Natur

Frost och inte en vindpust.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan

På mitt minneskort i min kamera finns så många härliga bilder från förra veckans frostdagar. Bilder som jag vill dela med mig till er. Foto från härliga morgnar när det var vackert vitt av alla rimfrost.

Sådana där dagar då det är en bagatell att vara hundägare, åtminstone om man tänker på hur mycket dynga som annars kan fastna i lurviga tassar och hundpälsar.

Längst bort i ena hörnet av Gyllebosjön, låg ett gäng svanar ännu kvar. Kanske laddade de för att flyga till varmare breddgrader, eller så hade även de upptäckt den lilla sjöns enstående skönhet.

Hur som helst så bidrog de till den vackra vyn, när de sakta sänkte sina långa, smala halsar ner mot vattnet för att äta.

Från några hus i sommarbyn steg rök ifrån skorstenarna. Jag kunde inte låta bli att med ett litet leende minnas tillbaka till några kloka ord jag hört ifrån den ”manliga världen”…

–om röken går mot vind, då är käringen inte god att tas med, vänta då med att gå hem …

Vad jag kunde bedöma så gick all rök medvind den här morgonen i Gyllebo.

Det är så fint med den där först frosten.

Dagens citat:

Kom ihåg att varje människa du möter har en historia att berätta, en läxa att lära och en dröm att uppfylla.

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

 

Dela gärna
49    

Frost och inte en vindpust. Läs mer »

En frostnupen morgon vid sjön.

2 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , / 1 minute of reading

Hejsan.

Oj oj vilka fantastiska morgnar vi haft den här veckan.

Den där första ljusa timmen på morgonen, som man brukar kalla för den ”blå timmen”, den har istället varit röd vissa dagar.

När jag kom på min morgonpromenad kunde jag se hur frosten låg vit över ängen och kor och hästar såg ut att huttra där de gick i skogsbrynet.

På himlen syntes  månen som ännu var kvar på sitt nattskift.

 

Vid Gyllebo slott stod grindarna öppna och välkomnande. Borta vid grusvägens slut kunde jag skymta sjön och den upplysta skogen i bakgrunden.

Varje söndag mellan klockan 10 och 12 är man välkommen att strosa in och kika på de ruiner som finns där innanför vid slottet. Gör de ifall ni har lust. Det är verkligen en vacker plats.

Vill ni läsa mer om Gyllebo eller om byarna på Österlen så hittar ni lite fakta på Österlen.se

Nere vid badplatsen hade en liten flicka sprungit ifrån sina små näpna skor. Nu stod de där i gruset och såg så väldigt sorgsna ut. Det nästan högg till i mitt hjärta för en liten stund…

Dagens citat:

Att finnas till – är den finaste meningen av alla.

Ha en riktigt fin söndag. Njut av dagen.

Kram Annika

Dela gärna
41    

En frostnupen morgon vid sjön. Läs mer »

Hej, Annika heter jag.

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur, Österlen / Av / / 2 minutes of reading

 

Hejsan

Eftersom jag alldeles nyligen har flyttat min blogg och dessutom börjat ett trevligt samarbete med bästa Österlensidan, Österlen.se, så är det nog på sin plats att jag presenterar mig lite kort.

Jag heter alltså Annika, och jag är född och uppvuxen här på Österlen.

Jag föddes och växte upp ett stenkast från Christinehofs slott. Där hade jag naturen som den underbaraste lekpark man kan tänka sig.

I tjugofem år arbetade jag som byggsäljare på ”Rosenguistas” i Simrishamn, eller XL Hans Anders som det faktiskt heter nuförtiden. Det var en arbetsplats som jag verkligen trivdes på, och det var också där jag mötte min nuvarande make, Stefan. En Kivikspåg som många känner som Hantverkarn, eller som Sniff (om man är från stenåldern och dessutom intresserad av fotboll vill säga)

Jag arbetar sedan åtta år tillbaka med mitt och min mans byggföretag, där jag sköter papper och ekonomi.

På min fritid är jag nästan alltid ute i naturen med familjens tre hundar. Tillsammans med min stora hund Johnny är jag krigsplacerad i ett insatsförband i hemvärnet. Fotografering är ett annat intresse som jag verkligen brinner för.

Jag älskar mitt Gyllebo, där jag bor sedan tjugo år tillbaka.

Många av er har säkert besökt Gyllebosjön och vet hur vackert där är. Årstiden spelar liksom ingen roll.

