barnbarn

En hel söndag med bara lek och bus.

Hejsan.

Vissa söndagar så jobbar både min dotter Amanda och hennes sambo Jimmy. Sådana dagar behövs det förstås att någon kan ställa upp och passa pojkarna. Såklart gör vi det så mycket vi bara kan, jag och Stefan.

Förra söndagen var en sådan ”jobbesöndag” då grabbarna skulle komma och vara hos oss i Gyllebo hela dagen.

Det var en vacker rosa morgon då Amanda kom och lämnade de två nymorgnade och trötta gossarna.

Vi startade med lite frukost innan vi gick ut igen. Vädret var så härligt och vi ville passa på att ta tillvara på det innan regnet skulle återvända. Vi började med att lägga ut äpplen till koltrastarna och rådjuren.

Barnens ”maskinpark” kom sedan fram och pojkarna körde varv efter varv på det hala trallgolvet.

Eftersom vädret var lugnt och vindstilla så passade vi på att elda upp lite papper och kartonger ute bakom gästhuset. Det där var väldigt spännande tyckte pojkarna. Och det var nog en ”supertur” att Scott var med, så han kunde rädda en liten bit kartong som vi klippt ut med en massa bilar på och som råkat hamna där bland allt skräpet.

Vi brukar ha fullt upp precis hela tiden när pojkarna är här, och nästan alltid är det bara glada miner. Men såklart händer det att någon blir lite sur och stött  ibland. Särskilt nu när lille Nicolaj lärt sig att säg ”nej” i tid och otid till nästan allting. Då kan det bli en och annan sur min 🙂

Men det där sura försvinner väldigt fort, och då blir han sitt glada busiga Nico igen.

Efter sådana här ”barnpassar-söndagar” så brukar jag vara ganska trött. Det är något konstigt med det…. När jag var ung och mina tre döttrar var i den här åldern, så minns jag inte att det tog musten av mig på samma vis. Kanske hade jag då autopiloten inkopplad i mammarollen och nu, som mormor, finns den inte lika naturligt kvar längre …

Men det där trötta gör ingenting, ingenting alls. Jag kan ju vila mig nästa dag om det skulle behövas.

Boktips

Och vilat har jag gjort ganska mycket i veckan. Jag har tillexempel lyssnat på en ljudbok som jag tyckte var väldigt bra och som jag inte riktigt kunde slita mig ifrån. Boken heter ”Näktergalen” av Kristin Hannah. Det är ju samma författare som skrev boken ”Himmel över Alaska” som jag läste för ungefär 3 år sedan, och som jag tyckte så väldigt mycket om. Tps, tips!!

Dagens citat:

Visste du att om du lägger 100 svarta myror och 100 röda myror i en burk så händer inget. Men om man skakar burken hårt börjar myrorna döda varandra. De röda myrorna betraktar de svarta myrorna som sina fiender, och de svarta myrorna betraktar de röda myrorna som sina fiender. Den sanna fienden är den som skakar burken. Samma sak händer i människans samhälle. Så innan vi attackerar varandra ska vi fundera på vem som skakar burken!

~Kurt Vonnegut~

Ha en härlig lördag.

Kram Annika

En hel söndag med bara lek och bus. Läs mer »

Ingen vinter i sikte.

Hejsan.

I år är det ett märkligt år. Fortfarande har vi inte haft någon vinter alls i sikte, och det känns väl lite konstigt.

Jag minns ett år då det var en väldigt mild och regnig höst, ända fram i november. Men se, då vände allting och snön och kylan kom smygande. Alla trodde att det bara var tillfälligt, men det året blev det en riktigt vinter med snö långt fram på vårkanten. Tänk om det plötsligt vänder nu och vi får tidernas vargavinter.

Visst vore det roligt för alla barn att få uppleva vinter och snö. Jag själv hade också tyckt att det vore ganska kul med en vit vinter. faktiskt.

Eller i alla fall lite kallare väder så vi kunde njuta isvaksbad igen.

Dagens citat:

Och förresten. Försöka aldrig vara perfekt. Det är i sprickorna magin finns. Glöm aldrig det.

