mamma

Syrener i köket, sommaridyll för kossorna och mammas dag.

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur / Av / / , , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan
Allt det där är saker som verkligen hör försommaren till för mig. Att plocka in ett fång syrener och sätta i en gammal porslinskanna. Det är så fint tycker jag.
Jag har lärt mig att man måste plocka bort alla bladen så att inget blad alls hamnar i vattnet. Annars slokar syrenbuketten på ett nix. Jag brukar ta bort precis alla bladen och kanske sticka ner någon stjälk lite vid sidan om istället. Dessutom så bankar jag till stjälkarna med en hammare, så de splittras för då håller de också längre. Lite sommartips som är bra att veta.
 När man ska köra till oss här i sommarbyn i Gyllebo, så kör man genom en allé med kohagar på båda sidorna av vägen.
Det är en så härlig syn nu med alla de varma korna som går där i sina hagar och flåsar och idislar. De dricker och svalkar sig i de sjöar som bildats och ser ut att ha ett riktigt bra ko-liv allihopa. En riktig sommaridyll om man är en kossa.
Den här dagen är min mammas dag. Hon skulle fyllt 76 år precis idag.
Grattis mamsen och hoppas du har det bra där uppe i det blå.
Det är något visst med den här tiden i maj. Allting är så vackert och hoppfullt. Jag tror nog att min mamma Ingrid var nöjd med att ha sin födelsedag just den 22 maj, när så mycket i naturen står i blom. Blommor som hon älskade så mycket. Grattis mamma Ingrid ♥
Kvällens citat:
Så vackert det skulle
vara att kunna resa upp till
himlen och föra en älskad person tillbaka
för att tillbringa en dag med denne
på jorden; bara en dag, en sista dag
tillsammans.
Så tänker jag … ”men när den dagen är till ändå då”?…. ett nytt hemskt avsked ….
Det är nog bra att livet är som det är ändå. Allting måste ha ett slut, hur ont den än gör.
Därför måste man passa på att njuta så mycket det bara går av varje stund här på jorden.
Det är vi skyldiga oss själv.
Kram på er
Annika
(foto:Amanda Henriksson)

Syrener i köket, sommaridyll för kossorna och mammas dag. Läs mer »

Mamma är lik sin mamma …

Lämna en kommentar / Boktips / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Det stämmer kanske inte riktigt alltid, det där med att mamma är lik sin mamma…
I helgen när vi var i Simrishamn så hittade min systerson den här lilla förtjusande ankungen. Inte ett dugg lik sin mamma tycker jag. Så underbart söt… ja mamman var såklart också söt … fast hon var en anka … 
En stund satt vi där och betraktade dem innan vi tyst smög därifrån.
 
Min egen mamma Ingrid, var väldigt förtjust i att handarbeta. Alltid satt hon med något nytt alster i händerna. Ibland var det ett överkast hon virkade, eller något plagg som stickades till barnbarnen. Någon annan gång satt hon sammanbiten vid sin vävstol.
 
Lite lik henne har jag nog varit genom åren. För även jag har både stickat, virkat och broderat.
Även om det var ett tag sedan jag gav mig tid till det nu, så händer det att jag kopplar av med att tillverka en mormorsruta eller två.
Så kanske, kanske är mamma lik sin mamma ändå ….
 
 
Så är det då den sista generationen som det inte stämmer riktigt på tänkte jag …
Fast bannemej om min dotter inte har lite handarbetstalanger ändå….
En dag kom det en bild på hennes senaste broderi!
Jajamensan, mamma ÄR lik sin mamma.
 
(för information, hunden på bilden mår bra och repar sig för varje dag, trots brodyren på hjässan) 
 
Det här med hundar….
Jag är inte speciellt förtjust i att sätta kläder på små hundar och förmänskliga dem likt små barnungar.
Jag har alltid hävdat att de ska behandlas väl, men därmed inte kläs ut till små bebisar. Skyddande täcke och regnskydd är en sak, men kläder för att få dem att se söta ut är larvigt tycker jag.
En trend jag sett är att ha bärselar till sina små dvärghundar. Rena tramset har jag hävdat. De har ben att gå med och ska nosa och pinka precis som de är födda att göra.
Nu står jag själv här med en liten hund som totalvägrar att gå mer än halva varvet runt sjön. Det kvittar hur jag lockar och pockar, Molly vill bli buren sista biten.
Jag har kapitulerat. Nu har jag helt enkelt fått investera i en sådan där hundryggsäck som jag tidigare varit total motståndare mot.
 
Boktips
 
Jag har nyss lyssnat klart på boken ”Arthur, gatuhunden som lämnade djungeln och hittade hem”. Det är historien som de flest säkert redan hört talas om. Den om multisportaren som gav en gatuhund en bit mat för att sedan få hunden som trogen följeslagare genom resten av tävlingen i Ecuador.
Jag älskar djur och särskilt hundar så jag älskade såklart den här historien, som dessutom är helt sann.
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Dröm vad du
vill drömma, res dit
du vill resa och var
den du vill vara,
för du har bara
en chans att
göra det.
 
Varför inte … ta chansen och gör något du drömt om.
Gör det redan idag…. Planera för det i alla fall. Boka det på internet … klick, klick …
Anteckna det i kalendern och vips så är chansen stor att det verkligen blir av.
Bara gör det.
 
Kram Annika
 
 
 

 

Mamma är lik sin mamma … Läs mer »

Rulla till toppen