Allmänt

Solfattigt, Grinchen och ett boktips.

Hejsan.

Så är vi då framme vid en av julens mysigaste dagar – lillejulafton – dagen då man har allting i vänten. För min del blir det till att jobba idag, men efter det väntar ganska många lediga dagar, och det ska bli så himla skönt. Ja, jag känner mig en smula trött och sliten, det måste medges.

I helgen har jag unnat mig ett par kallbad. Det var så himla härligt och uppiggande. Alldeles vindstilla och lugnt var det och exakt samma temperatur i både vattnet och i luften var det också. 5,4 grader.

Hitintills har månaden varit ganska solfattig. Men en liten skymt av solen fick vi helgen. Jag passade på att ta med mig hundarna på en liten promenad i vårt område.

I december flyttade Nisse in hos barnbarnen i Tomelilla. Den där Nissen är ganska busig och hittar på med små gulliga hyss hela tiden. Pojkarna älskar Nisse och längtar efter hans små meddelande och annat varenda morgon.

Vad värre är, även Grinchen flyttade in i Tomelilla. Grinchen är en figur som bara vill förstöra julen och en morgon hade han vält omkull alla ljusstakarna i huset. Lille Nicolaj blev förtvivlad och stängde in Grinchen i en kakburk. För säkerhets skull har Grinchen nu fått flytta hem till oss i Gyllebo där vi låst in honom bakom galler med ett stort hänglås.

Ett par gånger har jag varit och passat grabbarna i Tomelilla. Det är alltid så mysigt att få komma dit och se allt vad det gjort på dagis och i skolan. Tiden går så fort så fort, och jag tycker det känns som om jag inte riktigt hinner med längre.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som jag tyckte om. Den heter ”Trädgårdsmästarens dotter” av Marcus Jarl. Tips, tips.

Dagens citat:

Om julen inte finns i ditt hjärta kommer du inte heller att finna den under granen.

Om jag inte hinner kika in här och önska er alla en God Jul så passar jag på att göra det nu. Med hjälp av AI har jag städat och julpyntat huset och hur det blev kan ni se nedan.

Kram på er

Annika

Dela gärna

Solfattigt, Grinchen och ett boktips. Läs mer »

Lussedopp och saffransbullar.

Hejsan.

På Luciamorgonen vaknade vi upp till en gråmulen, mild och våt morgon. Jag och Tina hade planerat in ett gryningsdopp och vi träffades som vanligt i skogen medan mörkret ännu låg sänkt över skogen.

Det var en fantastisk morgon då både vattnet och luften hade ungefär samma temperatur. Lite drygt fem grader visade termometrarna. Ett fint och mjukt duggregn föll över oss och vi var både helt överens – morgonen var så skön och speciell och vi njöt för fullt där vi satt på vår brygga. Med stämningsfulla marschaller och varmt te i våra termosar sprang tiden iväg och plötsligt var det dags att skynda hemåt igen.

Hemma hos oss väntade Stefan med frukost och nyköpta bullar. Av Tina fick jag en julklapp som jag fick öppna direkt. i Paketet låg en kaffemugg. Inte vilken mugg som helst inte, utan en mugg förställande henne och mej. En helt underbart present. Alla borde få ha en Tina i sina liv. Jag känner mig så tacksam♥

Lussebullar

För första gången på många år så har jag varit själv med lussebullsbaket. Oftast brukar det bli så att någon av döttrarna kommer hem när det är dags för julstök, men icke i år. Dagarna och veckorna rusar fram, och vi har alla haft så mycket som ska hinnas med varenda helg. Men nu är frysen laddad med saffranskakor inför julhelgen.

Varje år när alla lussekatterna är klara brukar jag lova mig själv att inte göra så stor sats nästa gång. Ändå blir det alltid dubbel sats saffransdeg och det är nog lika bra det, för de där bullarna brukar ha en försvinnande åtgång.

På Facebook dök det upp ett rart minne på Luciamorgonen. Det var en bild av mig som Lucia. Jag var fyra år och hade nyss blivit storasyster.

