Allmänt

Bubblor och rådjur.

12 kommentarer / Allmänt, Djurliv, Hemma hos mig. / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Varje vår så brukar vi ha rådjur som håller sig runt vår tomt här i Gyllebo. Inte sällan har de även fötts små rådjurskid här, som sedan har sökt skydd i de uppvuxna allmänningarna som finns mellan våra tomter. Men i år har vi inte sett några rådjur här överhuvudtaget. Därför blev jag väldigt glad i förra veckan när jag kom ut och det stod ett vackert rådjur och mumsade på ängsblommorna sidan om gästhuset.

Felix

Vår katt Felix som ska fylla hela 16 år nu i höst har det senaste året blivit lite skraltig i kroppen. Artros, sa min veterinärdotter då hon var hemma i somras. Hon hade hört talas om en ny medicin till katter som hjälper till så de inte känner av smärtan så påtagligt. Den här medicinen har vi nu gett Felix i drygt två månader och han har nu blivit avsevärt mycket bättre. Ja, nu är han så pigg att tom våra grannar har märkt av hans förbättring. Vi är såklart väldigt glada och hoppas han ska kunna njuta fullt ut av livet några år till.

Varma bubblor

I många år har vi haft vårt spabad i trädgården. Ett bubbelbad som håller 40 grader och som Stefan älskar att bada i. För honom gör det nytta för värk och stela leder, så att det kostar en slant att värma upp, det får det helt enkelt vara värt. Jag själv badar inte så väldigt ofta där. Men en morgon i helgen passade jag på att koppla av i det varma vattnet en stund.

Dagens citat:

Ju äldre jag blir, desto mer inser jag att lycka inte är högljudd.

Den är tysta morgnar. Ett hem som känns tryggt. En ren yta. Tidiga kväller. Människor som ger energi – inte tar den. Det är inte längre jakten som lockar. Det är lugnet. Det är friden. Det är att få vara i fred i sitt eget liv.

Ha en härlig dag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Bubblor och rådjur. Läs mer »

En härlig helg i Stockholm

4 kommentarer / Allmänt, Resor / Av / / , / 2 minutes of reading

Hej hej

Förutom att springa tjejmilens motionslopp när vi var i Stockholm så fick vi en helt underbar helg tillsammans.

Första kvällen tog vi vars en drink/öl på en uteservering när nummerlapparna var hämtade. För oss lantisar fanns så mycket att se och upptäcka…

… en mystisk dörr till exempel, som fick fantasin hos oss alla att flöda 🙂

Sedan var det dags för middag och då blev det den farligt goda pastan på Scarpetta by Ingrosso. Deras carbonara hade vi alla drömt om sedan förra gången vi var i Stockholm. Mmmm, så krämig och god.

Resten av kvällen strosade vi mest runt på stan, innan vi valde att gå och lägga oss lite tidigare än vanligt för att vara så utvilade vi kunde inför loppet.

På kvällen efter tjejmilen var vi lika trötta som vi brukar vara, och då blev det en enkel pizzeria i Gamla stan. Inte alls fy skam det heller.

På söndagen hann vi sedan med så himla mycket. Först ut var att åka på en rundtur med en ”amfibiebuss.” Det är alltså en ombyggd lastbil som kan köra både på land och på vatten med. Så cool. Det blev en verkligt trevlig rundtur i Stockholm med en duktig guide.

Till exempel gjorde hon oss uppmärksamma på stadens minsta staty, föreställande Alfred Nobel. Dagen till ära iförd Sveriges färger.

Sedan strosade vi runt och utforskade allt som man ska när man i i huvudstaden.

Efter det blev det lite lunch på ett trevligt ställe som jag tyvärr glömt namnet på. Men det var så himla gott allting.

Mätta och nöjda hamnade vi sedan i en mysig soffa på Stureplan. Där satt vi i solen och klunkade öl och spejade efter kändisar. Och jodå, plötsligt gick Benjamin och Bianca med nya killen förbi. (Amanda visade mig, annars hade jag inte lagt märke till dem.)

