Hundar och katter

Blått och vått.

Hej hej

Det har varit så härliga vårvintermorgnar den senaste tiden.

Min dagar har börjat med kalla bad vid bryggan. En tyst och stilla stund för lite återhämtning.

Det har börjat märkas att dagarna blir längre. Solen går upp tidigare och tidigare och det är så skönt. Just den här morgonen var jag riktigt tidigt vid bryggan. Över trädtopparna hängde månen som en ljus skärva och kikade ner på mig.

Det är ju inte bara jag själv i vår familj som behöver bada…

Våra hundar behöver också ta sig ett bad lite då och då. Här är det lilla Penny som varit i badbaljan och sitter hos sin husse och nog beklagar sig en smula över det hela. Jag kunde konstatera att det nästan bara var päls vi fått när vi köpte vår lilla valp…haha… Gullig blev hon förstås.

Dagens citat:

Vårt främsta hopp är helt enkelt människors längtan efter fred, deras avsky för kriget, deras förnuft.

~Olof Palme~

Jag var aldrig någon direkt dyrkare av Olof Palme eller hans politik på den tiden då det begav sig, men det här citatet hade han så rätt i. Vi måste alla hoppas och tro att hemskheterna får ett slut och att det goda segrar tillslut.

Ha det bra.

Annika

Dela gärna

Blått och vått. Läs mer »

Lyckopiller.

Hej.

Vårt lilla lyckopiller växer och frodas, och hon ser verkligen till att vi alla håller oss igång och har lite annat att tänka på när det blåser småsnålt och kallt.

Våra tre små hundar har nu blivit en riktig liten flock. Ett gäng som bråkar och leker kärleksfullt. De tyr sig till varandra och de vet att det är de som hör ihop. Ungefär som en syskonskara. När jag lämnar dem för någon timme ensamma här hemma, så lägger de sig på sina speciella och självvalda ställen, och de ser så gulliga ut.

Lykke i det ena hörnet av Johnnys stora bädd, och Penny i det andra hörnet. Nedanför sitter Molly med sin alldeles speciella stil som ser så himla rolig ut. Lätt framåtböjd med bakbenen mellan sina framtassar.

Nej, man ska inte gråta över spilld mjölk (inte ens om hela tankbilen ser ut att ha vält…) för att gråta hjälper inte. Då är det bättre att se sig om efter glädjeämnen. Glädjeämnen små lyckopiller till exempel.

Och hur mörk vår värld än ser ut just nu, så kan ingenting hejda våren från att komma.

Vårtecken, små lyckopiller och vår sagolika natur.

Dagens citat:

Man kan ta allting ifrån människan, men inte vad hon bär i sitt hjärta.

Kram Annika

Dela gärna

Lyckopiller. Läs mer »

Gammal och ung.

Hej hej

Tänk vad snabbt det går att en ny medlem blir som en naturlig del i en familj . På mindre än en månad så har jag vant mig vid att det återigen är tre ”fyrbentingar” med mig ut på promenaden.

Våra små dagliga rundor har jag förlängt lite efter lite. Nu brukar vi gå en sväng ner i skogen och njuter mer och mer av vårens härliga ljud.

Min mellanhund Lykke slog sig lite för en tid sedan, då hon glattade vid ett hopp (naturligtvis har jag konsulterat och kontrollerat det hela med veterinär) Hon har i alla fall varit lite mer dämpad och mer försiktig en tid. Samtidigt tror vi att hon även varit väldigt avundsjuk på nykomlingen Penny, som stjäl en hel del av vår uppmärksamhet. Såklart har jag gett Lykke lite extra egentid, och den här veckan var det hennes tur att gå med på brukshundsklubbens stadspromenad i Simrishamn.

Jag kan verkligen rekommendera dessa hundpromenader. Varje söndag kl 15,00 träffas vi vid hamnkiosken i Simrishamn. Alla är välkomna att delta (även icke medlemmar), och det är både kul och nyttigt. Ja, vi får se vilken hund som får följa med mig i morgon… kanske ska minstingen få prova på…

Från ung hund till gammal pappa… En tur till Brösarp fick det också bli i helgen, för att titta till pappa Kurt, så att allting var bra med honom.

