augusti 2021

Charmigaste camparna vid sjön.

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Oftast råder det ensamhet och stillhet vid bryggan när jag kommer dit. Ibland är där bara några änder som hänsynsfullt lämnar platsen åt mig.

Ibland har någon slagit läger i en glänta vid sjökanten, men oftast ligger de och sover när jag kommer smygande genom skogen.

Några få gånger har där stått personer och fiskat på bryggan. Vänligt men bestämt har jag då informerat dem om det fiskeförbud som faktiskt gäller där under sommarhalvåret. Då har lite Ove-fasoner blixtrat till i min tämligen vänliga själ. För finns det regler, så finns det.

En morgon såg jag nog den charmigaste lilla camparen av dem alla. Det såg så inbjudande ut att jag nästan var på vippen att prova den vackra hängmattan en lite stund innan jag fortsatte min vandring.

En kväll var vi lata, jag och Stefan. Ingen av oss orkade att laga mat, så istället for vi till Skillinge hamnkrog.

Det var en vacker och solig augustikväll. Som så ofta valde jag att äta fisk och Stefan tog kött. Min torskrygg var god, helt ok (dock tyckte jag nog att min potatismos var lite dåligt varm, eller ganska kall om jag ska vara ärlig). Stefan fick en entrecote med sås och några små sparris ovanpå. Snopet undrade han om det inte skulle komma några potatis till. Nix, det ingick inte, men han fick ändå lite pommes frites sidan om, så han verkade nöjd till slut.

Skillinge bjöd på en härlig sommarkväll, med en ljummen havsbris och väldigt mycket getingar.

Dagens citat:

Jag  måste sluta fundera på om jag är bra nog för andra, och istället fundera över om de är bra nog för mig.

Nej som skåning klagar man inte. Man ”hummar” dämpat på sin höjd, och så tänker man att ”nu vet jag det till en annan gång”. (åtminstone är det så denna skåningen brukar göra)

Ha det fint och kram från mig.

Annika

Charmigaste camparna vid sjön. Läs mer »

Magiska färger.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen, Trädgård / Av / / , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Vissa dagar känns alldeles extra storslagna och färgsprakande.

Det var en riktigt kylig morgon med bara 8 grader i luften. Jag drog på mig mina långkalsonger och tassade ut i den underbara gryningen.

Först såg det bara ut att bli lite rosa färger i skyn, men när solen steg så förvandlades himlen till ett färgsprakande skådespel.

Även om gryningen var ”långkalsongskall” och kylig, så steg tempen väldigt fort och på hemvägen fick mina yllekalsingar ligga kvar i ryggsäcken.

I min trädgård njuter jag i år av en underbar blomma som jag fått av en kär vän. Det är en chokladblomma som har den ljuvligaste färgen och som växer som om jag gett den anabola steroider.

Den doftar svagt av choklad så det är ju inte så konstigt att trädgårdens alla humlor och bin dras dit hela tiden. Mest älskar jag den underbart vackra färgen.

Dagens citat:

Det du säger till dig själv varje dag kommer antingen att lyfta dig eller sänka dig.

Jag börjar dagen med fokus på skönheten i naturen. Bästa starten för mig. Hitta din bästa start också.

Pyssel med små hundar är en annan mysig start på en bra dag.

Kram Annika

Magiska färger. Läs mer »

Gryning vid Verkasjön.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Jag vaknade först av alla, som alltid. Den enda skillnaden den här morgonen var att jag befann mig utomhus, i ett vindskydd i skogen. Tyst som en mus smög jag mig upp för att inte väcka Amanda och Scott.

När jag hoppat i mina kängor så vandrade jag bort till Verkasjön som låg bara ett stenkast från vår lilla lägerplats. Dimmorna lekte över vattenytan och jag gick försiktigt ut på den något skrangliga bryggan.

Som barn har jag varit mycket vid den här sjön. Dock var det bara vid ett fåtal tillfällen som jag i smyg badade här, eftersom man då kunde få blodsugande iglar på hela kroppen. Säkerligen fanns de blodälskande djuren kvar i sjön ännu, så jag avstod morgonbadet.

På vintern hände det att vi vid några enstaka tillfällen var här och åkte skridskor. Min mamma var fruktansvärt rädd för att vi barn skulle gå igenom isen och drunkna. Men ett år då brandkåren varit här och kört ute på isen med sin tankbil så trodde hon tveksamt att den nog också skulle hålla för mig. Det var säkert den vintern som jag nästan blev isprinsessa… (tyckte jag själv)

När jag strosade till nästa brygga så såg jag hur solen börja stiga upp bakom skogen vid den gård som jag vill minnas kallades för Gamlegård och kanske heter den så fortfarande. En häger skrek ilsket till när jag kom smygande på den lilla stigen.

Till skillnad mot Gyllebosjön så finns här en lite granskog intill vattnet. Den här morgonen njöt jag av den där speciella doften som blir av just barrskog. Alltså, det luktade så fantastiskt gott!

