Natur

Syrener i köket, sommaridyll för kossorna och mammas dag.

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur / Av / / , , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Allt det där är saker som verkligen hör försommaren till för mig. Att plocka in ett fång syrener och sätta i en gammal porslinskanna. Det är så fint tycker jag.
Jag har lärt mig att man måste plocka bort alla bladen så att inget blad alls hamnar i vattnet. Annars slokar syrenbuketten på ett nix. Jag brukar ta bort precis alla bladen och kanske sticka ner någon stjälk lite vid sidan om istället. Dessutom så bankar jag till stjälkarna med en hammare, så de splittras för då håller de också längre. Lite sommartips som är bra att veta.
 När man ska köra till oss här i sommarbyn i Gyllebo, så kör man genom en allé med kohagar på båda sidorna av vägen.
Det är en så härlig syn nu med alla de varma korna som går där i sina hagar och flåsar och idislar. De dricker och svalkar sig i de sjöar som bildats och ser ut att ha ett riktigt bra ko-liv allihopa. En riktig sommaridyll om man är en kossa.
Den här dagen är min mammas dag. Hon skulle fyllt 76 år precis idag.
Grattis mamsen och hoppas du har det bra där uppe i det blå.
Det är något visst med den här tiden i maj. Allting är så vackert och hoppfullt. Jag tror nog att min mamma Ingrid var nöjd med att ha sin födelsedag just den 22 maj, när så mycket i naturen står i blom. Blommor som hon älskade så mycket. Grattis mamma Ingrid ♥
Kvällens citat:
Så vackert det skulle
vara att kunna resa upp till
himlen och föra en älskad person tillbaka
för att tillbringa en dag med denne
på jorden; bara en dag, en sista dag
tillsammans.
Så tänker jag … ”men när den dagen är till ändå då”?…. ett nytt hemskt avsked ….
Det är nog bra att livet är som det är ändå. Allting måste ha ett slut, hur ont den än gör.
Därför måste man passa på att njuta så mycket det bara går av varje stund här på jorden.
Det är vi skyldiga oss själv.
Kram på er
Annika
(foto:Amanda Henriksson)
Dela gärna
     

Syrener i köket, sommaridyll för kossorna och mammas dag. Läs mer »

Kärleken, hundarna och min kamera.

Lämna en kommentar / Hundar och katter, Natur / Av / / , , , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Kärleken, hundarna och en kamera – det är egentligen allt jag behöver för att vara lycklig.
Ja det förstås, en Gylleboskog vill jag ju också gärna ha!
I går eftermiddag när jag kom hem efter en 6 timmars bilresa, så stod han där med sin krycka. Min Stefan.
-kom mé ing, sa han, och tog min hand.
-ja ska visa di ….
Och där stod lite olika blomster på köksön. Min underbare, store nallebjörn…
-forr du tycker ju om blommor, vell? ….
En vit bukett med rosor och en röd bukett och så en ljuvlig rosa cala, för säkerhetsskull liksom.
Stefan, jag älskar dig ♥
Det var skönt att vara tillbaka i Gyllebo igen. Hos mina älskade hundar.
Jag ska sortera bilder och skriva om vad jag egentligen hittade på där uppe i Örebro. Det kommer så småningom jag lovar.
Nu vill jag hinna njuta lite av skogen, dofterna och den öronbedövande fågelsången först.
Min Gylleboskog som grönskat som om jag varit borta i veckor istället för bara två dygn.
Ramslöken som står som ljuvligast nu.
Många är som tokiga efter den goda primören tidigt på våren. Det görs pesto och en massa annat gott. Jag måste erkänna att jag njuter ännu mer av den skönhet det blir när den blommar. Jag kan liksom aldrig se mig mätt.
Den stora kastanjen vid slottet blommar också fantastiskt mycket nu. Det känns som en evighet tills vägen nedanför blir fylld med löv och krossade kastanjer. För då kommer det att vara höst och dit känns det som en oändlighet just nu.
Kvällens citat:
”Livet är dagarna som går,
se till att det blir dagar du minns.”
Ha en fin kväll och en stor kram från mig.
Annika
Dela gärna
     

Kärleken, hundarna och min kamera. Läs mer »

En total förändring på 6 veckor.

