höstfärger

Kanske höstens härligaste morgon

Hejsan.

Så kom den där ljuvliga dagen som alltid brukar infalla på hösten. Den där, som är den allra vackraste av dem alla.

Jag var ledig, och passade på att skutta ur bingen riktigt tidigt för att hinna njuta så mycket som möjligt av min fridag. Det var fortfarande ganska mörkt när jag kom ner till bryggan. Men i mina gömmor fanns marschaller, så det blev alldeles extra stämningsfullt vid morgonbadet.

Efter mitt uppfriskande bad satt jag en god stund och såg dagen gry.

När min termos med ingefärsteet var uppdrucken och solen hade börjat stiga upp över trädtopparna, då var det dags för mig att packa ihop och ge mig vidare på min morgontur.

Jag tror att just den här morgon så visade ”Moder jord” sig i sin ståtligaste höstdräkt.

Jag hade bara hunnit en liten bit bort då jag hörde glada röster och våta plaskande. Det var tydligen fler än jag som ville passa på att ta sig ett morgondopp.

På andra sidan sjön kunde jag höra hur några morgonpigga fiskarna gav sig ut i de små vita roddbåtarna. Gång på gång så stannade jag och bara förundrades över hur väldigt vackert allting var den här morgonen.

Jag gick saktare och saktare genom skogen, allt för att verkligen hinna njuta så länge som möjligt. En sådan här dag ville jag bara var ute.

Alltså, den där första veckan i November har verkligen fått ett oförskämt dåligt rykte. Många gånger har jag förundrats över naturens skönhet vid just den här tiden.

Dagens citat:

Den som tror att fallna löv är döda har aldrig sett dem dansa en blåsig dag.

Ha en härlig onsdag.

Kram från mig, Annika

Kanske höstens härligaste morgon Läs mer »

Röda boklöv och gula lönnlöv

Hejsan.

I förra veckan fick vi regn och höstrusk i ett par dagar. Det var nästan riktigt mysigt att klä på sig lite extra kläder och ge sig ut i den friska luften.

Vinden hade mojnat rejält, och även regnet hade upphört när jag kom fram till bryggan. Och som alltid kunde jag bara konstatera att man ångrar aldrig någonsin ett bad. Med en ljuslykta som spred ett varmt sken var det riktigt mysigt där på den gamla bryggan.

Skogens träd var så vackra i sina nya höstkostymer. Boken hade antagit en röd färg, medan lönnen hade blivit mera gulaktig. Det var så fint på marken där alla löven blandat sig likt en brokig matta.

Jag älskar den här korta tiden när löven ligger i tjocka lager på marken och man pulsar genom dem som om det vore driver med snö.  Man blir lite som barn på nytt genom att ”plumsa fram”. Vid den här tiden brukar det även vara väldigt mycket gäss i sjön. Oftast ligger de på andra sidan, borta vid slottet, men varje dag då solen går upp lyfter de i olika grupperingar. Deras ihärdiga skränande är ett ljud som jag kommit att älska så mycket. Det är som om de allihopa säger ”gäss till livet”.

Att börja sin dag med frisk luft, kallbad och en tur genom skogen måste vara en av de bästa medicinerna mot hösttrötthet. Så är det åtminstone för mig.

Dagens citat:

Ingen kommer att  granska dig mer noggrant än de personer som inte tycker om dig… Ge dem en lysande show!

Ha det gott.

Kram Annika

 

Röda boklöv och gula lönnlöv Läs mer »

Ullared och sommarens sista suck.

Hejsan.

Hösten är verkligen extra fin det här året (eller så är den precis som den alltid brukar vara)

I måndags då jag var ledig så passade jag på att njuta lite i min trädgård.

Små självsådda penseer  tittade trotsigt upp mot mig med sina vackra utslagna blommor, och de plantor som hela sommaren sett så tråkiga ut i sina blomlådor hade nu börjat blomma och frodas som aldrig förr. På vår andra tomt hade det lilla trädet som vi fått av grannen skiftat färg till en helt underbar roströd ton. Trädet vi fått tror jag är en ullungrönn. Visst är dess färg helt ljuvlig nu.

Årets sista rosor kämpade på och inne i orangeriet blommade mitt Svartöga ännu rikligt. Hur den kommer klara av att övervintra där, det har jag inte en aning om, men man kan ju alltid försöka. Min kärlekspelargon som bjudit på vacker blomning hela sommaren , har även den fått flytta in nu.

En alldeles speciell pelargon som jag fått av min kära fotterapeut Lise, har även den blommat rikligt med sina små skira vinröda blommor. Ja, man kan ju inte annat än bli glad av alla blomster, trots att det i naturen liknar höst.