 

Det var för fyra, fem år sedan som jag började att blogga lite i smyg. Största anledningen var nog att jag ville skapa en fast punkt för mina tre döttrar, som då reste och bodde utomlands i olika världsdelar. Jag ville helt enkelt skapa en plats så de inte skulle riskera att glömma bort vårt underbara Österlen, vår hembyggd och orten där de har sina rötter.

 

Det viktigaste med bloggen är att ha kul. Att ta bilder och skriva av hjärtans lust.

Så välkomna till mig!

Dagens citat:

Det var på vägen ner till Österlen,

någon mil från Kiviks hamn …

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

Dela gärna
56    

Hej, Annika heter jag. Läs mer »

Tanka kraft.

2 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Gomorron.

Min vecka har varit fylld av en massa jobb. Både fantastiskt roliga saker som jag brinner för och sådant där som kallas ”måsten” och som ingår i göromålen för lönen. Ja, ni vet ju alla hur det kan vara. Ibland hopar sig saker och hjärtat bankar i ett lite snabbare tempo som inte känns helt bekvämt.

En kväll när jag var iväg på ett ärende drogs jag likt en magnet till en av mina favoritplatser. Knäbäck! Här kan man hämta kraft från havet och stilla sina tankar för en stund.

När jag smugit ner för den välbekanta sandtrappan mot havet, häpnades jag över alla stenbumlingar som plötsligt hamnat i kanten vid det lilla knäbäcksträdet. Jag grunnade lite på om det var Ejlertslunds Grus & Betong som varit i farten. Fast nej … såklart förstod jag att det var självaste Moder Natur som möblerat om lite.

En stund satt jag där på en av stenbumlingarna och lät det salta vattnet stänka upp i mitt ansikte.

Att sitta och se ut över den här platsen ger en så besynnerlig frihetskänsla. Småproblem framstår som fjuttiga och själva livet känns så väldigt stort.

När jag vände ryggen mot havet och gick upp för sandtrappan igen slickade jag bort en salt droppe från min överläpp. Kanske en droppe från havet, eller en tår från min själ, det spelade ingen roll vilket.

Dagens citat:

Varje morgon har vi möjlighet att börja om och reparera gårdagens misstag – tidvattnet sopar varje dag stranden ren.

Ha det fint och ha en skön fredag.

Kram Annika

 

 

Dela gärna
51    

Tanka kraft. Läs mer »

Tjuvar, banditer och en farlig massa gäss.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / 2 minutes of reading

Hej hej
Vid den här tiden på året är Gyllebosjön nästan alltid fullsmockad av gäss. När jag och hundarna kommer smygande dit ner på morgonen blir det ett herrans liv på dem alla. De plaskar med vingarna så vattnet stänker omkring. De skränar och kacklar för full hals.
Borta vid badplatsen ligger bastun redo för sköna vinterbad.
På helgerna tänds bryggan upp med en massa mysiga marschaller och alla gässen får då sällskap av bleka, nakna människokroppar.
Själv har jag inte kommit till skott att testa det där. Även om det ser väldigt skönt och avkopplande ut, så vet jag att jag inte riktigt får luft när jag väl sitter i den heta vedeldade bastun.

Borta i häststallet lyser det från alla fönstren. Jag tycker alltid att det ser så inbjudande ut där, att jag nästan ibland är på vippen att kika in och se hur de har det och kanske få chansen att smeka någon mjuk mule.

Snart är det advent och då tänds det upp lite mer i vår sommarby. Det gillar jag verkligen.

Men samtidigt blir det då så uppenbart vilka stugor som är permanentbostäder och vilka som står tomma över vintern.

För någon vecka sedan fick jag höra att det varit tjuvar i farten i vårt fina område. Jag blir alldeles vansinnig så arg jag blir.

Det här att skilja på ditt och mitt …

Många har skaffat bättre lås, högre staket och tjuvlarm, allt för att skydda sig mot objudna gäster.

Själv tror jag att det bästa skyddet är en god relation med grannarna. Att hålla koll åt varandra och våga lägga sig i, spela nyfiken och våga fråga om man ser att någon obehörig är i grannfastigheten.

Hemma hos mig bor ju dessutom en hel liten armé av tjutande alarm. Med tre ilsket skällande hundar förmodar jag att det inte skulle vara helt enkelt att smyga sig in här obemärkt.