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , , , / 1 minute of reading
Hejsan.
Minns ni det här?
Österlenvintern i påskas.
För det gör nästan inte jag. Det känns helt overkligt att tänka på nu. Att på bara lite drygt sex veckor så har hela landskapet förändrats totalt.
Om inte det är magi, trolleri, mirakel och ett under – ja då vet inte jag ….
Vår natur är bara så fantastisk.
Alltså. Inte kan man väl tro att det bara är lite drygt 6 veckor mellan de här båda fotona …
Passa på och njut här och nu och längta inte ihjäl er efter att tiden ska gå. Det gör den ändå och det med stormsteg.
Kvällens citat:

Våren är naturens sätt att säga: ”let´s party!

Ha en fin kväll och kram på er.

Annika

(ett foto från den 3 april kan väl passa bra)

Dela gärna
     

En total förändring på 6 veckor. Läs mer »

På ny cykel genom Gylleboskogen

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hej hej
Nix, det är inte jag som fått någon ny cykel, utan Stefan.
Allt sedan min käre make fick sin hjärtinfarkt för tre år sedan, har jag kämpat på med att försöka få honom lite mer vältränad och med bättre kondition. Det har inte varit ett helt lätt jobb måste jag erkänna. Även om Stefan varit med på noterna, så har hans sjukdomar sedan avlöst varandra och satt käppar i hjulet.
Men nu tyckte jag att det var dags för ett nytt försök. Cykling skulle väl kunna funka bra trots att foten inte var så bra, tänkte jag, och det skulle gå bra även för mig med min rygg…
-ja men jag har ju ingen cykel, svarade Stefan lättat, när jag la fram min nya träningsplan.
-men Biltema har!, kontrade jag, och så var saken avgjord.
En ljuvlig kväll i helgen hoppade vi upp på våra cyklar för att ta premiärturen. Stefan på sin sprillans nya och jag på min gamla hederliga.
Det var en underbar kväll. De första korna hade kommit ut i sin hage och en förskrämd fasan irrade runder på ängen.
-vi tar den där rundan som bara har en enda uppförsbacke, sa jag uppmuntrande, när vi trampade på genom den tysta skogen.
Men jag märkte ganska snabbt att jag möjligtvis hade missbedömt de där uppförsbackarna en aning.
Stefan flåsade och muttrade något om att han var grundlurad. Men med lite snusprillor så tog vi oss runt hela rundan.
Och lite mallig var han nog allt när jag upplyste honom om att han nyss cyklat 8,5 kilometer.
Oturligt nog har han nu gått och blivit förkyld med ont i halsen. Så nu får han fortsätta tälja trägubbar ett par dagar, tills han kryat på sig igen.
Det är då sannerligen inte lätt att vara sådandär PT …
 (en naken trägubbe med vintermössa….?)
Kvällens citat:
Tävla mot andra
så blir du bitter.
Tävla mot dig själv
så blir du bättre.
Ha en fin kväll.
Kram på er.
Annika
Dela gärna
     

På ny cykel genom Gylleboskogen Läs mer »

Opassande klädsel och ny bikini,

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej hej
Det är så härligt när det är sommar och sol, och man kan skrota runt hemma på sin egen tomt lite som man vill. Klädd i de kläder som bara finns till hands på morgonen.
När jag går på vandring med hundarna runt sjön, då gäller det förstås att jag klär mig rätt. Det måste finnas fickor för både bajspåsar och hundgodis förstås. Och på fötterna ska det vara fotriktiga skor, så jag kan gå precis där jag vill oavsett terräng och väderlek. Annars så kvittar det egentligen hur allting ser ut eller hur det matchar. Praktiskt är det som gäller.
Ofta när jag vandrar på mina tidiga morgonpromenader så möter jag inte så särskilt många människor. Då kan det liksom kvitta hur jag ser ut. Bara det är bekvämt.
Den färgglada hoppbanan ligger ofta öde och tom när vi kommer knatande förbi, jag och hundarna, så inget fint hästfolk ser mig ändå.
Ibland händer det att där är något tält eller en husvagnar i skogen när vi passerar, men ofta verkar alla människor sova, så vi smyger bara tysta förbi. Fast för det allra mesta är vi helt ensamma i skogen.
Men i veckan mötte jag faktiskt två personer. En kvinna och en pojke.
På tal om kläder så var de båda också lite annorlunda klädda måste jag säga. Nästan som om de var hämtade ur en Robin Hood film. För en stund kändes det som om jag befann mig i en annan tidsålder.
Ofta när jag arbetar här hemma i min trädgård, så åker mina kläder av efterhand som jag blir varm och svettig. Det kan sluta med att jag knallar runt med gräsklipparen i en urtvättad Bh, fula trosor och ett par gummistövlar.
Det där är ganska pinsamt, för efter ett tag glömmer jag liksom bort vad jag har på mig, och det har hänt att jag kommit på mig själv med att hänga över staketet och ivrigt prata med grannen iklädd den där lite förnedrande stassen.
Nu ska det bli ändring på det. Jag har fått en ny piffig bikini av min dotter. Bikinikroppen är väl inte riktigt klar inför säsongen, men jag får helt enkelt bjuda på det. Bikinin är i alla fall underbar tycker jag.
Kvällens citat:
Statistik är som en bikini:
Den visar något intressant och
skyler något väsentligt.
Ha en fortsatt härlig dag och kram på er.
Annika
Dela gärna
     