Ja, steget från gammal till ung, det känns inte längre så väldigt långt. Extra kort blev det när jag på skoj tog ett foto med ett filter som skulle göra mig gammal… Förskräckt fick jag fram en bild av mig själv som såg ut att vara en blandning mellan min egen mormor och några av mina mostrar. Haha, ja skratta på ni bara – alla går vi ju ditåt.

Dagens citat:

Ibland önskar jag att jag hade en 90-årings vishet, en 20-årings kropp och en 3-årings energi.

Fast jag är faktiskt ganska nöjd, och vill varken vara yngre eller äldre än vad jag är.

Ha en fin dag. Kram Annika

Dela gärna

Gammal och ung. Läs mer »

Vårtecken vid Hällevik

Hejsan.

I helgen var vi på lite miljöträning med valpen Penny. Till Hällevik gick färden. Där i nationalparken finns så många olika små stigar att välja på, så man kan alltid hitta någon som är lagom lång att promenera.

Vid spången där alla de stora rhododendronen växer hade flera stora träd ramlat i någon av de senaste stormarna som varit här. En rejäl rotvälta hade det exotiskt trädet dragit med sig i fallet.

Lilla Penny har nu bott hos oss i en hel månad och hon klarade fint att gå den lilla korta rundan i parken. Den är inte särskilt lång alls, men den tar ändå sin tid då vi fick göra många små stopp för att både snusa, kissa och fota.

Ute på vattnet i den lilla kåsen simmade två vita svanar förbi, och en bit in ibland träden växte hav med underbart vårliga snödroppar.

Vinden var visserligen bister kall, men blommorna skapade en skön vårstämning i mitt sinne. Efter en stund nere vid vattnet så sökte vi oss upp mot skogen igen för att få lite mer lä för vinden.

Dagens citat:

Som barn när vi ännu har tid i överflöd är vi inte medvetna om det. Vi njuter dagarna utan att räkna dem. Ju färre sandkorn som återstår i livets timglas, desto långsammare och tydligare kan vi se dem falla.

Ha en fin dag och kram.

Annika

 

Dela gärna

Vårtecken vid Hällevik Läs mer »

Närgånget och tidiga vårtecken.

Hejsan.

När jag kikar tillbaka på mina minnen från ett år tillbaka så påminns jag över den kalla och stränga vintern vi hade då. Det var rikligt med snö och vi hade tjockt med is på sjön. I år är det betydligt mildare och snön lyser nästan helt med sin frånvaro.

Vädret kan verkligen skifta från år till år. Även om det ännu kan slå om, och bli riktig vinter såklart, så känns det som om våren kommit hit och nosar lite försiktigt redan.

Här hemma i vår trädgård har vårtecknen börjat göra sig påminda. Vintergäck och snödroppar lyser glatt upp lite här och där redan.

Julrosens knoppar håller på att spricka ut, och långt nere bland bladen syns den första lilla näpna rödsippeknoppen också. Den böjer blygt på sin håriga nacke och ger löften om en annalkande vår.

Magnolian är även den full med knoppar och jag ser så framemot att få se den blomma vackert i vår, då den verkligen växt till sig de senaste åren.

När jag inte är ute och inspekterar alla vårtecken, så kan jag inte låta bli att le stort åt vår lilla valp Penny. Hon är som en skugga efter de stora hundarna. Så fort hon får chansen så kryper hon intill Lykke och myser, närgånget och som ett litet plåster på de stora hundarna är hon. Hur gulligt är inte det?

Dagens citat:

Och när någon omkring dig går igenom en tuff period. Underskatta aldrig din egen närvaro. Att bara vara där.

Nu tror jag inte att Penny går igenom någon särskilt tuff period, men närhet de vill hon ha i massor.

Ha en fin tisdag och kram från mig.

Annika

Dela gärna

Närgånget och tidiga vårtecken. Läs mer »

Ett helt gäng vakthundar.

Hejsan.

I takt med att dagarna blir längre och ljuset återkommer så blir våra små vakthundar lite mer på hugget och patrullerar längs med vårt staket så fort de är ute.

Efter en lång tyst vinter så är hundarna betydligt mer på hugget och skäller ut varenda kotte som nu återvänder till sina sommarhus. Sådär är det varje år när det våras. Hundarna har liksom tagit hela Gyllebo i besittning och tror att allt nu är deras revir.  Alla ska skällas ut efter noter.