Kvällen avslutade vi i Isbaren med efterföljande middag. Det blev en så mysig dag på alla sätt och vis.

Tack vänner och tack Stockholm för denna gången.  Det är inte utan att jag redan längtar tillbaka.

Dagens citat:

Kvinnor mitt i livet är som tonåringar igen. Men den här gången har vi pengar och struntar i vad andra tycker om oss.

Kram Annika

Dela gärna
     

En härlig helg i Stockholm Läs mer »

Tjejmilen 2026

14 kommentarer / Allmänt, Träning / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Så har vi avverkat ännu en sprungen tjejmil i vår huvudstad. För mig blev det den sjätte i livet, och som alltid fick vi en helt fantastisk helg.

Vi tog tåget upp tidigt på fredagsmorgonen. I höstmörkret vid Gärsnässtation mötte jag min vän Petra, och sedan anslöt våra döttrar efterhand.

 

Vi hade bokat ett hotell, Downtown by Scandic, som låg väldigt centralt och bra. Det viktigaste för oss på fredagen var sedan att hämta upp våra nummerlappar i Kungsträdgården och göra oss mentalt redo inför loppet som väntade.

På vägen till hotellet vimlade staden av poliser. Det vankades partiledardebatt och vid Sergels Torg väntade man tydligen på Magdalena Andersson.

Så kom dagen för milen och vi var alla taggade, några av oss mer och några lite mindre. Petra som haft sin dumma hälsporre hela året, hade självklart haft besvärligt med träningen, men tuff som hon är så ställde hon sig återigen på startlinjen.

Vädret var helt perfekt för ett springlopp och våra tider blev ungefär som de brukar bli. De unga tjejerna hamnade på runt en timme och vi äldre ”tanter” något mer. Men som alltid efter en sprungen mil så känner man sig så duktig och nöjd med sig själv.

Efteråt väntade den sedvanliga törstsläckaren nere vid Strandvägen. Just den ölen är den absolut godaste ölen jag dricker på hela året.

Vi hade inte mer än hunnit slå oss ner vid ett bord förrän himlen öppnade sig och en rejäl störtskur sköljde över Stockholm. Där hade vi en väldig tur! Sedan som genom ett trollslag så sken solen igen när det var dags för oss att resa oss och gå mot vårt hotell.

Redan är vi allihopa anmälda till nästa års tjejmil, såklart, det är ju bästa moroten för att aldrig sluta springa.

Dagens citat:

Spring inte för att bevisa att du kan. Spring för att känna att du kan.

Ha en skön söndag och kram från mig.

Annika

Dela gärna
     

Tjejmilen 2026 Läs mer »

Mitt Juli och Augusti 2026

4 kommentarer / Allmänt, Månadssummering / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Så var sommaren 2026 över och till ända. Visst kan det komma brittsommar och varma sommardagar även i september, men mörkret på kvällarna kommer allt tidigare och hösten gör sig mer och mer påmind. Jag älskar hösten, så för mig är det en välkommen årstid.

Juni avslutade jag med att njuta av en vandring med Andréa, innan hon några dagar senare skulle återvända till sitt kära Kanada igen. På mig väntade då tjänsten på kontoret, och jag fick fokusera helt på mitt arbete under de tre första veckorna av Juli. När jag fick min efterlängtade semester så njöt vi av den första veckan på hemmaplan. Vi åt äggakaga i Brösarp, vandrade i Christinehofs ekopark och tog en tur med båten. Det var efter det som vår lilla hund Molly skulle bli så sjuk. Som om inte det var nog så kom katten Judith hem med en stor böld i ena frambenet och även hon fick åka till veterinären. Samtidigt blev Stefan också dålig och hans vaskulitsjukdom blossade upp med ett nytt skov i antågande. Ja, det sägs ju att en olycka kommer sällan ensam, och den här sommaren stämde det ju in hos oss.