Opassande klädsel och ny bikini, Läs mer »

Hagtornen börjar blomma och vitsipporna sjunger på sin sista vers.

2 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Lika mycket som jag ville skynda på tiden då vid påsk, när hela Österlen låg under ett vitt snöfluff, lika mycket vill jag stanna upp tiden en smula nu.
Det som nog egentligen är hagtorn men som vi här i Skåne kallar för ”Tjörne”, det blommar nu som allra bäst. Åhh jag älskar de där underbara små vita blommorna. De är så underbart söta.
När jag vandrar iväg på morgonkvisten kan jag för varje dag se hur allting grönskar. Lite mer för varje dag. Vår gräsmatta som jag för bara en vecka sedan tyckte såg tråkig ut för all jordplättar som mullvaden orsakat, den har nu grönskat och blivit grön och fin.
Man ska inte stressa upp sig så våldsamt då i början, med alltför mycket trädgårdshets. Våren kommer och gör allt så fint, så fint ändå.
Ännu dröjer det innan träden har slagit ut. Boken är på god väg med sina limefärgade blad, men våra ekar brukar ta lite längre tid på sig.
I skogen är det så vackert nu. Kanske var det den här veckan som vitsipporna stod som allra vackrast.
Vill ni njuta av dem i år, så passa på idag. Ge er ut och stick näsan ner i ett vitsippshav. jag lovar, den doften är bland de bästa dofter som finns.
Dagens citat:
Den stora frågan är inte om
det finns liv efter döden.
Den stora frågan är om
du lever före döden.
Hoppas ni tar chansen att göra något som får er att leva. Jobba på utav sjuttsingen, flexa ut tidigt och njut. Stäng ner telefonen och gör något kul istället! Tänk inte alltid ”sen ska jag …” – utan tänk – ”tja, varför inte nu direkt…”.
Funkar det inte idag, så funkar det kanske i morgon …
Kram Annika
Dela gärna
     

Hagtornen börjar blomma och vitsipporna sjunger på sin sista vers. Läs mer »

En ljuvlig morgon med smolk i bägaren.