I köket har jag en tavla med guldram föreställande en tjusig Lucia. Bilden är från en kalender som är illustrerad av Lisa Aisato, och jag tycker den är så ljuvlig. När Scott var här så undrade han om det var jag på tavlan. Han tyckte att det var likt mig, och jag var ju också sååå gammal konstaterade han… Ja, barn är underbara – av dem och ”fyllehungar” får man alltid höra sanningen.

Dagens citat: 

När man blir vuxen inser man att julens magi aldrig var ljusen eller presenterna … Det var alltid mamma♥

Det är nog så sant. Mina egna barndomsjular blev ju så magiska tack vare mamma Ingrids försorg om oss alla, (och såklart lite pga min egen barnsliga fantasi.)

Ha det fint.

Kram Annika

Dela gärna

Lussedopp och saffransbullar. Läs mer »

Vackra Eriksdal

Hej hej

I helgen var det så himla härligt höstväder. Stefan var iväg på jakt och jag ville passa på att njuta av en tur med hundarna. Det fick bli en runda till Erikdals kvartsverk.

Eriksdal ligger i Fyledalens nordvästra hörn och består av vattenfyllda gruvhål. Numera trivs här väldigt många djurarter, såsom fladdermöss, grodor, backsvalor och vildbin.

Jag gick med hundarna upp till det övergivna byggnaderna som ligger på höjden. Vädret var fantastiskt, och trots den härliga höstdagen så mötte vi bara ett fåtal personer på vår lilla vandring.

Att något så tråkigt som området för en gruvindustri kan bli så här vackert, det bevisar väl vilken kraft det finns i vår natur. Den läker och återskapar på ett sätt som ingen människa skulle kunna göra. Naturen vet alltid bäst själv.

Dagens citat:

Var vild. Ta plats. Var högljudd. Var konstig. Var du. Livet är för kort för att försöka vara normal.

Ha en fin dag.

Kram Annika

Dela gärna

Vackra Eriksdal Läs mer »

Röda boklöv och gula lönnlöv

Hejsan.

I förra veckan fick vi regn och höstrusk i ett par dagar. Det var nästan riktigt mysigt att klä på sig lite extra kläder och ge sig ut i den friska luften.

Vinden hade mojnat rejält, och även regnet hade upphört när jag kom fram till bryggan. Och som alltid kunde jag bara konstatera att man ångrar aldrig någonsin ett bad. Med en ljuslykta som spred ett varmt sken var det riktigt mysigt där på den gamla bryggan.

Skogens träd var så vackra i sina nya höstkostymer. Boken hade antagit en röd färg, medan lönnen hade blivit mera gulaktig. Det var så fint på marken där alla löven blandat sig likt en brokig matta.

Jag älskar den här korta tiden när löven ligger i tjocka lager på marken och man pulsar genom dem som om det vore driver med snö.  Man blir lite som barn på nytt genom att ”plumsa fram”. Vid den här tiden brukar det även vara väldigt mycket gäss i sjön. Oftast ligger de på andra sidan, borta vid slottet, men varje dag då solen går upp lyfter de i olika grupperingar. Deras ihärdiga skränande är ett ljud som jag kommit att älska så mycket. Det är som om de allihopa säger ”gäss till livet”.

Att börja sin dag med frisk luft, kallbad och en tur genom skogen måste vara en av de bästa medicinerna mot hösttrötthet. Så är det åtminstone för mig.

Dagens citat:

Ingen kommer att  granska dig mer noggrant än de personer som inte tycker om dig… Ge dem en lysande show!

Ha det gott.

Kram Annika

 

Dela gärna

Röda boklöv och gula lönnlöv Läs mer »

Ullared och sommarens sista suck.

Hejsan.

Hösten är verkligen extra fin det här året (eller så är den precis som den alltid brukar vara)

I måndags då jag var ledig så passade jag på att njuta lite i min trädgård.

Små självsådda penseer  tittade trotsigt upp mot mig med sina vackra utslagna blommor, och de plantor som hela sommaren sett så tråkiga ut i sina blomlådor hade nu börjat blomma och frodas som aldrig förr. På vår andra tomt hade det lilla trädet som vi fått av grannen skiftat färg till en helt underbar roströd ton. Trädet vi fått tror jag är en ullungrönn. Visst är dess färg helt ljuvlig nu.