I förra veckan var jag med ”gänget” på vår årliga Ullaredstripp. Vi hade som alltid en underbar dag tillsammans. I present till Stefan köpte jag en signerad bok av Olof Lundh. Det är dock lite oklart om Stefan verkligen gillade den där boken så mycket…

Dagens citat:

Visst är det intressant att de som säger åt oss att jobba tills vi är 70 aldrig har lyft något tyngre än en penna.

Ha en härlig söndag.

Kram från mig

Ullared och sommarens sista suck. Läs mer »

Vi går och fiskar.

Hej och hallå

Förra helgen var barnbarnen här en liten stund. Först kom Amanda hit med minstingen Nico, medan storebror Scott var på ett kalas. Vädret var fantastiskt, så vi passade på att vara ute i trädgården en stund.

När det blev dags för Amanda att hämta hem Scott från festen så ville Nico stanna kvar i Gyllebo hos mig och Emmy . Sagt och gjort, så fick det bli.

Vi bestämde att vi skulle ta med oss håvarna och gå ner till sjön för att fiska lite. Jag tog fram sittvagnen ur garaget, men Nicolaj envisades med att han inte alls behövde åka i någon vagn för han var ju faktiskt ingen babys.

Även om det tog lite längre tid att gå, så kom vi tillslut ner till sjön. Jösses så vackert det var där nere med alla höstfärgade träd.

I Gyllebosjön lever det musslor som kan vara väldigt spännande för barn. Vi fiskade upp några tomma skal där det inte längre bodde några musslor. De stängda skalen lät vi vara kvar i vattnet i lugn och ro. Det är ju viktigt att lära barn respekt för djur och natur och levande musslor ska man låta ligga kvar i vattnet.

Nicolaj satt länge och ”fiskade” med sin håv. När det sedan blev dags att gå tillbaka hem igen så tyckte han ändå att det var riktigt mysigt att krypa ner i den varma och goa fårskinnspåsen i sittvagnen och åka hela vägen hem.

När vi kom hem igen så dröjde det inte länge förrän Scott och Amanda också kom. Det var så himla länge sedan Scott var här, så det var fint att hinna leka lite med honom också.

Fint hos Ingrid & Kurt

Förra helgen hann jag och Emmy även göra lite fint på graven, med nyplanterad ljung. Efteråt satt vi där vid deras minnesplats i solskenet och åt munkar och drack läsk och bara hade en fin stund.

 

Dagens citat:

Kom ihåg att livet här på jorden egentligen bara är en enda lång lek. Älska mer, skratta mer, dansa mer, tramsa mer…

Ha en härlig tisdag.

Kram Annika

 

Vi går och fiskar. Läs mer »

Glödande morgon.

Hej hej

Färgerna i skogen vid den här tiden på året är nog de vackraste man kan tänka sig. Ja, det är faktiskt så de slår vårens spirande grönska tycker jag.

En morgon smög jag mig ut i mörkret genom skogen och ner till bryggan. Det enda som lyste upp min väg var den måne som hängde ovanför trädtopparna.

Det hade stormat och blåst på natten så marken och vattenytan var fylld med röda boklöv.

Jag valde omsorgsfullt ut bästa stället för mitt morgonbad och njöt sedan av en glödande gryning som gjorde att temperaturen sjönk ytterligare någon grad.

När jag druckit mitt te och filosoferat över livet och allt som poppar upp i hjärnan då man sitter ensam i skogen, så fortsatte jag min vandring genom den glödande Gylleboskogen.

En av fiskeföreningens båtar låg och guppade vid sjökanten och jag tänkte fula tankar om de personer som inte orkat lämna tillbaka sakerna där de hör hemma. Sedan fortsatte jag min härliga vandring och bara njöt av den storslagna hösmorgonen som låg framför mig helt gratis.

Dagens citat:

Sitt inte och vänta på att livet ska vara på ett visst sätt. Livet kommer alltid att vara komplicerat. Börja leva NU.

Ha en fin måndag. Kram kram

 

Glödande morgon. Läs mer »

Vantalängan – Hallamölla, tur & retur

Hejsan.

När min dotter Emmy kom hem förra helgen så var vi helt överens om att vi skulle ut i skogen och njuta av hösten. Det var så längesedan vi haft möjlighet att träffas, så jag njöt av både det vackra vädret och Emmys härliga sällskap.

Vi valde att åka till Vantalängan, som ligger ett stenkast från Brösarp. Därifrån vandrade vi mot Hallamöllas vattenfall.