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
Att ha möjligheten att kunna ge mig ut i naturen varje dag med mina hundar det är något som jag är väldigt, väldigt tacksam för. Att ha förmånen av att bo så nära naturen är en gåva. En natur som vi alla borde vara rädda om och värna om.
Någonstans har jag hört att Gyllebosjön lär vara en av Sveriges renaste sjöar. Det gör mig glad och nöjd i sinnet om det verkligen är på det viset.
För någon vecka sedan skrev jag om hur fint det gjorts vid badplatsen. Hur vårt byalag ägnat en hel dag åt att städa och göra rent från allt skräp.
Därför ville jag nästan bara sätta mig ner på en sten och stortjuta den här morgonen då jag kom ner till bryggorna. Synen som mötte mig den här morgonen var allt annat än rolig…
 Någon måste ha hål i huvudet! …. ja, det är hårda ord, men jag ser ingen annan förklaring …
Ja, jag är beredd att använda samma uttryck som en vän gjorde förra gången där var kvarlämnat skräp i skogen:
-måste ha stått sist i kön då man delade ut hjärnor …
Jag kan inte förstå hur man kan lämna en plats på det här viset. Särskilt som det står två stora soptunnor bara 20 meter därifrån …
Vår vackra badplats!
Jag och hundarna strövade vidare genom den underbara skogen. Skogen som är så ljuvligt vacker nu att man nästan får nypa sig i armen för att förstå att allt är på riktigt.
En skog som välkomnar alla och envar, även om jag anser att alla inte förtjänar att sätta sin fot här.
Allt skräp som lämnas kvar kan ställa till med mer skada än man kan tro.
En dag såg jag ett stackars rådjur som inte alls verkade särskilt friskt. Vad som hänt henne, det vet jag förstås inte, mer än att hon blödde från bakdelen.
Men allt skräp som hamnar i naturen är definitivt inte till gagn för varken vilda djur eller tama boskapsdjur.
Alla har vi väl sett de hemska bilderna på kor som av misstag ätit en aluminiumburk… förblödande med skräckslagen blick. Är det sådant kött vi vill lägga på grillen i sommar – nödslaktat nötkött … Huhhh …
Så hörni, se alltid till att ta hem era burkar, plocka upp efter andra om det behövs, men bara se till att håll rent.
Dagens citat:
När man läser
folks kommentarer
på nätet, blir det
genast mer förståligt
varför det finns skor
med kardborreband
även för vuxna …
När jag var liten gick jag i Mulleskolan – det är nog de takterna som sitter kvar. Kanske borde Mulleskolor bli obligatoriska även för vuxna människor nuförtiden. Människor som inte lärt sig att man ”ska aldrig, aldrig, aldrig kasta papper, alltid, alltid, alltid plocka upp”…
Låt oss hjälpas åt att hålla rent i vår natur, för allt som kastas där kommer förr eller senare att hamna på våra tallrikar i någon form, om vi vill det eller ej. Det försvinner för våra ögon, men sakta är det på väg ner i grundvattnet istället. Det vatten som vi alla lever av.
Ha en fin dag och kram
Annika
Dela gärna
     

En ljuvlig morgon med smolk i bägaren. Läs mer »

Jag är bara en tillfällig gäst i naturen.

Lämna en kommentar / Natur, Trädgård / Av / / , , , , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
Först av allt vill jag börja med att skicka de varmaste grattiskramarna över till Canada och till min dotter Andréa.
För just idag fyller hon 30 år. Grattis gumman♥
Fast hon förtjänar ett eget inlägg, så det kommer lite senare idag.
Här hos oss njuter vi nu för fullt av att våren sakta kommer och tar sitt fäste. Vitsipporna står som vackrast nu och just i Gyllebo så växer de precis överallt. Som ogräs i mina rabatter.
Rabatter …. de platser där jag envisas med att odla växter som jag själv anser vackrare än de växter som egentligen bodde där från början.
Jag funderar på det där…. Om jag bara låtit allting vara, så hade naturen ganska snabbt återställt allt som den själv hade det från början.
Som alltid är det lite oroligt att lyfta ut träden från orangeriet. Man vet ju aldrig när det slår till och blir en frostknäpp. Fast någon gång måste man våga, och nu har de åkt ut.
Det får helt enkelt gå som det går …
Våra trallgolv har Stefan behandlat i fjor med något rysligt dyrt medel. I år kan man se hur de sakta blir precis sådär som jag vill ha dem. Gråa och väderbitna.
De där pinnarna som bara står där i två krukor, det är Stefans änglatrumpeter. Jag kan se att det syns antydan till något grönt spirande på en av stammarna så de får en chans att visa sig … ibland kan det bli de plantorna som blir det vackraste.
Vårt envisa magnoliaträd som aldrig ville börja blomma, har nu äntligen fått lite vita blommor. Det tog tio år innan vi kunde se den första lilla vita blomman. Nu är jag ganska snopen över att blommorna inte alls är sådär ståtliga och vackra som jag föreställt mig, utan det ser mer ut som om någon varit riktigt förkyld och bara kastat engångsnäsdukar vilt omkring sig.
Fast jag älskar det ändå, mitt så kära magnoliaträd. Det där trädet vi fick av mina föräldrar i bröllopspresent.
Runt vår tomt har vi bara ett enkelt fårstängsel. Dels för att hålla hundarna inne på tomten och dels för att hålla rådjuren utanför tomten. På sommaren när allting grönskar så ser man inte det där ganska fula stängslet.
Men jag gillar att man kan se genom det nu tidigt på våren. För kolla bara så vackert det är, där bakom vårt orangeri.
Så ljuvligt.
Den här första tiden på våren är så härlig, nästan lite ömtålig. Allting är så skört.
Jag tänker mig att jag själv också är som en liten spirande skir planta, och tar allting lite mer försiktigt och lugnt numera. Saker är inte så förtvivlat bråttom. Det kommer bli fint ändå. Tids nog.
Mossan som växer här överallt, den får vara, den gör vår trädgård lite trolsk tycker jag.
Jag tänker mig det som om jag bara är en tillfällig besökare här på den här platsen. Att naturen låter mig bo här för en liten stund, jag lånar det här stället en liten pyttedel av den stora evigheten.
Dagens citat:
Jag ser
Jag hör
Jag känner
Jag räknas
Ha en riktigt fin första maj alla underbara läsare.
Njut lite mer och jobba lite mindre. Livet är så förtvivlat kort.
Kram Annika
Dela gärna
     