Trots allt så hann vi njuta lite av sommaren. En konsert blev det för min del. Emmy kom hem och hälsade på en helg och vi gick på Fridens med vänner. Sommaren avslutade vi med en liten kräftskiva i Tomelilla och jag träffade Tina för att möta en ny dag vid Brösarps Backar.

Sommaren 2026 har varit väldigt torr och det är inte många droppar regn som fallit här på Österlen. Jag minns den torra sommaren 2018, men vet i sjutton om det här året inte slår det rekordet.

Nu hälsar jag September välkommen. En  månad jag hoppas ska gå i friskhetens tecken. Katten är bra igen, Molly mår också bra och ska på återbesök i Helsingborg nu i veckan. Stefan verkar också må bättre igen, tack och lov. Allt går på rätt håll igen.

På mig väntar först en helg i Stockholm med en tjejmil att springa.  Träningen har förstås blivit lite si och så nu i sommar, men med åldern växer pannbenet och med envishet så ska det nog gå bra. Efter den helgen får det gärna regna rejält, för det är ju vad vår natur som bäst behöver nu.

Dagens citat:

Med varje skratt,

med varje tår.

Med varje klapp

och varje sår.

Vi kan ge och

vi kan få.

Och vi kan

säga till livet

det kommer att gå

Ha en fin första september och kram från mig

Annika

Dela gärna
     

Mitt Juli och Augusti 2026 Läs mer »

Ålafiskarns pågar

8 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , , / 3 minutes of reading

 

Hejsan.

Det är fiskaretider nu och Stefan är ofta och hjälper sin bror med ålfisket. Att fiska ål är en gammal skånsk tradition som gått i arv från far till son i generationer.

Numera är allting som har med fisket väldigt uppstyrt och övervakat. Havsmyndigheten måste vara underrättad om tider mm och de gör även slumpmässiga stickprov ute på plats. Dryga böter väntas dem som på något vis fuskar eller inte håller sig till reglerna.

Lite tråkigt är det att de blivit så svårt för de små fiskarna (som inte tar särskilt mycket fisk och ål), medan de stora trålarna fullständigt dammsuger haven på fisk och allt annat som kommer i deras väg. För att inte tala om den skada som vattenkraftverken har på ålbeståndet. Jag tycker att man skulle värna mer om det kulturarv som ålfisket ändå är och låtit det fortsätta i den småskalighet som det nu bedrivs. Istället skulle man tagit i med krafttag för att få ordning på det som verkligen förstör våra hav. Med dagens bestämmelser så kommer ålfisket att dö ut, då det inte längre är tillåtet att gå i arv. Så efter det att min svåger slutar med sitt fiske här i Kivik  så är det ingen som får ta över efter honom.

Den här dagen då Stefan var och hjälpte till när sumpen skulle tömmas, så passade jag på att gå en sväng i nationalparken med hundarna. Det var en vacker sensommardag och det var verkligen fint där nere vid kåsen.

Undertiden som grabbarna var ute med båten så njöt jag och hundarna av en ledig dag i solen.

En gång i tiden kommer det att se tomt ut i Hällevik, om där inte längre ska ligga en båt förtöjd och  guppa. Det känns sorgligt tycker jag.

Kvällarna har varit ganska fina och behagliga den senaste tiden och hundpromenaderna har varit ett mysigt inslag i vardagen. Tyvärr har det nästan inte kommit en droppa regn här på väldigt länge, så allting är så himla torrt och börjar redan vissna ner.

I trädgården lider mycket av blommorna  och växterna, men dahlian i krukan vid dörren, har såklart fått vatten och tackar mig med härliga blommor.

Dagens citat:

Jag har ändrat ljudet på min väckarklocka till applåder, så att jag får de applåder jag förtjänar när jag går upp klockan halv fem varenda eviga morgon.

Nu ska ju erkännas att jag går ofta att lägger mig ganska tidigt på kvällen och jag vet inte om just det förtjänar några applåder, åtminstone inte när man är i min ålder. För mig är det en av de skönaste stunderna på dagen, när man kryper ner i sin säng efter en dags slit.