Solen strålade och de tre hundarna var vilda av glädje. Förargligt nog hade vi glömt att ta med färdkost på vår vandring. Attans också, en liten fika i solskenet hade verkligen suttit fint.

Skogen var full av glada vandrare. Framme vid Hallamöllas vattenfall tog vi oss en kort men välbehövlig paus innan vi vände åter mot Vantalängan (fast då på andra sidan av Verkeån)

Som tur var hade vi Mollys ryggsäck med oss där hon kunde få åka ibland och då vila sina små korta ben. Lykke och Penny stretade dock båda på hela den långa vägen.

Kanske var det höstens härligaste dag, just den här soliga oktoberlördagen. Att vi lyckades pricka in den med en skön vandring blev en riktig höjdare.

Dagens citat:

Många människor väntar på rätt tillfälle. De väntar tills de är äldre. Tills de har pengar. Men livet väntar inte. Soluppgångarna pausar inte för dig. Havet stannar inte upp. Ögonblicken du slösar är stunder du aldrig kommer att få tillbaka. Carpe diem – fånga dagen, är inte bara en fras, det är en varning. Lev idag, eller förlora den för alltid…

Ha en skön söndag.

Kram från mig, Annika

Vantalängan – Hallamölla, tur & retur Läs mer »

En härlig höstdag vid Hallamölla.

Hejsan.

Vi har haft några helt underbara höstdagar här hos oss. En dag åkte jag och Stefan en sväng till Hallamölla.

Det var en så fin eftermiddag och höstfärgerna var kanske också som allra vackrast. Intill kvarnen vid vattenfallet höll man på att bygga en slags byggnad som skulle vara en ”mötesplats” (upplyste snickaren oss om). Med en ovanlig takkonstruktion så kommer det med all säkerhet att bli väldigt vackert.

Jag minns att när jag var barn så låg det en liten stuga precis på den här platsen. Det var ett hus som fiskeklubben då hade som sin fiskestuga, och mitt starkaste minne från den tiden är nog den stora uppstoppade gäddan som de hade på väggen (ja, jag tror att det var en gädda för den såg väldigt ilsken ut).

Där var mycket vatten i ån, så ljudet från vattenfallet var högt och nästan öronbedövande.  Jag och Stefan gick över till andra sidan för att promenera en bit i skogen.

Jag var dock lite osäker på hur kuperad terrängen egentligen skulle vara där. Även om jag varit här mycket som barn och då gjort halsbrytande konster med cykeln, så var det ju ett halvt sekel sedan dess, och mycket kunde ju ha ändrats. Med tanke på Stefans stelopererade fot så vågade jag ju inte dra iväg med honom alltför långt ibland stock och sten, det är ju inte en man man tar så lätt på ryggen direkt.

Jag placerade Stefan och hundarna på en solig och skön plats för att vila lite. I ett träd hoppade en nötkråka orädd omkring. Jag grämde mig en smula att jag inte hade mitt andra kameraobjektivet med mig, men där var inget att göra åt den saken. Förevigad blev den ovanliga kråkan, även om det inte blev någon bra närbild direkt.

Solen värmde riktigt skönt där vi gick en bit ifrån den brusande ån. I min hjärna fladdrade ett annat minne plötsligt upp, ett minne om ett scoutläger här med en häftig linbana rakt över ån… Tänk vad platser kan hjälpa minnet på traven ändå.

Alla årstider är fina här vid Hallmölla, men kanske tar ändå hösten priset …

Dagens citat:

Vänta inte för länge med att göra något ”sen”. Ett ”sen” förvandlas snabbt till ett ”försent”.

Ja, det är ju rent tokigt så fort det hunnit gå ett halvt sekel. Tänker man på det, så måsten man definitivt skynda sig att göra alla de där sakerna man drömt om.

Ha en riktigt härlig fredag.

Annika

En härlig höstdag vid Hallamölla. Läs mer »

Min tid är nu.

Hejsan.

Hösten känns som en tid som är min. Jag älskar när lugnet lägger sig och när temperaturen sjunker.

Jag älskar också när alla gässen är tillbaka i sjön och jag älskar när jag är först med att väcka upp dem på morgonen. Att höra deras högljudda morgonläten, och hur de sömndrucket sträcker på sig för att plaska med vingarna några gånger i vattenytan innan de som på en given signal lyfter allihopa upp över vattnet i en samlad trupp. Det är så magiskt.

