pomeranier

En idyllisk kväll … eller …

Hej hej

I förra veckan, då när Emmy var här hemma några dagar, så var det ett alldeles underbart sommarväder. Kvällen var så ljummen och skön. Precis en sådan sommarkväll som man drömmer om mitt i smällkalla  vintern, ni vet.

Efter kvällsmaten tog vi med oss hundarna på en tur runt sjön. Allting var stilla och lugnt. Det var egentligen bara en helikopter som störde idyllen. Vi kunde höra surrandet ovanför trädtopparna medans vi gick i skogen.

Vid bryggan inne i skogen stannade vi och tog oss en vätskepaus. En stund satt vi där och njöt av stillheten, alltmedan helikoptern cirklade ovanför.

-undrar vad den sysslar med, sa vi till varandra…

På sjön rodde fiskarna omkring och letade efter bästa stället för att få fisken att nappa. Lilla Molly började sacka efter mer och mer och till sist fick hon komma upp i ryggsäcken istället. Hon älskar ju att sitta där och ha full koll på allt och alla och bara gunga med.

Vi närmade oss badplatsen då en mörk bil kom susande i hög hastighet. Bilen sladdade in på de olika parkeringsplatserna vid badet. Jag ilsknade till för en kort sekund, innan jag såg att det faktiskt var civila poliser som satt i bilen. Helikopterns surrande höll i sig ovanför våra huvuden. Strax efteråt fick vi syn på ännu en vanlig polisbil som vände borta vid slottet. Då började vi verkligen undra vad det var som  egentligen försiggick.

Vi gick den sista biten hem, undertiden som vi spekulerade om vad det kunde vara som hände i området. På nätet skrev någon att man letade efter en stulen bil…. själv tror jag mer att man sökte efter människor – skumma sådana. Men efter 1,5 timme gav helikoptern upp och det blev återigen tyst och stilla i Gyllebo.

Gyllebo må vara en idyll, fast man ska ändå vara på sin vakt, mycket människor rör sig i området, och inte alla har rent mjöl i påsen.

För några veckor sedan stannade en bil på vår gata på en underlig tid, bilen lämnades på tomgång och en man med luva och ryggsäck gick av och smög fram på grusvägen i dunklet (kanske i tron att ingen skulle se honom) Han kunde ju inte veta att inne hos oss bor ”Sector Alarm”, dvs tre små ihärdigt skällande hundar som inte kan hålla tyst om de hör så mycket som minsta lilla ljud utanför. Jag brukar tycka att det är pinsamt med våra skällande hundar, men ibland är det så bra att ha de där små uppmärksamma liven. Mannen kom fort in i sin bil igen och försvann. Kanske hade han goda avsikter, fast jag har bara svårt att tänka ut vilka… Ja, det är inte första gången vår lilla hundtriss skrämmer iväg folk med onda avsikter.

Boktips

Jag har lyssnat på ”Döda kvinnor förlåter inte” av Katarina Wennstam. Boken är den första delen av fyra i ”Sekelskiftesmorden”. Boken skildrar kvinnors villkor  under slutet av 1800-talet. En underbart detaljrik historisk deckare som jag verkligen tyckte om.

Dagens citat:

Om man vågar så är man inte modig. Mod är att göra något trots att man inte vågar.

Ha det fint, var rädda om er och kram.

Annika

En idyllisk kväll … eller … Läs mer »

Inga fina flickor.

Hejsan.
I fjor passade jag på att ta några härliga bilder på mina små hundflickor ute bland vitsipporna.
Det tänkte jag göra i år också. Lilla Lykke har blivit vuxen och hennes valppäls är nu ett minne blott, så därför ville jag ha några nytagna bilder på dem tillsammans.
Ute i ekskogen i kornas hage där är så vackert, tänkte jag och begav mig dit med de båda yrvädren i släptåg.
Alltså!! Det skulle visa sig att det inte alls var några fina flickor, de där bägge.
Ute i hagen fanns allehanda avföring och bajs. Gamla komockor och vildsvinsmög. Kanske någon rådjurslort och en och annan rävbajs. Mina fina små hundar tycktes tro att det var ett delikat smörgåsbord jag dukat upp åt dem. Inte var de särskilt intresserade av att posera för min kamera, trots min skramlande snusdosa med gott hundgodis i.
Till sist fick jag nog. Lilla Lykke som just svalt en stor brun, kletig sak åkte upp på en stor sten och efter fick Molly också följa. Där satt de sedan på stenen, flåsande och tämligen ointresserade av mig, min kamera och min skramlande snusdosa.
Lite sur på de bägge juvelerna, gick jag med stora kliv hem igen. Där blev de ”fina flickorna” genaste upplyfta i soffan av Stefan, där de pussades, slickades och gosades …
-ja du skulle bara veta, tänkte jag … fast det man inte vet, det har man inget ont av.
Och snart hade även jag glömt vilka äckelpottor de egentligen är. Mina små pussgurkor.
Kvällens citat:
Kalle Anka, Fantomen och Bamse har hittats döda!
Man misstänker en seriemördare.
Kram och ha en härlig kväll
Annika

Inga fina flickor. Läs mer »

Ett vårtecken som ger känslan av barndom.