Nog är det tråkigt alltid att man måste vara orolig för inbrott och tjuvar, fast jag tänker alltid att tillsammans i vår lilla by kan vi göra livet väldigt svårt för den här yrkeskategorin.

Genom grannsamverkan.

Dagens citat:

Livet behöver inte vara perfekt

för att vara underbart

 

Ha det gott

Annika

Dela gärna
1    

Tjuvar, banditer och en farlig massa gäss. Läs mer »

Favoritsöndag i november

Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Trots mörkret och kylan i november så älskar jag den här tiden.
Den är fylld av förväntan och man kan ju göra en blåsig, våt och kall novembersöndag huuuuur mysig som helst.
Att tassa upp på morgonen och klä på sig sitt varma ullunderställ och vindskyddande ytterkläder, är bara så mysigt tycker jag. Det spelar ingen roll att det är en tidig söndagsmorgon och att just den dagen heter vilodag. Jag vilar min själ i naturen och får tankarna att klarna och alla problem att luftas runt och allt bli mer hanterbra.
Jag längtar lite efter att Stefan ska bli av med sitt gips på foten, då kan jag kanske locka med honom ut i naturen en sväng. Fast kanske är han själv inte riktigt lika lockad som jag av mina drömmar …. såvida det inte handlar om älgjakt eller så….
Ingenting är väl så skönt som att komma in efter en lång skogsrunda och koka sig en kopp kaffe, tända fyr i kaminen och njuta av att ha hela köket fyllt av levande ljus.
Att sedan frampå eftermiddagen laga till lite enkel värmande mat, det gillar jag.
Extra mysigt är det när höstmörkret sänker sig redan till eftermiddagskaffet.
Lite pasta och en enkel köttfärssås, mer behövs inte.
Bästa är sedan att bra strunta i disken, att bara låta alltihopa få stå.Att istället sjunka ner i Tv-soffan … Kanske kunna övertala Stefan att för hundrasjuttioelfte gången sätta oss och se min absolut största må-bra-film  – ”Under Solen” med Rolf Lassgård …
Jag bara älskar bilderna och vyerna i den filmen!
Japp, det kan man kalla för en favoritsöndag i November!!
Dagens citat:
Jag är inte ett dugg bättre än
någon annan, men jag är
väldigt bra som jag är och
det är du med.
Hoppas ni alla tar chansen att stanna upp och njuta av livet. Att vara nöjda med er själv och må gott.
Kram Annika
Dela gärna
1    

Favoritsöndag i november Läs mer »

Skön novemberdimma

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , , / 3 minutes of reading
(inlägget innehåller reklamlänkar)
Hej
Efter en höst med mest soligt och fint väder, så kändes det nästan lite skönt när vi fick dimma och duggregn. Lite som om allt återgick till det normala och det blev balans i naturen igen.
Vissa av träden hade fällt nästan alla sina blad, medan andra envist höll kvar i sina. Särskilt boken brukar behålla sina röda blad så länge att de ibland nästan sitter kvar ända tills de nya är på väg fram på vårkanten.
En ensam häst gick trött i sin regnrock intill slottets stall och kikade nyfiket på mig när jag kom med alla mina tre hundar i släptåg.
Allting var så tyst och det enda som hördes vara det de stora tunga dropparna som trillade från träden.
Vid badplatsen hade gässen samlat sig tillsammans med de vita svanarna som var på tillfälligt besök. Åtminstone tror jag att de bara hälsade på, eftersom jag inte sett dem här särskilt ofta förrut.
Det var så vackert med den gråa dimman som låg som en slöja över platsen och alla fåglarna som stilla guppade runt i vattnet.
Vid Munkagången satt några ”ålakrågor” långt ute på stenarna och bredde ut sina vingar likt Jesus Kristus på korset. Det där såg nästan lite kusligt ut. Men så brukar skarvarna sitta för att torka, då deras fjäderdräkt är lite annorlunda konstruerad än andra vattenfåglars.
Utan mitt riktiga objektiv var det omöjligt att fånga fåglarna på så långt håll … ni får försöka tänka er de svarta fåglarna långt där ute, med ”armarna” i luften.
Naturen är helt oslagbar i sin egen skönhet, och behöver verkligen inte människans händer för att förstärka sin perfektion.
För mig är konst inte avsedd att uppföras i en natur som från början är fulländad.
Såklart tycker jag om statyer i stadsparker, tavlor i gallerier och till och med graffiti i tunnelbanan… men nej, i naturen förstör människans konstigheter bara allting.
Om det där tycker vi nog alla olika och må så vara …
Jag njuter i min älskade natur. Här finns återhämtningen och kraften som jag så tacksamt tar emot.
Dagens citat:
Om du förlorar någon,
men hittar dig själv,
då är du en vinnare.
 Tips:
Nu när det är ”mörkare än mörkt” ute, så tänktel jag tipsa om en kampanj på vackra ljusstakar.
Jag är ju själv väldigt svag för levande ljus i alla dess former.
Skultunas klassiker, Liljan, finns just nu till ett bra pris här.
En annan klassiker är ju den här som kallas för kontorsljusstake. Jag har själv ett par av dem och de är så fina.
Den vackra ”Nagel Ljusstaken” är ett hett önskemål av tomten i år… gärna blandat silver och mässing. Så fint! Den finns bla här.
Må väl alla och gå ut en sväng i novemberdimman. Den är vilsam och skön.
Kram Annika
Dela gärna
     