Årets sista rosor kämpade på och inne i orangeriet blommade mitt Svartöga ännu rikligt. Hur den kommer klara av att övervintra där, det har jag inte en aning om, men man kan ju alltid försöka. Min kärlekspelargon som bjudit på vacker blomning hela sommaren , har även den fått flytta in nu.

En alldeles speciell pelargon som jag fått av min kära fotterapeut Lise, har även den blommat rikligt med sina små skira vinröda blommor. Ja, man kan ju inte annat än bli glad av alla blomster, trots att det i naturen liknar höst.

I förra veckan var jag med ”gänget” på vår årliga Ullaredstripp. Vi hade som alltid en underbar dag tillsammans. I present till Stefan köpte jag en signerad bok av Olof Lundh. Det är dock lite oklart om Stefan verkligen gillade den där boken så mycket…

Dagens citat:

Visst är det intressant att de som säger åt oss att jobba tills vi är 70 aldrig har lyft något tyngre än en penna.

Ha en härlig söndag.

Kram från mig

Dela gärna

Ullared och sommarens sista suck. Läs mer »

6 årskalas med Super Mario

Hejsan.

Redan har han hunnit fylla 6 år, mitt barnbarn Scott, och han började i skolan för några månader sedan. Barnkalaset var inplanerat, och temat skulle vara Super Mario, det hade han bestämt sedan länge.

Såklart gick mormor in för uppgiften och drog på sig Super-Mario-kostymen. Jag laddade med presenter och gjorde sedan uppskattade entré en liten stund innan festen skulle börja.

Emmy var också på plats för att hjälpa till med kalaset, och när de båda grabbarna var klädda så dröjde det inte länge förrän huset fylldes med festsugna barn.

På ett bord hade Amanda förberett med olika utklädningsattiraljer. Där kunde man, som jag, välja att vara Super Mario ”himself”. Men man kunde också vara hans bror Luigi eller Princess Peach.

Många av barnen var lite blyga i början och ville inte alls klä ut sig. En liten flicka tittade storögt på mig en lång stund och visste nog inte riktigt vad hon skulle tycka om den vuxna person som gått ”all-in” med festkläderna.

Vädret var helt underbart, så kalaset fortsatte utomhus, där det lektes för fulla muggar. Ganska snart var det dags att duka fram lite mat och dryck.

Till mat blev det korv i bröd, som gillades av alla barnen. Extra gott var det kanske för att det serverades av Super Mario, vem vet.

Solen gassade och det var riktigt härlig att sitta ute och äta. Och efter bara en stund så var leken i full gång igen.

Lillebror Nico blev sur när hans favoritdricka tog slut. Han fick gå in och surade en stund, men hela tiden hade han full överblick över kalaset så han inte skulle missa något. Snart gick det sura över och då var leken i gång igen även för honom.

Mamma Amanda hade planerat en massa spännande lekar och tävlingar också. En tävling gick ut på att man skulle sticka in händerna i en låda och gissa vad det var som gömde sig där.

En tallrik med kall kokt spagetti kändes ganska läskigt, eller en konstgjord blomma.

Efter det var det dags att pricka olika små hål med en boll. Ungefär som tävlingen som var med i Lilla Sportspegeln när jag var ung. Kanske minns ni den?

Efter lite energipåfyllning i form av chokladpudding var det full fart på leken igen. Då hade allt det där blyga helt försvunnit och nästan alla ville klä ut sig till Super Mario.

Tusen tack för att jag fick vara med på ditt barnkalas Scott, det var nog en av de bästa kalas jag varit på.

Dagens citat:

Men tänk ändå, det finns ju inga upplevelser som kan mäta sig med dem man har i barndomen, tänk om folk då kunde förstå hur viktigt det är just med allting som rör barn, deras böcker, deras filmer, deras musik, allt, allt. Eftersom det formar dem för hela livet.

~Astrid Lindgren~

De flesta vuxna borde bli lite mer leksna av sig, det hade vi alla mått bra av tror jag. Livet kan vara så allvarligt ändå.

Ha en fantastisk dag.