Ha en fin måndag och kram från mig.

Annika

 

Dela gärna
     

Ålafiskarns pågar Läs mer »

Höstkänslan smyger på och en sommarkonsert.

4 kommentarer / Allmänt, Österlen, Trädgård / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Hösten har sakta börjat smyga på den senaste veckan, och jag är inte alls redo för det i år. Visserligen är hösten en helt underbar årstid som jag älskar väldigt mycket, men i år hann jag inte riktigt med att känna av sommaren.

Hur gärna jag än önskat mig mer av sommaren och min semester, så är det bara till att gunga med i vädret och den årstid som är just nu.

Trädgården bjuder på nya härliga höstblommor i år, och jag är glad över de plantor jag satte sent i fjor. Framöver ska jag sätta lite mer nytt, det är alltid så kul när det dyker upp nästa år.

”Solhattar” i flera olika färger samsas med en stor blodtopp, den som är roliga att plocka in i olika arrangemang. Torkan har förstås inte varit så snäll mot växterna i trädgården. Sammetshortensian har haft en tuff tillvaro och blommorna på den är så små, så små, i år.

Sommarkonsert i Skåne Tranås

Men en konsert med bästa gänget (som alltid) har jag hunnit med. Den här gången blev det en härlig sommarkväll i Skåne Tranås med Anna Hertzman och ”Pågarna På Skånska” (som består av Erik Ekström, Daniel Bentzen, Gustaf Brandt) De var så bra och  kvällen blev fantastisk.

Men även om det smyger på lite höstkänsla både här och där nu, så njuter jag av sommarblommorna i blomlådorna, humlorna och de överdådiga dahliorna. Vem vet, kanske kommer det en släng av sensommar igen i september. Jag hoppas!

Dagens citat:

Inte ens din värsta fiende kan tillföra dig så mycket skada som dina egna tankar.

Bäst att bara tänka snälla saker.

Ha en skön söndag och kram från mig

Annika

Dela gärna
     

Höstkänslan smyger på och en sommarkonsert. Läs mer »

Hemester

5 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej igen.

Det är så härligt att vara ledig och kunna ta dagen lite som den kommer. Att bara skrota runt här hemma utan att ha så värst mycket inplanerat, det är att verkligen ha semester. Ingen väckarklocka som ringer, inga arbetskläder som ska vara nytvättade eller någon matlåda som ska packas.

Att jag var ganska trött de där sista dagarna på jobbet förstod jag när jag läste vad jag skrivit på mitt knäkebrödspaket på jobbet. Istället för att skriva dit mitt namn, så som jag brukar, så hade jag med tydliga bokstäver skrivit ordet ”knäckebröd”….

Gyllebo och Österlen är en fantastisk plats att vara på, inte minst på sommaren, så några större planer att resa iväg här ifrån det har vi inte. Vi njuter av det vi har här hemma – naturen, sjön och havet och den svenska sommaren.

Förhoppningsvis så kommer vädret att bjuda på några härliga dagar så vi kan åka ut en sväng med båten. Och blir det inte det, så kommer jag att njuta i alla fall.

I helgen var vi på Brösarp Gästis där Stefan utnyttjade sitt presentkort som han fått på sin 70-årsdag. Brösarps Gästis som blivit så fint efter den stora utbyggnaden och där man aldrig blir besviken. Med en stor ”doggybag” återvände vi hem med lunchen räddad nästkommande dag.

En tur till Kiviks hamn har det också blivit i helgen. Vi har så mycket fint runt om här hemma, och jag tröttnar aldrig på min hembygd. Det jag ibland kan tröttna på är när alla människor tvunget ska bunka ihop sig på en och samma plats enbart för att den blivit så ”rysligans” populär.

