vintermorgon

Tjejmilen på en timme … det borde gå.

Hejsan.
Jag kikar bara in för att önska er en fantastisk lördagskväll och hoppas ni alla mår härligt bra.
Jag har grävt lite i mitt bildarkiv och fastnade för tre sköna vinterbilder. I januari är vi faktiskt mitt i vintern … om vi vill det eller ej … även om man börjar kunna känna en svag doft av en annalkande vår såklart.
Jag har anmält mig till tjejmilen i september. Oj… som jag längtar. Jag vet precis hur kul det är – jag har sprungit den förut.
Jag brukar ha små mål att kämpa för i livet, och i år tränar jag lite extra för att kunna springa den där milen på 60 minuter igen.
Därför har jag åter börjat ta tiden på mina springrundor för att lättare ha kontroll på träningen och planera min löpning lite mer.
Appen jag använder heter Strava och den synkar jag med träningsdagboken på datorn. Jag gillar inte den där andra appen som de flesta andra motionärer använder – den som jag i smyg kallar för ”runke-per” (run keeper)
I alla år som jag joggat har jag fört en enkel träningsdagbok. Det kan jag verkligen rekommendera.
När jag fick mina problem med rygg och ischias hade jag i flera år fört små anteckningar om vad jag tränade, hur det kändes och mina resultat. Allt det där har jag haft en verklig nytta av – särskilt i kontakten med sjukvården och min sjukgymnastik. Jag har haft allting på pränt, och blivit tagen på mer allvar … med vad som funkar och inte funkar för mig!
Nu siktar jag på en tjejmil på 60 minuter, men mest siktar jag mot en fantastisk helg i Stockholm. Tills dess finns inga ursäkter att träna. Isgator är ingen godtagbar ursäkt. Visserligen ser jag ut som en nyparad anka, både bredbent, hjulbent och med en vaggande stil. Men med dubbar på skorna så är det nästan som att köra speedway på is.
Dagens citat:
Talang är en myt – alla kan bli bäst!
Jag ska träna för att kunna göra mitt bästa.
Jag tänker bli mitt bästa jag, med mina egna förutsättningar….men framför allt ska jag se till att ha kul!
Ha en fin kväll.
Kram Annika

En morgon som gav energi.

Hejsan.
Det var en magisk morgon.
Jag och hundarna gick tysta och bara njöt. Det kändes som om vi inte ville störa moder jord som höll på att morna sig.
Lite andäktigt, ungefär som i en kyrka.
Det var någon minusgrad, så på sjön hade det börjat bli lite is redan.
Vattnet såg friskt och iskallt ut.
Trots den vintriga morgonen, så hördes någon enstaka fågel sjunga med en ny klang. Det var som om det hördes lite vårtoner i den där fågelsången … så som det kan höras i januari när ljuset vänder tillbaka.
Sakta, sakta hade jag kunnat märka att ljuset smugit tillbaka litegrann. Så härligt.
Hundarna tycktes också upprymda av den härliga dagen som höll på att gry.
Lilla svarta Molly satt i sin speciella hundryggsäck och jag kunde höra henne sniffa efter alla dofter där hon satt och hade det varmt och gott bakom min nacke.
Efter vår runda på nästan 6 kilometer var vi alla härligt pigga och fulla med energi.
Hundarna var lagom trötta och rasade ihop i små trötta, nöjda högar på golvet.
Jag kunde också sätta mig, nöjd och med rosiga kinder vid mitt skrivbord och sparka igång en ny dag.
Fylld med ny energi och tacksamhet för en magisk morgon.
Dagens citat:
Livet ger oss inga ångerveckor, ”ta två betala för en”,
reor eller garantier.
Vi får endast ett erbjudande
och det är möjligheten att leva
här och nu.
Ta vara på dagen och njut med just era förutsättningar.
Kram Annika
Scroll to Top