Kram från mig, Super Mario

Dela gärna

6 årskalas med Super Mario Läs mer »

Tjejmilen 2025

Hej

Det är dags för inlägget om årets härliga tjejmil i Stockholm. Min femte sprungna mil i vår huvudstad.

Vi var ett glatt och taggat gäng som satte oss på Snälltåget upp mot Stockholm. Första kvällen valde vi att gå på en så god och trevlig restaurang – ”Smak” i centrala Stockholm. Vi åt och njöt av allt. Och såklart lite god dricka utanför.

I vanlig ordning bodde vi på Freys Hotell, ”Lilla Rådmannen”. Vi började lördagen med en stärkande frukost, innan vi begav oss mot Gärdet och starten för tjejmilen.

Ingen av oss var egentligen i sin bästa form, men det där spelade inte så stor roll. Man fick helt enkelt bara göra sitt bästa, bestämde vi. Småkrämpor och oträning skulle inte kunna stoppa oss!! Så efter en ”liten” kö till sista toabesöket var det dags för starten.

Väl i mål kunde vi alla ändå konstatera att det gått ganska bra för oss ändå. De unga töserna kom alla i mål  på en tid runt en timme. Själv tog jag i mål på en timme och en kvart och Petra kom strax efteråt med sin dumma hälsporre.

Att göra sitt bästa och kunna lägga ytterligare en sprungen mil, det är vinst nog. Så bra kämpat tjejer!

På kvällen blev det dusch, fotvård och hotellmys, och senare avnjöt vi lite riktig välförtjänt springmat på hotellrummet.

Vi hade bestämt oss för en extra dag i Stockholm, så på söndagen tog vi en båt ut till Fjäderholmarna.

Vädret var verkligen på vår sida, och vi njöt för fullt av allt det vackra.

Efter en lite enklare lunch och en drickapaus var det dags för oss att ta båten tillbaka igen.

 

Vi avslutade vår Stockholmshelg med en god pasta på Scarpetta som drivs av Emilio och Åsa Ingrosso. Så himla gott, och särskilt god var den Cabonara som Petra beställda.

Morgonen efter tog vi tåget hem igen, och såklart var vi redan anmälda till nästa års lopp. För målet är inte att bli snabbare, smalare eller springa längre – målet är helt enkelt bara ”att aldrig sluta”, varje sprungen tjejmil är en vinst i sig.

Dagens citat:

Din kropp kan springa. Det är din hjärna du ska överbevisa.

Ha en skön söndag och kram från mig.

Annika

Dela gärna

Tjejmilen 2025 Läs mer »

Tiden mellan sommar och höst

Halloj

Den senaste veckan så känns det som om hösten nu är här och nosar mig i hasorna. Det är visserligen både sommarvarmt och sol, men höstkänslan finns där ändå.

För bara några veckor sedan var jag ute med Stefan och Mats i vår båt för att sätta garn. För mig blev det nog både första och sista båtturen den här sommaren. Ja, jag förstår inte riktigt vart alla sommardagar tog vägen egentligen, och just båtlivet hans inte med alls.

Det var en härlig kväll, som gjord för att sätta makrillgarn.

När det gäller makrillen så var fiskelyckan inte riktigt på vår sida, men vad gjorde det egentligen, kvällen var härlig och man ska ju ändå inte äta alltför mycket Östersjöfisk har jag hört.

Kvällspromenader

Kvällspromenaderna nu känns både mörkare och höstligare. Jag tycker nog att det ändå är lite skönt.

Den lite svalare luften är lättare att andas och efter sommarens evinnerliga vattnande i trädgården, så kan jag inte annat än påstå att jag längtar efter ett rejält regnväder.

Igår när jag joggade runt sjön så mätte min GPS min vanliga springrunda till en halv kilometer kortare än vad den brukar. Vi skojade om det, och sa att det nog var så att sjön höll på att krympa. Fast det får vi inte hoppas, även om jag kan se att vattenståndet nu är ovanligt lågt.

Boktips

En bok jag måste tipsa om är ”Kvinnorna” av Kristin Hannah. Den var så bra tyckte jag. Läs den!

Dagens citat:

Fascinerande ändå att så många skäms för sina kroppar och så få för sina hjärnor.