Skön novemberdimma Läs mer »

Världens största skattjakt…

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
(inlägget innehåller reklamlänkar)
Hej hej
Geocaching.
Har ni provat det någon gång?
Att leta efter gömda skatter i naturen.
Jag, Emmy och hundarna gjorde det förra helgen. Så roligt!
Det är ungefär som världens största ”gömmafingerborglek”, och den finns över hela världen.
Bara i lilla Gyllebo, runt sjön, fanns en handfull gömda skatter.
Första gången jag kom i kontakt med det här det var när jag var på militärövning och satt gömd i en tät lärkplantering. Plötsligt såg jag en civil man tränga sig fram genom den snåriga vegetationen  strax bredvid mig.
-hej viskade jag, där jag satt kamuflerad i min gröna stridsutrustning.
-AAAAAAaaaa, skrek mannen förskräckt, och tog ett jättesprång upp i luften.
Det var en skattjägare som var på väg att leta upp den geocach som jag nästan satt på där ute i skogen, utan att veta om det.
Det var aldrig min mening att nästan skrämma ihjäl honom, men jag tyckte åtminstone att jag var tvungen att hälsa på honom när vi var så nära varandra….
Det var första gången jag hörde talas om det här.
Emmy hade laddat ner en särskild app i sin telefon och vi siktade in oss på att leta reda på de två skatter som enligt den skulle finnas gömda någonstans längs med min vanliga gamla runda runt sjön.
Lätt som en plätt.
Första skatten hade jag redan innan kunnat tänka ut ungefär var den skulle kunna befinna sig. Och med Johnnys goda näsa till hjälp så fixade vi det enkelt. Vi skrev datum och våra namn och la tillbaka skatten igen på det finurliga gömstället.
Sen vandrade vi vidare i det sagolika höstvädret.
Den andra skatten var lite klurigare att hitta. Men skam den som ger sig.
Fågel, fisk eller mittemellan får man själv lista ut.
Hittad!!
Så himla roligt det här var. Nästan så jag blev barn på nytt.
Tänk er att fara världen runt och leka skattjägare…
Ja, jag blev lite barnsligare på kuppen och snöt mig som en karl – det ska lite konst till det också, minsann…
Dagens citat:
Den dagen då du inte längre bryr dig om vad någon annan tycker om dig,
den dagen har du nått den största, härliga nivån av verklig  frihet.
Tips:
Idag tänkte jag ge lite julklappstips … något jag ofta köper till mina egna döttrar i julklapp … något som jag vet att de kanske inte unnar sig själv. Pyjamasar.
Lite snygga och fräscha pyjamaser är väl alltid mysigt såhär på vinterhalvåret.
Ett fräscht set i Tommy Hilfiger finns här, eller ett marinblått set i klassisk stil här.
Själv hade jag blivit glad om tomten kom med den här snygga kimonon.
Ha det gott och kram
Annika
Dela gärna
     

Världens största skattjakt… Läs mer »

Med liten hund på ryggen.

