Hejsan.
När jag kikar tillbaka på mina minnen från ett år tillbaka så påminns jag över den kalla och stränga vintern vi hade då. Det var rikligt med snö och vi hade tjockt med is på sjön. I år är det betydligt mildare och snön lyser nästan helt med sin frånvaro.
Vädret kan verkligen skifta från år till år. Även om det ännu kan slå om, och bli riktig vinter såklart, så känns det som om våren kommit hit och nosar lite försiktigt redan.
Här hemma i vår trädgård har vårtecknen börjat göra sig påminda. Vintergäck och snödroppar lyser glatt upp lite här och där redan.
Julrosens knoppar håller på att spricka ut, och långt nere bland bladen syns den första lilla näpna rödsippeknoppen också. Den böjer blygt på sin håriga nacke och ger löften om en annalkande vår.
Magnolian är även den full med knoppar och jag ser så framemot att få se den blomma vackert i vår, då den verkligen växt till sig de senaste åren.
När jag inte är ute och inspekterar alla vårtecken, så kan jag inte låta bli att le stort åt vår lilla valp Penny. Hon är som en skugga efter de stora hundarna. Så fort hon får chansen så kryper hon intill Lykke och myser, närgånget och som ett litet plåster på de stora hundarna är hon. Hur gulligt är inte det?
Dagens citat:
Och när någon omkring dig går igenom en tuff period. Underskatta aldrig din egen närvaro. Att bara vara där.
Nu tror jag inte att Penny går igenom någon särskilt tuff period, men närhet de vill hon ha i massor.
Ha en fin tisdag och kram från mig.
Annika