Kram på er.

Annika

Ingen vinter i sikte. Läs mer »

Kojan i skogen.

Hej hej

Den där regniga dagen då Scott var här hos oss och jag fick hela köksgolvet fullt av bilar, den dagen bestämde jag mig för att vi alla skulle trotsa regnet och gå ut i skogen en liten sväng. Jag tyckte att vi var i behov av lite frisk luft och ”skogsbad”.

(skogsbad är ett nytt ord som betyder en magisk, stressreducerande naturupplevelse med alla dina sinnen …. alltså inget nytt alls – det är bara ordet som är nytt)

När vi kom ut så var det inte alls så mycket regn längre. På vår väg ut i skogen så passade vi på att säga hej till hästarna.

Till Scotts stora förtjusning så kom de allihopa i rask takt när Stefan kallade på dem. Men när de sedan blev lite väl närgångna och bet i Stefans jacka, då fick det vara nog, då tyckte Scott att vi kunde säga hejdå till dem.

Vi lämnade de busiga hästarna åt sitt öde och gick vidare ut mot kojan skogen. Scotts lilla hund, Snowie, fick lifta litegrann under vagnen efter som hon har ganska svårt för att gå.

Lilla Snowie har en neurologisk sjukdom som gör att hon är vinglig och har svårt med balansen. Men eftersom hon inte har någon smärta, och för övrigt mår ganska bra, så ville hon såklart också hänga med sin flock ut.

Ute vid kojan i skogen så smakade de smörgåsar som jag tagit med mig extra gott.

Och är det fest eller utflykt, ja då får man dricka sådan där saft som har sugrör, för det har Scotts mamma sagt. Självklart hade vi precis sådan saft med i vår lilla matsäck.

Sedan var det hålligång i skogen för både stora och små.

Dagens citat:

Ibland behöver vi fantasin för att överleva verkligheten.

Barn är små experter på det här med fantasi. För dem finns inga förutbestämda ramar eller fördomar. Tänk vad vi kan lära av dem, om vi bara bemödar oss om att verkligen lyssna på vad de säger och på att lägga oss vinn om vad de menar.

Ha det fint.

Kram Annika

Kojan i skogen. Läs mer »

Det kom två på en cykel.

Hejsan.

En vacker förmiddag då jag hade varit vid sjön och badat så fick jag ett meddelande på min telefon. Det var två gulliga Tomelillabor som tänkte ta cykeln till Gyllebo. Amanda och lille Scott var redo för ett cykeläventyr på hemmaplan.

Det hade varit en vacker men kylig morgon. Men allt eftersom dagen gick så blev det allt soligare och varmare.

Att cykla på väg 11 är ju nästan förenat med livsfara. Därför valde de att ta tåget mellan Tomelilla och Smedstorp. Därefter cyklade de nästan uteslutande på grusvägarna via Gårdlösa, Listarum, Sjörödsskogen och slutligen till Gyllebo.

Efter en liten paus så hamnade det lilla cykelgänget till sist hemma hos mig på Dodevägen.

Att få små besökare på cykel var såklart extra mysigt. Särskilt som de bestämde sig för att stanna kvar och sova över.

Nästa morgon när jag kom hem från mitt morgonbad så var alla i cykelgänget redo att ge sig tillbaka till Tomelilla igen. Ivrigt vinkade jag hejdå så länge jag kunde se den lilla cykeln när de försvann längs vår väg.

Med ganska små medel kan man göra livet till ett spännande äventyr. Kanske är det just de här små enkla äventyren som blir de mest minnesvärda på ålderns höst.

Dagens citat:

Livet är som att cykla, för att hålla balansen måste man fortsätta framåt.

Ha en fin dag.

Annika

Det kom två på en cykel. Läs mer »

Bordsskick.

Hejsan.

Ofta när jag går till bryggan på morgonen så har jag något litet ätbart nerpackat i min ryggsäck. Det är skönt, för där ute i skogen behöver jag inte tänka på att ha något särskilt fint bordsskick alls. Befriande.