Hejsan.
Nu fullkomligt exploderar naturen.
Det finns ett vårtecken som känns lite extra i hjärtat tycker jag. Det påminner på något vis om min barndom.
Egentligen vet jag inte riktigt varför …
Det är blommorna till det som vi alltid kallat för ”Skräppeblad”. På riktigt tror jag att den heter Pestskråp och användes förr som en medicinalväxt.
Vid bäckar och åar kan man se stora bestånd av den här växten, med sitt ofantliga bladverk.
När den blommat klart kommer de stora bladen som påminner om rabarberblad.
Varför jag får en så härlig känsla av just denna växten, det vet jag inte riktigt. Kanske har jag cyklat omkull i ett dike med just dessa härliga ”fulblommor” någon gång i barndomen eller så har jag varit på snusen efter något Valborgsfirande i ungdomen och stått på huvudet över någon grästuva och hamnat med min glada näsa mitt i en blomma …
Hur som helst så älskar jag när de här växterna tittar upp på våren. Då vet man att det allt är på gång …
Här hemma i trädgården tycks alla djuren också njuta av att våren nu kommit på riktigt och vi kan spendera våra dagar lite mer utomhus.
Dagens citat:
I min lilla lilla värld
av blommor
finns det plats för alla
och envar.
Ha en fin dag och kram på er.
Annika

Ett vårtecken som ger känslan av barndom. Läs mer »

Tacksamhet och dagens tankar.

Hejsan.
Jag må vara förärad av tidernas sämsta rygg. En rygg som gång på gång sviker mig och mina önskedrömmar om saker och ting. Den sätter käppar i hjulet för allt jag vill företa mig.
Men jag är ta mig tusan omgärdad av de mest omtänksamma själar i hela världen.
Mina djur till exempel
Det är som om de instinktivt förstår. Som om de kan känna lukten av att jag för tillfället är lite kantstött, tilltuffsad och inte riktigt har min fulla potential.
Jag har en fantastisk man som utan att blinka tar på sig rollen som intendent här för hela ”skutan Gyllebo”.
Han lagar mat åt oss. Han handlar det nödvändigaste. Han torkar mina tårar när jag bittert faller i gråt över de plantor som dött ute i orangeriet. (Bagateller, inser jag, när jag sansat mig.)
Han ser till så jag har allt vad jag behöver för att kunna utföra mitt jobb, som jag ju måste göra. Vårt gemensamma företag som man inte ringer och sjukanmäler sig hos sådär utan vidare (för vem kommer hem till mitt kontor och tar över??)
Han köper hem precis allt det jag ber om. En ny värmedyna när den gamla slitits ut.
Han är guld – min Stefan.
När jag blir rastlös tar han mig med i bilen och kör mig där han vet att jag vill åka. Bara för att få andas och få frisk luft.
Han sätter TV:n på den kanalen som han vet att jag helst tittar på. Program som han själv hatar.. .  Hollywoodfruar, Lyxfällan, Go´kväll  Veterinärerna… Meningslösa program, men som är lätta att ha ont till.
Jag har så många människor som vill hjälpa och som vill mig väl. Underbara människor som knackar på min dörr för att hjälpa till med hundrastningen. Fantastiska människor som skriver om tips och råd på min mail. Människor som utan att blinka lånar ut kryckor åt mig.
Ja det finns till och med de som kör hit och i smyg lägger det där linementet som jag inte orkat beställa själv, som sedan skriver ett kort sms om att tomten varit här …
Fina, underbara medmänniskor som gör världen vacker.
Jag är så tacksam för alla som finns runt omkring. Till alla Er som gör varje dag lite vackrare.
Mina blommor i orangeriet kanske måste hamna på komposthögen till våren. Åt fanders med dem då. Jag kan köpa nya pelargoner. Just nu går det bara inte att bära en kanna fylld med vatten … men …
Jag själv är fast besluten om att vara på bättringsväg när värmen kommer…. och då är det ju bra att ha lite färre blommor att springa och vattna.
Jag känner en stor tacksamhet till alla fina människor som sänder mig omtanke.
TACK ♥♥♥
Dagens citat:
Du har inte en själ.
Du är en själ och har en kropp.
Jag hoppas att ni alla har anledning att känna tacksamhet för något idag.
Människor klagar så ofta på saker och ting, på myndigheter, på dåliga händelser i samhället. Ta istället lite fler stunder och tänk efter vad som är vackert och fint i livet. Saker som vi alla kan känna tacksamhet för.
Jag tror att om vi alla tar för vana att känna tacksamhet istället för att mata våra hjärnor med allt dåligt, så får hela världen ett vackrare skimmer.
Lyft det som är gott, och låt inte det onda få så mycket utrymme.
Kram och tack alla som vill kika in hos just mig idag,
Kram Annika

Tacksamhet och dagens tankar. Läs mer »

Rulla till toppen