans namn man ska äta varevigaste dag. Ibland behöver man lite inspiration.
Här kommer ett tips på en kycklinggryta med vinddruvor. Egentligen ska man ha ris till, men jag väljer hellre potatis istället. Det känns liksom bättre att äta sådant som odlats i närheten tycker jag. Här tyckte jag att det passade bra med pressad potatis.
Såhär gjorde jag:
Jag stekte kycklingbitar och gul lök i en stekgryta och så kryddade jag med salt och peppar. Stek lite i taget så det inte blir sådär kokt och tråkigt som det kan bli om man öser på för mycket.
Sedan tillsatte jag lite vatten, lite kycklingfond, en msk dijonsenap, gelé, soja och creme fraich. Så fick det puttrar där på spisen en liten stund. Till sist la jag i mina vinddruvor.
Enkel och god vardagsrätt.
Och i vanlig ordning ska jag passa på att visa vad min kära dotter äter där borta i Canada… Ett kilo spenat … haha … nog för att hon är lite klen, den där Andréa, men någon Karl-Alfred behöver hon ju inte efterlikna för det …

Dagens citat:

Se upp med att bli destinationsmissbrukare – att tro på och vara uppfylld
av idén om att lyckan finns på nästa ställe, i nästa statuspryl, nästa bil
nästa jobb, nästa partner …
Tills du genomskådar föreställningen om att lyckan finns någon annanstans,
kommer den aldrig att finnas där du är!
Av alla de citat jag skrivet här, så är nog detta något av det klokaste!
Idag fanns min lycka i alla fall i grannens häck!!
Ha en fin dag och njut livet precis där du är, med det du har och med den du är!
Kram Annika

Gräddstuvade makaroner med kanel och en liten nötväcka.

Hejsan
Varenda dag när jag skriver mitt blogginlägg så tänker jag ofta att nu tar det nog snart stopp i mitt hjärnkontor. Nu tar nog alla orden strax slut …
Men så poppar det ändå upp en massa nytt, och nästa dag rinner ett nytt inlägg ut ur mina fingrar som vanligt.
Den här dagen poppade ett roligt minne upp. Ett minne om när jag tvingades äta kanel på mina makaroner.
Men mer om det lite senare i inlägget. Först tänkte jag visa er den lilla söta nötväckan som kommer varje dag till vårt fågelbord.
Den är så himla gullig när den kilar upp och ner för trädstammarna.
Visste ni föresten att den är Blekinges landskapsfågel?

En dag när jag var ute och gick runt sjön som vanligt, så hade det skett ett dödsfall på Sjörödsvägen.

En stackars ekorre hade kommit till olycka och låg stendöd på grusvägen. Åhhh vad jag blev illa till mods. Ekorrar är lite speciella för mig. Mitt hjärta klappar allt lite extra för just dem.
Försiktigt la jag in den lilla kroppen en bit in i skogen för att den inte skulle sarjas av bilar och trafik.
Livet tar och livet ger – så är det bara.
Tillbaka till det här med mina gräddstuvade makaroner.
När mina barn var små åt vi ofta mat som gick fort att tillaga efter skola och arbete. En maträtt det ofta lagades hemma hos oss på den tiden var falukorv och gräddstuvade makaroner. Gott och mättande.
Det finns några saker jag är särskilt förtjust i. Till exempel kapris, som jag skrev om här. En annan sak som jag är synnerligen förtjust i är muskotnöt. Asså, det är så himla smaskigt på just stuvningar.
Jag kan än idag höra mina flickors kiknande skratt den där gången jag tog fel kryddburk och i tron att det var just muskotnöt öste kanel över hela min portion med makaroner. Jag kan säga att det var inte alls särskilt gott.
Men ett roligt minne blev det, och numera kollar jag alltid två gånger innan jag öser på med muskotnöt.
Om man nu tycker att korv och makaroner inte är någon särskilt lyxig eller fin anrättning, så kan jag visa vad min dotter i Canada äter.
I jämförelse med hennes stulna nudlar i en hundmatskål så framstår ju vår kvällsmat som rena lyxen måste jag säga. Jag funderar på om de verkligen har det sådär knapert, de där amerikanska veterinärerna, eller det bara handlar om tidsbrist …
Dagens citat:
Vissa saker är lättare sagt
än gjort. Men blir det
aldrig sagt blir det heller
aldrig gjort.
Ni vet väl om att sannolikheten för att ett mål ska bli uppfyllt ökar om man skriver ner det på ett papper.
Ta fram en bok och skriv ner lite härligt önskade mål. Det är tydligen så att när det väl står där, svart på vitt, så ökar chansen att komma just dit.
Ha en fin dag och kram.
Annika

Husmanskost till husets man.

Hej hej
Hoppas ni har det bra allesammans.
Nu när Stefan är hemma igen så tycker jag att det är det såååå mycket roligare att laga mat.
Det känns liksom lite mer meningsfullt när man fixar mat åt fler än bara sig själv.
Den där veckan då jag var ensam så blev det kanske lite si och så med maten för min del.
Men det gör inte så mycket egentligen. Jag är en älskare av mackor. Egentligen känner jag att smörgåsar och vitt bröd inte är helt bra för mig, och stundom håller jag igen lite på det. Jag tänker lite på vad jag äter. Lite i stil med lchf kost… men bara lite! Jag väljer lite mindre vitt mjöl, pasta och potatis. Men unnar mig såklart ibland …
Jag är ingen lysande stjärna som kock. Men att laga till vanlig husmanskost, det kan jag ganska bra.
En sak jag gärna gör sådär lite till vardags är ungsgratinerad falukorv.
Och just det bjöd jag min Stefan på då när han kom hem från sin älgjakt.
Jag brukar bryna lök och lägga i mitten av min falukorvsring. Mycket lök ska det vara för vi älskar lök. Ketcup och riven ost på och in i ugnen. Och till det hemmagjord potatismos såklart och en fräsch sallad. Mums mums.
I veckan har det varit ganska milt och skönt, och jag passade på att klippa gräset.
Kanske var det för sista gången innan vintern – vem vet?
Stefan och hundarna busade mest och njöt av det härlig vädret.
Mina rosor blommar ännu och hos oss sitter de allra flesta bladen ännu kvar på sina träd och buskar.
Den stor vita klematisen som växer vid poolen blommar som vackrast nu på höstkanten – som alltid.
Dagens citat:
Det är tanken som räknas,
men ibland måste man visa
att man tänker.
Ja just det … i år har jag glömt bort att köpa ett ”rosa band”. Det ska jag se till att göra idag minsann!!
En slant till cancerfonden behövs alltid – många bäckar små. Alla har vi någon i vår närhet som drabbats av cancer.
Jag ska också iväg och handla lite ingredienser till en god lördagsmiddag (inte falukorv dock) och då tänker jag välja lite av alla de ”rosa produkter” som säljs just nu, där en del av summan skänks till just cancerforskning.
En tanke till min egen lilla mamma som lämnade oss för drygt fyra år sedan ♥
-Åhhhh…. vad jag hatar cancer!!!!
Ha det fint och en stor kram.
Annika
Scroll to Top