Jag tycker även så mycket om när vattnet blir kallare för varje dag. När det plötsligt blir så kyligt så det inte längre är lika skönt att simma omkring, då stannar man istället bara där i vattnet och njuter och fokuserar på att andas, det är en så härlig känsla. Men ännu var det 12 grader i vattnet och det kändes fortfarande skönt att plaska runt.

Höstfärgerna börjar också komma på sin plats nu, och jag tycker nästan att hösten ibland slår våren i skönhet.

Ja, min tid är med all säkerhet nu – och det spelar egentligen ingen roll vilken årstid det är. Hemligheten är nog att uppskatta att det är en årstid överhuvudtaget.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som heter ”Berättelsen om Kevinfallet”. Det är en bok om det fruktansvärda rättsfallet där två små pojkar blev anklagade till mordet av ett annat barn, på helt felaktiga grunder och med hemska förhörsmetoder. Rättsskandalen är skriven med familjens egna ord, och det känns rätt att ha tagit del av den och på så vis hjälpt familjen att få en liten upprättelse.

Så har jag läst en handbok om döden, den heter ”Hantera döden” av en läkare Jakob Ratz Endler. Det var en fin bok om något som ingen av oss kommer levande ifrån. Det var en bok som med stor värme tar upp allting runt ämnet och jag älskar att den slutar med en ”reselista”.  Tips, tips!

Dagens citat:

Man måste leva så att man blir vän med döden … tror jag, tra la la.

~Astrid Lindgren~

Njut av er onsdag.

Kram Annika

Min tid är nu. Läs mer »

En gång om året vill jag betrakta hösten härifrån.

Hejsan.

Grått och vått har det varit nästan alla dagar hitintills i november, så när solen kikade fram en eftermiddag i förra veckan då passade jag och Emmy på att åka till Stenshuvuds nationalpark.

Solstrålarna flödade och jag märkte ganska snabbt att jag klätt mig på tok för varmt.

Vi stretade glatt uppför berget, och som alltid vid den här årstiden, tog utsikten andan ur mig.

Om man bara tänker besöka toppen på vår skånska nationalpark en gång om året, då rekommenderar jag att man passar på de sista veckorna i oktober eller alldeles i början av november. Naturen är magnifik då, ja helt oslagbar!

Av någon outgrundlig anledning så har man nu monterat en stång med en cykelsadel där uppe på bergets högsta punkt. Jag var såklart tvungen att prova ifall den höll för mig…

Från toppen tog vi trapporna ner på bergets norra sida för att sedan vandra genom alekärret mot Naturum igen.

Och såklart kan man inte vara vid Stenshuvud utan att ta sig ner till havet en liten stund.

En dag på Stenshuvud, det är alltid en väl investerad dag.

Dagens citat:

Vi är alla som fjärilar som flaxar omkring för en dag och tror att det är för evigt.

Vår tid här är så kort så kort – gör något meningsfullt för dig själv varenda dag.

Kram Annika

En gång om året vill jag betrakta hösten härifrån. Läs mer »

Att fånga det vackra,

Hej hej

Tänk så lätt det är att bli bekväm av sig. Förr i tiden när jag vandrade, och hade både min store svarta Johnny-hund (en sprallig flatcoated retriever) och de små ”pommarna” Molly och Lykke, då hade jag nästan alltid en gigantisk kamera med mig hängande på axeln. Då tänkte jag som så, att jag visste ju aldrig när det skulle dyka upp något fantastiskt att föreviga, och fantastiska saker såg jag ju allt som oftast och överallt.

På den tiden var jag ju med i Hemvärnet och då var jag mer van vid att konka på saker och bära med mig så mycket ut i skogen. Då var man som en packåsna minst sagt med. Med tiden blev jag dock lite mer lat och den stora kameran fick oftare och oftare stanna hemma.

Fast det är ju egentligen kul när jag tar min riktiga fullformatskamera med mig ut. Även om små kameror (och såklart även mobilen) numera tar fantastiska foton, så är det roligt att ibland damma av den gamla canon X med sitt låååångt objektiv.

Ingen tid är heller så tacksam att föreviga som just hösten är. Bilderna i detta inlägg är från dagarna innan stormen, och nog stod skogen i sina vackraste dräkt då och förtjänade verkligen att fotograferas.

Kanske får jag bli lite mindre lat framöver och bära med mig kameran oftare igen.

Dagens citat:

Vi har två liv, och det andra börjar när vi inser att vi bara har ett …

Våra dagar rusar så fort förbi, och det gäller att ta tillvara på tiden så gott som det bara går. Att ta foto hjälper mig att ta vara på nuet och minnas tillfällena bättre.

Kram Annika

Att fånga det vackra, Läs mer »

Rulla till toppen