Lämna en kommentar / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
 (inlägget innehåller reklamlänkar)
Hejsan.
Även om vi haft en pytteliten frostknäpp här på Österlen, så återgick allting till normalt Skåneväder igen.
Det har nu mest varit regn, blåst och gråväder.
Fast ännu har skogen så himla fina färger. Det eldigt röda har nu istället övergått till lite mer gult och limefärgat.
Mittemot badplatsen var nu majsen skördad och åkern alldeles jordig och geggig. Jag måste ju säga att just majs inte är min favoritgröda. Jag älskar det här med växtföljd. Att man måste skifta grödor, så att jorden inte lakas ut. Att man ibland har betor, för att ett annat år ha raps.
Med majs är det annorlunda. Det kan man ha år efter år efter år …
Nix, majs är inte min favoritgröda, även om den kanske ger mer pengar i bondes ficka, vad vet jag …
Istället njöt jag av den förtrollade skogen.
I trädtopparna härjade höststormen och över vägen låg ett nerfallet träd. Jag älskar när det viner runt öronen.
Vid bryggan på andra sidan sjön stannade jag och njöt av sju vackra svanar som låg i sjökanten och guppade.
Det var som om de bara var på tillfälligt besök.
Och där, efter tre kilometer och halva rundan var det som om den lilla hunden Mollys energi plötsligt var slut. Jag har vant mig vid att hon plötsligt bara tvärvägrar att gå ett enda steg mer.
Hon fick helt enkelt bara stoppas ner i min ryggsäck. Där på min rygg tror jag att hon njuter. Jag kan liksom riktigt känna genom tyget hur den lilla hunden slappnar av efter en stund. Det är som om hon myser av att sitta där på min rygg och gunga i takt med mina steg.
Det är då en faslig tur att de andra två hundarna kan gå för egen maskin…
Dagens citat:
Jag umgås hellre med de
som är naiva nog att tro att
allting är möjligt än de som
är naiva nog att tro att
ingenting är möjligt.
Jag brukar vara naiv och tro att jag ska hinna all julklappshandel sista veckan före julafton,  … i år tänkte jag bättra mig…
Här kommer lite tips på klappar:
En underbar liten fågelmatare som är som ett smycke i trädgården hittar ni här.
Lykta, led i mässing här (den hade jag blivit glad för i julklappsleken …)
Vägghylla, lite lik den klassiska stringhyllan finns här
Kampanj på fräsiga barnkläder finns det här.
Ha en fin dag
Kram Annika
Dela gärna
     

Med liten hund på ryggen. Läs mer »

Stoppa tiden!

Lämna en kommentar / Familj, Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading
 (inlägget innehåller reklamlänkar)
Hejsan.
Jag har egentligen inga problem alls med att tiden går och livet rullar på. Det är som det ska vara.
Men det var när jag av en händelse råkade se i min telefonlista att det gått hela två månader sedan jag senast pratade med min äldsta dotter. Min älskade fina unge som bor i USA!! Då ville jag bara stoppa tiden, stanna upp för att liksom hinna med allting.
Årstiderna kommer och går och jag bara älskar dagarna, timmarna, minuterna och sekunderna.
Det jag inte riktigt gillar är hur mycket underbart som finns, men som jag inte hinner med alltid.
Såklart anhöll jag genast om en telefontid med min fina tös. För det måste man när hon bor på andra sidan jordklotet. Bestämma och planera.
Nu är jag fulltankade med härlig Andréa-energi igen. Jag har fått höra en massa makabra historier från veterinärvärlden och djursjukhuset. Historier som fick det att vända sig i min mage, men som Andréa med ett glittrande skratt sa:
-de va rolit…
Min underbara unge, du är skapt för ditt jobb och jag smittas verkligen av din glädje!
Dagens citat:
Alltså: du har ett liv! Ät glass!
Kyss den där snyggingen! Res! Dansa
som om ingen tittar på! Skriv dikter!
Lyssna på musik! Bestig det där berget!
Utmana dig! Väx! Eller stanna hemma!
Men låt aldrig fruktan över vad andra
skulle tycka om dig hindra dig från att
vara du!
Ord som är så mycket du min härliga Andréa.
Bara kör!
Ännu är det sommar och varmt där min dotter bor i Auburn i USA, och det hörs så skönt.
Samtidigt har vi här hemma nu rotat fram vinterkläderna. Kanske är vinterkängorna inte riktigt i det skick som ni minns att de var i våras när de ställdes undan…
Tips:
Just nu är det kampanj på Timberlands kängor och skor.
De här tror jag nog att min dotter hade gillat.
De här kängorna i cool färg kanske är något för Stefan när gipset plockas bort.
Eller lite julklappstips här och här till julklappsleken.
Ha en fin dag alla och kram på er.
Annika
Dela gärna
     

Stoppa tiden! Läs mer »

Rulla till toppen