Ja, semesterkänslan börjar infinna sig mer och mer, och jag går runt här och pysslar med mina något eftersatta krukväxter, jag tar mig ett glas rosé ibland och bara mår förträffligt. Hemester när den är som bäst. Dock överraskades jag av den svårflörtade jul-azalean, som nå står i full blom.

Dagens citat:

Jag vill inte ha någon som lovar mig månen och stjärnorna. Jag vill ha någon som ligger bredvid mig i gräset och tittar på den.

Ha en härlig tisdag.

Kram från mig.

Dela gärna
     

Hemester Läs mer »

Sista helgen före ”jubbe-bubblan”

10 kommentarer / Allmänt, Boktips, Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , , / 3 minutes of reading

Hej och halloj

Jag är tillbaka efter mina kontorsveckor på jobbet, då jag inte orkat göra så mycket mer än att jobba, äta och sova. Jag blev lika sliten som jag föreställt mig innan. Trött av allt tänkande och grubblande på om det blev rätt och såklart av att ständigt titta på en datorskärm. Men nu är det över och det vankas semester för mig – i hela tre veckor.

Helgen innan jag skulle ta över ekonomin på jobbet så var det rena värmeböljan. Det började redan veckan innan, då vi hade nära 30 grader i varumottagningen och nästan inget syre där. Till och med katten Felix, som normalt älskar värme, såg lite tagen ut när det var som allra hetast här hemma.

Inte orkar man ställa sig och laga mat när det är sådär jättevarmt. Jag och Stefan passade på att gå ut och äta pizza och njuta av lugnet före allt som väntade på jobbet. De där pizzorna vid torget i Kivik är så himla goda tycker jag.

Det var även Andréa:s sista helg hemma i Sverige för den här gången. Hennes veterinärkompisar kom hit för att träffa henne och för att svalka sig i poolen.

De hade också sin fina hund Frasse med sig, en 16 år gammal herre som stundtals gick lite vilse i vårt hus. Eftersom han även var nästintill döv så fick vi alla hjälpa honom tillrätta lite då och då. Det var lite tur för honom med nedsatt hörsel, när våra tre hundflickor gav honom den ena utskällningen efter den andra.

När måndagen kom och det var dags att köra till jobbet, så smög jag likt en tjuv om natten bara tyst iväg, utan att ta adjö av Andréa, som samma dag skulle flyga mot Kanada igen. De här fruktansvärda avskeden klarar jag helt enkelt inte av mer. Det blir bara jobbigare och jobbigare tycker jag och att börja min tid på kontoret med söndergråtna ögon kändes inte heller särskilt bra.

Alltsedan hon reste har jag nu istället hittat små lappar på alla möjliga ställen i huset. Små tecken på att hon faktiskt varit hemma.

Boktips

Att lyssnar på ljudböcker till och från jobbet har varit en skön avkoppling och det har hunnit bli en del böcker för mig.

Jag har lyssnat på ”De sista Tanterna” av Fatima Bremmer.

Jag har även lyssnar på en bok som jag verkligen tyckte om. Den heter ”Hjortronmyren” av Ulrika Lagerlöf.

Sist ut har jag lyssnat på en bok som heter ”Dagarna som följde” av Mélissa Da Costa

Dagens citat:

Jag vill vara som en solros; så att jag även de mörkaste dagarna står stark och rak och sträcker mig mot ljuset.

Ja, vem vill inte vara som en solros.

Kram Annika

Dela gärna
     

Sista helgen före ”jubbe-bubblan” Läs mer »

För tionde året gick vi ”Mot ALS”

4 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Som så många gånger förr så samlades vi i Simrishamn på Annandag midsommar, för att gå den lilla vandringen ”Mot ALS”, och för att samla in pengar till forskningen till förmån för just den här fruktansvärda sjukdomen.

Det var den 10:e gången ALS-vandringen arrangerades. Ja, om vi nu räknar med det året då vi hade pandemi och det var förbjudet att samlas tillsammans. Men då fick var och en gå på valfri plats och efteråt swisha sina pengar.

