Små gulliga bebisar.

Hej hej
Tänkte bara kika in här ikväll med en triss foto från mitt bildarkiv.
Alla borde ha en sådan där vän som vet vad man brinner för. Som känner till de där lite konstiga böjelser man har, utan att man egentligen behöver säga något
Jag har en sådan vän. Min läromästare i fotografering. Han vet precis hur lycklig jag kan bli över små fina naturupplevelser.
En sommarkväll för en del år sedan upptäckte han två pyttesmå klumpar i ett spindelnät på sin grill. Genast ringde han upp mig med orden:
Annika, skynda dig, ta med din kamera och macroobjektivet och kom hit. Nu med en gång …
De där små små klumparna visade sig vara en massa små söta spindelbebisar. Om man försiktigt blåste lite grann på klumparna så spred de sig över hela spindelnätet. Så gulliga.
Jag har varken före eller efter den här gången, haft äran att stifta bekantskap med dessa små fina filurer. Den vackra korsspindelns ungar
För mig behöver en naturupplevelse inte vara en stor bastant älg i skogen, nej jag blir minst lika glad och lycklig över små vackra korsspindelungar.
Tack Mårten, och tack för allt du lärt mig ♥
(och såklart – kamerainställningen alltid på M … M som i Mårten)
Kvällens citat:
Det man lär med glädje
glömmer man aldrig.
Ha en fin kväll.
Kram Annika