Ingefärste, dadlar, nötter och torkad frukt är vad jag oftast har med mig. Om jag då skulle spilla lite, när jag i min hänförelse över naturens storslagenhet, missar munnen, så gör det ingenting alls.

Även om jag såklart alltid försöker att låta bli att äta som en gris. Och på tal om just grisar, så har våra Gyllebovildsvin börjat att ta sig större och större friheter numera. I förra veckan hade de varit i farten på slottets gräsmatta. Och de såg då inte ut att ha haft något fint bordsskick på sin fest.

Mitt lilla barnbarn Scott har däremot oftast fint bordsskick. Ja han är väldigt duktig på att äta själv….OM man nu inte säger åt honom att inte ta den kladdiga skeden upp i håret. För då gör han såklart just det. För så är reglerna för en tvååring. Och en mormor borde förstås veta bättre än att säga sådana saker.

Bordsskick eller inte – bäst smakar det att äta sin lilla frukost här! På bryggan.

Dagens citat:

En liten flicka frågade sin bror: ”vad är kärlek?” Han svarade: ”det är när du snor choklad från min ryggsäck varje dag, och jag fortfarande gömmer den på samma ställe”.

Kram och kärlek till er.

Annika

Bordsskick. Läs mer »

Vardagen faller på plats igen.

Hej hej

Under julledigheten har vi unnat oss lite mer sovmorgon här hemma. Även om vi vaknat vid ungefär samma tidiga tid som alltid, så har vi tagit det lugnt och låtit frukosten få större utrymme. Allting har fått dra ut på tiden.

 

Men nu har vardagen kommit med sina vanliga rutiner och tidiga morgnar. Det är skönt det med.

De morgnar då vädret är gynnsamt har jag tassat ut tidigt i ottan. Med gynnsamt väder menar jag nästan allt väder, förutom blåst och storm.

Jag har haft turen att träffa på min badkompis Tina i skogen någon dag, och det förgyller alltid min morgonvandring.

Våra möten är sällan planerade och jag älskar det. Det är nästan som när man var barn och inte hade klocka. Träffade man då på sin kompis i skogen så var det ren bonus. Förutsättningslösa möten som blir minnen för livet.

Rutiner väntar även på mitt lilla barnbarn Scott. Om bara en dryg vecka ska lillkillen börja på dagis. Jag kan knappt förstå hur tiden har sprungit. Nyss var han bara en liten bebis. Så här liten var han när vi dansade ut julen i fjor.

Nu är han stora killen som både kan borsta tänderna och hänga med mormor ut i trädgården.

Dagens citat:

Det är en utmaning att finna lyckan inom oss, men det är omöjligt att hitta den någon annanstans.

Viktigast är att finna lyckan med sig själv i vardagen, för då är man lycklig för det mesta.

Kram Annika

Vardagen faller på plats igen. Läs mer »

Det viskas.

Hejsan.

Det viskas om så mycket nu för tiden. Det viskas om sommar, om väder, om corona…. Ja, man orkar nästan inte lyssna på allt som det tisslas och tasslas om i dessa tider.

Det viskades om att jag blev ett helt år äldre för bara ett par veckor sedan.  Det där lär nog vara sant. Jo, för länge stod de vackraste blomsterbuketter här på borden och vittnade om jag nu faktiskt är närmare 60 än 50 år gammal…

Det viskas om att det är en kylig vår och sommar vi har. Jag viskar tillbaka, att det är tack vare det som blommorna står så fint och håller så länge.

Jag viskar förtjust, rakt ut i min grönskande trädgård, att äntligen blommar de där jättestora vallmona – mina royal wedding. Så fina!!

Ja, som det viskas i sommartider. Kanske är det mest vinden som viskar…

Med blicken på mina födelsedagsblommor viskar jag peppande till mig själv:

-tsss… man är inte äldre än man gör sig, och i affären var det faktiskt en ung kvinna som misstog mig för att vara Scotts mamma. Hon kan ha haft lite dålig syn, det kan hon…

Många skvallrar mest bara om onödiga saker som politik, ekonomi, vikt och skitsnack om grannen… Ja, alltså, när man faktiskt kan tissla om roliga och viktiga saker istället. Som om Babblarna till exempel!!