Den här dagen var det ett strålande vackert väder. Solen gassade över Simrishamn när vi möttes vid fiskestugan i vanlig ordning.

Den första gången vi gick, så var min kusin Camilla med. Hon var då sjuk i ALS och det var hon som var drivande för att få igång den här insamlingen även i Simrishamn. Allt sedan dess har vi samlats och gått den lilla rundan, dels för att hålla Camillas minne levande, men också för att få in pengar till forskningen.

(bara en kort tid efter den här första vandringen så gick Camilla bort i sviterna av sin sjukdom)

(Vill ni läsa om den här första ALS vandringen så finns mitt inlägg HÄR) 

Den här vackra dagen i midsommartiden så var vi inte lika många som den första gången. Men vi var en liten skara av de närmaste, som efteråt samlades i solen för en kopp kaffe. Några av oss valde att bege sig till glasskiosken istället. Men att samlas en liten stund tillsammans känns så fint♥

Efteråt körde vi hem till Gyllebo där vi bara tog det lungnt resten av vår lediga söndag.

Dagens citat:

Det finns fyra saker som aldrig kommer tillbaka. Stenen du kastat, chansen du missat, orden du har sagt och tiden som har gått. Lev livet här och nu!

Ha en fin söndag.

Kram Annika

Dela gärna
     

För tionde året gick vi ”Mot ALS” Läs mer »

Midsommarafton med lite orosmoln

4 kommentarer / Allmänt, Familj / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Sommaren har nu kommit med besked minsann, för jösses så varma dagar vi haft den här helgen.

Även midsommaren bjöd på underbart väder. Enligt tradition så firade vi midsommarafton här hemma i Gyllebo med våra goda vänner och våra familjer.

Jag hade längtat lite extra efter att fira midsommar med barnbarnen och deras familj, särskilt det här året då Andréa också var hemma i Sverige. I julas var ju pappa Jimmy sjuk, så nu laddade vi verkligen för midsommar tillsammans istället.

Tyvärr blev det inte riktigt som planerat. Lagom tills vi skulle samlas, så fick Amanda en allergisk chock och det slutade med ambulans och en tur för henne till akuten istället. Vi körde och hämtade pojkarna och så firade vi så gott vi kunde ändå vi andra.

Alla hade med sig lite olika goda saker till vår midsommarbuffé, så trots att jag glömde sätta fram skålen med räkor så tror jag ändå att alla blev både mätta och nöjda.

Efter maten var det ”hopp och lek” i poolen.

Sedan var det dags för jordgubbar och glass innan midsommarstången skulle kläs och dansen till ”Små grodorna” tog fart. Det visade sig dock att ingen av barnen ställde upp på dans – det gjorde de bara i skolan, sa de, för där var de tvungna. Men vi vuxna dansade och kvackade så det slog härliga till, för är det midsommar så är det.

 

Lagom till kaffet fick jag ett livstecken från Amanda, hon skrev att de var utsläppta från akuten och på väg hit. Härligt!! Väl här blev det ett snabbt dopp för Jimmy tillsammans med pojkarna, innan de åt ikapp med oss andra.

Förutom jordgubbstårta så mumsade vi på Holgers världsberömda bullar, Så himla goda!! Jag kan nog påstå att vi alla var riktigt mätta och belåtna efter det.

När mörkret föll över midsommarkvällen satt vi ute länge och spelade spel och hade det mysigt.

Men även en lång midsommarafton har sitt slut, och även om det varit en smula oroligt med en sjukling, så slutade det ju ändå gott allting.

Dagens citat:

Om vi festar och jag säger att jag kan göra en bakåtvolt så stoppa mig för guds skull, för det kan jag inte.

Den här dagen gjorde ingen några bakåtvolter alls, som tur var, det fick räcka med en sjukling i sällskapet. Men en gång i tiden har jag kunnat det där med volter minsann.

Ha det gott och kram

Annika

Dela gärna
     

Midsommarafton med lite orosmoln Läs mer »

Rulla till toppen