Hejsan.
Så har vi avverkat ännu en sprungen tjejmil i vår huvudstad. För mig blev det den sjätte i livet, och som alltid fick vi en helt fantastisk helg.
Vi tog tåget upp tidigt på fredagsmorgonen. I ett höstmörkt vid Gärsnässtation mötte jag min vän Petra, och sedan anslöt våra döttrar efterhand.
Vi hade bokat ett hotell, Downtown by Scandic, som låg väldigt centralt och bra. Det viktigaste för oss på fredagen var sedan att hämta upp våra nummerlappar i Kungsträdgården och göra oss mentalt redo inför loppet som väntade.
På vägen till hotellet vimlade staden av poliser. Det vankades partiledardebatt och vid Sergels Torg väntade man tydligen på Magdalena Andersson.
Så kom dagen för milen och vi var alla taggade, några av oss mer och några lite mindre. Petra som haft sin dumma hälsporre hela året, hade självklart haft besvärligt med träningen, men tuff som hon är så ställde hon sig återigen på startlinjen.
Vädret var helt perfekt för ett springlopp och våra tider blev ungefär som de brukar bli. De unga tjejerna hamnade på runt en timme och vi äldre ”tanter” något mer. Men som alltid efter en sprungen mil så känner man sig så duktig och nöjd med sig själv.
Efteråt väntade den sedvanliga törstsläckaren nere vid Strandvägen. Just den ölen är den absolut godaste ölen jag dricker på hela året.
Vi hade inte mer än hunnit slå oss ner vid ett bord förrän himlen öppnade sig och en rejäl störtskur sköljde över Stockholm. Där hade vi en väldig tur! Sedan som genom ett trollslag så sken solen igen när det var dags för oss att resa oss och gå mot vårt hotell.
Redan är vi allihopa anmälda till nästa års tjejmil, såklart, det är ju bästa moroten för att aldrig sluta springa.
Dagens citat:
Spring inte för att bevisa att du kan. Spring för att känna att du kan.
Ha en skön söndag och kram från mig.
Annika