Ha en härlig dag.

Annika

Dela gärna

Tiden mellan sommar och höst Läs mer »

Sötchock i Borrby

Hej hej

Så har det hunnit gå lite dagar igen, och bloggen har fått komma i andra hand. I trädgården har rosorna satt i gång med en ”andra andning”. Eller andra blomning, ska jag kanske skriva. Vackert är det i alla fall.

Att åka och titta på valpar kan vara livsfarligt. Man vet ju aldrig hur det slutar,  för kanske kommer man hem och har fått oplanerad tillökning i familjen… Men när våra vänner nu hade huset fullt av bedårande ”vorsthebabysar” så var vi ju bara tvungna att ta risken och åka dit på lite valpgos.

Valparna hade allihopa fått egna hem dit de skulle flytta inom kort.

Hur söta och gulliga de än må vara så tror jag att både husse, matte och hundmamma Stina kommer att pusta ut när de nu flyttar. För hur bedårande de än må vara så krävs det mycket jobb att sköta om ett sådant här busgäng.

Lycka till alla vovvarna och tack för valpgoset♥

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som jag gillade. Den heter ”Ljusets dotter” av Elisabeth Nemert. Tips, tips!

Att lyssna på en bra bok och lukta lite på blommorna en sensommardag – det är ett fint sätt att koppla av.

Dagens citat:

Man är alltid en lärling i levnadskonst. Det är med tunnpannkakor som med livet – just när det börjar gå riktigt bra tar smeten slut.

Ha en fin dag.

Kram Annika

Dela gärna

Sötchock i Borrby Läs mer »

En smakupplevelse på Kalcium

Hej hej

Jag vill börja med att tacka er som hört av sig till mig för att höra hur det gått med ingreppet på mina ögon. Jag fick ju gjort ett laseringrepp mot min glaukom på höger öga för att minska trycket. Enkelt förklarat går det ut på att man skjuter hål inne i ögat så kammarvätskan kan dräneras ut lättare. Jag fick gjort 94 sådana hål, och doktorns kommentar  var att det ”bubblade som champagne”, så det såg ut att ha effekt. Det hörs lite läskigt, men det var inte alls särskilt smärtsamt eller jobbigt.

Efter det så var jag hemma några dagar från jobbet, men nu är allt som vanligt igen.

Jag har förresten de allra bästa och gulligaste kollegor man kan tänka sig.

När jag fyllde år så fick jag världens bästa present av dem, ett presentkort på den spännande restaurangen Kalcium i Sankt Olof.

Kalcium ligger i Sankt Olof, och är en smakfullt renovering av det gamla mejeriet. Mycket i interiören har man bevarat och det gör att miljön där är extra spännande. Det gamla mejeriet lär ha lagts ner någon gång på 60-talet, och som barn minns jag att jag tyckte byggnaden då var så ful. Men visst har man rätt att ändra sig… nu tycker jag istället att den är hur cool som helst.

Jag och Stefan hade bokat bord där förra helgen, och vi fick avnjuta en härlig 4-rätters meny. En smakupplevelse som var fantastisk, både för gom och för öga.

Vår trevliga servitris såg till så vi hela tiden hade allting som vi kunde önska. Efter lite samspråk med henne så kom vi snabbt fram till att vi hade flera gemensamma bekanta, men såklart är det så det är när man bor här på Österlen – alla känner liksom alla.

Om någon är sugen på att gå ut och äta, och få det där ”lilla extra” – ja då är detta nog stället jag kan rekommendera. Mat och dryck var fantastisk och miljön likaså.

När vi körde hem tänkte jag på pappa Kurt och hans mormor och morfar, som på den tiden hade lantbruk i Tåghusa – kanske lämnade de sin mjölk just här när Kurt var en liten grabb. Tänk så kul det vore att få veta lite mer om det …

Tusen tack till vännerna på Lokalföreningen för en så uppskattad present, ni är alla bara bäst ♥

Dagens citat:

Livet är alldeles för viktigt för att man ska kunna tala allvarligt om det.

Njut och lev.

Kram Annika

Dela gärna

En smakupplevelse på Kalcium Läs mer »

Rulla till toppen