Till och med lilla Penny får fram några små söta ”voff, voff” innan hon hittar andra intressanta saker att ägna sig åt. Lukta efter kattbajs i rabatten till exempel, vakta kan de båda andra göra, tycks hon tänka.

Nu skulle man kunna tro att våra hundarna alltid skäller lika mycket var vi än är. Men när jag och hunden Molly var på brukshundsklubbens stadspromenad i Simrishamn, då sa Molly inte ett endast knäpp. Hon höll sig alldeles tyst och var både duktig och lydig. Alla de saker jag bad henne om, det gjorde hon både villigt och glatt. Som  till exempel ”sitta, att stanna kvar, hoppa upp på en sten och komma när jag ropade  koooom hiiiit”. Det där skälliga är ju mest bara när de är tillsammans i grupp, som en flock allihopa.

Förresten så hamnade vi i vår lokaltidning efter just den söndagen. Jag och Molly främst i bild.

Någon som ibland också skäller lite på mig, det är barnbarnet Scott. Sist han var här fick jag reda på att ”mormor minsann inte alls är snäll, utan mormor är dum”. När vi sedan lekte så sa han mest ”sluta mormor!!” hela tiden. Men att smyglyssna på sagan om Bamse det tror jag nog ändå att han gillade lite grann, den lille busen Scott, även om han ville en egne bok. Dock påpekade han hela tiden om jag råkade läsa fel i min… 🙂

Dagens citat:

När du släpper taget om bilden av hur det borde vara och accepterar det som är, ger du dig själv frid.

Ha en fin måndag och en kärleksfull Alla Hjärtans Dag.

Kram Annika

Dela gärna

Ett helt gäng vakthundar. Läs mer »

En tung tid.

Hejsan.

Under en ganska lång tid nu så har det känts lite extra tungt, lite ledsamt och motigt för mig. Då menar jag inte det här med pandemin och allting runt den, för det har ju liksom varit lika för alla och bara något vi alla fått förhålla oss till efter bästa förmåga.

Inte heller lider jag av årstiden eller av mörkret som varit nu under hösten och vintern. Nej, jag brukar ju faktiskt älska det  och det har jag gjort även det här året. Vi har ju haft underbart vackra morgnar, och nu blir det ju bara ljusare för varje ny dag som går.

Det som tynger är flera olika saker sammantaget. Ni vet när olyckor och många problem liksom bara klumpar ihop sig som en seg deg och aldrig tycks ta slut. När det blir lite för mycket negativt på samma gång under en längre period.

Men livet är inte alltid en dans på rosor, så är det bara, så det är bara att tröska på. En dag i taget. Jag försöker så mycket jag kan att njuta av våra hundar och särskilt vår lilla söta trasselsudd som är rena lyckopillret (även om hon är lika busig som alla de andra ihopa). Jag njuter även av att världen nu börjar gå mot det mer normala och att utsikterna mot en underbar vår och sommar verkligen ser lovande ut.  För om vi alla bara är lite vänligare och förstående mot varandra, så kan man ju orka med nästan vad som helst.

 

Dagens citat:

-Om jag blockerar någon på Facebook och sen träffar den personen på gatan … kan den se mig då eller inte?

Många hade nog mått bättre av att vara snäppet vänligare, särskilt på sociala medier. Jag skulle tex aldrig blockera någon av mina vänner, såvida de inte på riktigt skadar mig där, mordhotar mig eller går till direkt personangrepp.

Ha det bra och kram.

Annika

 

Dela gärna

En tung tid. Läs mer »

Oj vad det har varit blåsigt.

Hej hej.

Jösses vad det blåst och stormat en massa i helgen. Men även sådana här dagar då det är lite mindre angenämt att sticka nosen utanför dörren så måste man ändå ge sig ut på några korta turer. Ett tag trodde jag nästan att mina tre små fluffbollar skulle stiga upp med vinden likt tre söta drakar.

Fast mest har vi suttit inne och kurat när stormen Malik härjat som bäst.

Hunden Lykkes tålamod med minstingen Penny har varit nära bristningsgränsen den här gångna helgen. Så när stormen bedarrat en del så tog jag Lykke med mig på lite kombinerad ensamhetstid och miljöträning.