Man ska allt tänka sig för vad man viskar om. Man ska ju vara källkritisk också i dessa tider!

Dagens citat:

Jag älskar att lyssna på lögner, när jag redan vet sanningen.

Ha en bra dag och kram

Annika

Det viskas. Läs mer »

Insekter och tandtroll.

Hej hej

Insekter, bi och humlor – det är filurer som vi ska vara extra aktsamma om i dessa tider.

Många köper, eller bygger hela insektshotell och sätter upp i sina trädgårdar. Jag tror nog att bästa alternativet är om man kan låta sin trädgård få vara vild och ostädad i någon liten hörna. Ruttnande stubbar och blommande ogräs, så klarar insekterna bygget själv.

I veckan blev jag så inspirerad av den käre Karl-Fredrik, killen från Eklaholm. Han anlade en pollineringsrabatt. Det skulle jag också vilja göra.

Kanske blir det nästa sommars projekt hemma hos mig, så fler småkryp kan trivas hos oss.

En sorts småkryp som vi INTE vill ha här hos oss, det är förstås tandtroll. Scott och jag kämpar tappert med att mota bort dem innan de flyttat in. Det går riktigt bra måste jag säga.

Dagens citat:

Jag kan tycka att barn har lite väl stora anspråk i affärerna för att vara några vars enda inkomst kommer från välvilliga släktingar och tandfen.

Ni vet väl den där ”två -regeln” … 2 gånger om dagen, 2 minuter, 2 cm tandkräm… Gäller den även om man bara har två tänder tro…

Må gott och kram Annika

Insekter och tandtroll. Läs mer »

En kort runda och en liten skafferilek.

Hejsan.

När oförutsedda händelser inträffar i livet då är det bra med ett påfyllt ”måbra-konto”.

Jag har fått lägga mitt eget liv lite grann åt sidan för ett tag, och såklart saknar jag mina vanliga vandringar här på Österlen.

En kort runda i Gyllebo tillsammans med en dotter och ett litet barnbarn har gett mig lite skön återhämtning. För det är i naturen jag fyller på det där måbra-kontot.

Det bästa när livet korvare ihop sig, är att acceptera. Acceptera att allting får vara som det är just nu, och det är ok.

Lite bus med en glad gosse, det är också bra när hjärnan känns som en överhettat turbomotor. En enkel skafferilek muntrar alltid upp.

Och en skön Gyllebopromenad såklart.

Dagens citat:

Och det är just precis det livet handlar om. Att leva på ett sätt som gör att man aldrig blir redo att dö.

Det är bara att tuta och köra. Att med nyfikenhet alltid ta sig ann varenda ny dag man får i det här livet.

Kram Annika

En kort runda och en liten skafferilek. Läs mer »

Dessa vackra rapsfält.

Hejsan

Åhhh alla dessa vackra rapsfält. Visst är det tjusigt när hela Skåne förvandlas till ett färgglatt lapptäcke.

På sociala medier svämmar flödet över av gula rapsbilder nu i maj månad. Såklart har jag också varit ute med min kamera en liten sväng i allt det gula.

På foto jag sett på sociala medier, springer ett helt gäng människor genom ett vackert rapsfält och skapar ljuvliga bilder. Dock är det mindre ljuvligt för bonden, tror jag,  som ju faktiskt sått grödan av helt andra själ än att den ska vara enbart vacker och lovlig att trampas ner.

Jag och min lille fotomodell höll oss försiktigt i kanten av fältet när vi tog våra bilder.

Även om skånska fält gör sig bäst lite från ovan, så är de helt ok såhär lite underifrån också, från en liten gosses perspektiv.

Dagens citat:

När ett barn lär sig att gå och faller omkull 50 gånger, får det aldrig tanken: ”Det här är inget för mig”!

Hemligheten är väl att aldrig ge upp. Ha en fin dag.

Kram Annika

Dessa vackra rapsfält. Läs mer »

Rulla till toppen