Jag är bara en tillfällig gäst i naturen. Läs mer »

När vitsipporna står som vackrast.

Lämna en kommentar / Hundar och katter, Natur / Av / / , , , , , / 1 minute of reading
Hejsan.
Just nu står vitsipporna som allra vackrast i skogen.
Även om det har varit ett par regntunga dagar, så har det varit så ljuvligt.
När min dotter Andréa var hemma för ett tag sedan, så gav hon mig några nya små röda piller som jag ska prova mot Lykkes åksjuka. Jag har nästan provat allting, så idag tänkte jag se om de här nya tabletterna tillsammans med de hon redan fått sedan tidigare kan råda bot på min lilla hunds illamående.
Visst är det mysigt i vår Gylleboskog. Den är bäst i hela världen!!
Men det skulle vara så skönt att kunna ta alla hundarna med och köra lite längre iväg. Gå på nya upptäcktsfärder. Till andra skogar och sjöar.
Idag ska jag njuta av dagen och ta allt lite som det kommer. Prioritera det som jag själv gillar allra mest.
Beredd med papper och kräkpåse ska vi ge oss iväg med bilen, hundarna och jag.
Dagens citat:
”Naturen skyndar inte,
ändå fullbordas allt.”
Ha en skön dag och kram på er.
Annika
Dela gärna
     

När vitsipporna står som vackrast. Läs mer »

Inga fina flickor.

Lämna en kommentar / Hundar och katter, Natur / Av / / , , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
I fjor passade jag på att ta några härliga bilder på mina små hundflickor ute bland vitsipporna.
Det tänkte jag göra i år också. Lilla Lykke har blivit vuxen och hennes valppäls är nu ett minne blott, så därför ville jag ha några nytagna bilder på dem tillsammans.
Ute i ekskogen i kornas hage där är så vackert, tänkte jag och begav mig dit med de båda yrvädren i släptåg.
Alltså!! Det skulle visa sig att det inte alls var några fina flickor, de där bägge.
Ute i hagen fanns allehanda avföring och bajs. Gamla komockor och vildsvinsmög. Kanske någon rådjurslort och en och annan rävbajs. Mina fina små hundar tycktes tro att det var ett delikat smörgåsbord jag dukat upp åt dem. Inte var de särskilt intresserade av att posera för min kamera, trots min skramlande snusdosa med gott hundgodis i.
Till sist fick jag nog. Lilla Lykke som just svalt en stor brun, kletig sak åkte upp på en stor sten och efter fick Molly också följa. Där satt de sedan på stenen, flåsande och tämligen ointresserade av mig, min kamera och min skramlande snusdosa.
Lite sur på de bägge juvelerna, gick jag med stora kliv hem igen. Där blev de ”fina flickorna” genaste upplyfta i soffan av Stefan, där de pussades, slickades och gosades …
-ja du skulle bara veta, tänkte jag … fast det man inte vet, det har man inget ont av.
Och snart hade även jag glömt vilka äckelpottor de egentligen är. Mina små pussgurkor.
Kvällens citat:
Kalle Anka, Fantomen och Bamse har hittats döda!
Man misstänker en seriemördare.
Kram och ha en härlig kväll
Annika
Dela gärna
     

Inga fina flickor. Läs mer »

Rulla till toppen