Efter en kall och isig tur genom ”sillastan” så var det skönt att köra hemåt igen till hunden Molly och busfröet Penny.

Dagens citat:

Störst av allt är elräkningen.

Fast med allt det här blåsandet så borde det väl ändå producerats lite mer el nu, så vi här i söder kan få en lite mer human elräkning i februari. Please!!!

Ha det gott och kram

Annika

Dela gärna

Oj vad det har varit blåsigt. Läs mer »

Före stormen.

Hejsan.

På nyheterna hade de hotat med stormen Malik, som skulle dra in över landet framemot kvällstiden på lördagen. Solen sken från en klarblå himmel, och jag och min dotter Emmy tyckte att vi skulle passa på att njuta av den underbara eftermiddagen innan ovädret var över oss och blev alltför kraftigt.

Med hela ”gänget hund” for vi till nationalparken. Trots att solen strålade så var där ovanligt lite besökare, i alla fall om vi jämförde med för ett år sedan, då varenda kotte tycktes vara ute och ”pandemistrosa” i naturen.

Med småhundarna ivrigt skällande runt benen gick vi en bit på stigen mot kärret. Alekärret där många snokar brukar hålla till. Förmodligen låg de som bäst och sov sin djupa vinterdvala och drömde kanske om mumsiga grodor. Men om de inte var helt stendöva, så kunde de nästan inte ha missat att vi var där på besök.

Sedan valde vi att ta en tur ner om mot havet. Vinden var isigt kall. Men havet var blått och solen strålade.

Trots att vinden började bli ganska hård, så fanns några andra hundägare också ute i parken. Allihopa blev de rejält utskällda av mina små vakthundar.

Jag är ganska nöjd och stolt över mina små pälsklingars uppfostran och hur de uppför sig i största allmänhet. …utom just den lilla bagatellen – att de skäller ut varenda fyrbenting som vi möter. Ett ofog jag inte riktigt kan få bukt med, och som blev så mycket värre sedan stora Johnnyhunden försvann. Det är som att försöka stoppa ett gäng protesterande tonåringar, när de sätter igång. Deras hörsel upphör att fungera och de bara skäller hysteriskt ända tills de har fått sista ordet. Jag har lagt märke till att det bästa sättet är, att tyst behålla mitt lugn och milt dra dem därifrån.

Det var i alla fall en härlig tur, och vi blev rejält luftade allihopa. (och Molly och Lykke såg ju till att lufta sina lungor bra också) Sedan körde vi hem för att laga en god lasagne på hjortkött, ta ett litet glas rött vin och tända fyr i kaminen. Vi var redo för Malik.

Dagens citat:

Om du alltid åsidosätter dina egna behov för andras så kommer du snart inte kunna fylla någons behov.

Ha en fin onsdag.

Annika

Dela gärna

Före stormen. Läs mer »

Sova i mormors hus.

 

Hej hej

Åhhh så glad jag blev när Scott kom och sa att han ville ”sova i mormors hus”. Och såklart fick det bli så som han ville.

Att han redan har förstått vem det är som är chefen här hemma, det är uppenbart. Mormors hus och morfar Ginkos garage brukar han säga, så det vet han med bestämdhet.

Inte finns det väl något mysigare, än att fixa frukost till en liten nakenfis som sovit över. Gröt, valpslick och fyr i spisen – alltså det är grejer det!

Mina dagar innehåller mycket gos och uppfostran här hemma just nu. Mycket valpbilder blir det också nu, och ni som längtar efter naturfoto – håll ut, det kommer så småningom!

Dagens utmaning : Långsamhet.

Gå – Långsamt

Prata – Långsamt

Ät mat – Långsamt

Tvätta händerna – Långsamt

Skriv ett sms – Långsamt

Scrolla i flödet – Långsamt

Ja det här behöver jag sannerligen träna mig på. Är ni kanske lite som jag, att ni skyndar er en smula hela tiden för att sen kunna vila, koppla av eller stanna upp och njuta? Men det där sedan det kommer aldrig  riktigt. Idag ska jag verkligen försöka göra så mycket jag kan – lite mer långsamt!

Ha en fin söndag och kram Annika

 

Dela gärna

Sova i mormors hus. Läs mer »

Rulla till toppen