När så solen kikade upp ovanför trädtopparna så gick jag tillbaka till vårt lilla vindskydd i skogsgläntan.

Strax därefter vaknade både Amanda och Scott och då blev det genast full rulle. Ja ni kan ju ana hur spännande det är att för första gången i livet vakna upp ute i skogen. Wowww, utbrast Scott flera gånger den morgonen.

Med lite gröt i magen så var Scott strax redo att ge sig ut på nya äventyr.

Dagens citat:

En ny dag öppnar sina armar mot dig. Dimman lättar. Möjligheter gryr. Varsamt men bestämt. Du behövs här. Du är väntad. Du är älskad – av morgonen – av själva ljuset.

~Peter Svärdsmyr~

Idag är det första arbetsdagen efter semestern och det känns helt ok, helt ok!

Ha det fint. Kram Annika

Gryning vid Verkasjön. Läs mer »

En natt under bar himmel.

6 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Vi har övernattat i det mysigaste lilla vindskyddet på hela Österlen. Det där som ligger så undanskymt och fint uppe vid Verkasjön.

Det var jag och min dotter Amanda som packade ner lite övernattningssaker och en rejäl kass ved i bilen och gav oss iväg. Lille Scott var också med såklart, och för honom blev det hans allra första lilla minihajk.

Amanda hade tagit med sig ingredienser till att göra pinnbröd med kanelbullesmak. Sugna som vi var, så kunde vi inte vänta tills vi hade perfekt glöd. Sådär är det ju alltid när man är hungrig och ska tillaga något över öppen eld.

Det finns inget mysigare än att göra upp eld i skogen och grilla något. Precis allting smakar toppen då och så luktar det så himla gott.

Senare på kvällen fick vi gäster. Det var Stefan och hundarna som kom på besök. Med sig hade han en kanna kaffe som smakade gudomligt då.

Scott visade ”moffar Ginko” allt spännande vi hade hittat där ute i skogen. Sniglarna, grodan och allra värsta – någon hade skrivet och ritat på väggarna och det är ju ”ajabaja” det!

Mörkret sänkte sig och Stefan avböjde vårt erbjudande om att sova över. Han sa gonatt och körde hemåt istället.

Lagom tills Scott hade fått sin kvällsvälling och somnat, och lagom tills jag och Amanda skulle krypa ner i våra sovsäckar, då kom regnet. Så mysigt! Jag la på några stora rejäla vedklabbar på elden och sedan låg vi bara där och njöt ända tills klockan blev över midnatt.

Att sova ute, så här i skogen, det är att verkligen känna livet i sig. Jag älskar det. Och när dagen åter började gry så vaknade jag till fåglarnas morgonsång. Då kröp jag tyst ur min sovsäck och tassade iväg för att inte väcka Scott och Amanda.

Nere vid Verkasjön var allt så tyst och stilla. Jag njöt i fulla drag av att se dagen gry. Något morgondopp tar man sig dock inte i den här sjön, för då riskera man att få blodiglar på sig, huhhh…

Dagens citat:

En dag vaknar du upp och inser att det inte finns mer tid att göra det du alltid velat göra. Gör det idag!

Spara inte för mycket roligt, för att göra det sen…. det där ”sen” kommer kanske aldrig.

Tack Amanda och Scott för ni vill hänga med på mina miniäventyr♥

Ha det gott, kram från mig, Annika

En natt under bar himmel. Läs mer »

Rosa fluff som speglar sig.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , / 1 minute of reading

Hej hej

Lagom tills vår semester nu lider mot sitt slut, så har vädret övergått till lite kyligare temperaturer.

Morgontemperaturen har legat på 12 grader, och såklart har det blivit en aning kallare även i vattnet. Det är friskt och skönt och jag längtar faktiskt en smula efter att det ska bli riktigt kallt.

En morgon var det lite extra fint vid bryggan. Molnen på himlen förvandlades för en kort stund till rosa fluff som speglade sig i den blanka vattenytan.

När det rosa fluffet lösts upp och försvunnit och när mitt ingefärste var uppdrucket, då gick jag vidare.

När jag kom fram till badplatsen så hade det blivit vitt fluff på himlen istället. Ja, man behöver sannerligen inte bo på Eklaholm för att njuta av fluff inte. Jag älskar dessa sensommarmoln och kan aldrig se mig riktigt mätt på dem!

När det nu är årets sista semesterdagar då får man njuta av att göra ingenting tycker jag. Att på sin höjd mysa med hundarna och lyssna på en bok passar mig fint.

Dagens citat:

Livet var aldrig meningen att vara perfekt – så sluta försök! Balansen mellan det bra och dåliga – det är grejen.

Ha en fin dag

Annika

Rosa fluff som speglar sig. Läs mer »

Se upp för krokodilen.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det var en av de där underbart ljumma sommarkvällarna i förra veckan, som jag höll på att stå på huvudet över en krokodil vid Klammersbäcks mynning.

Min dotter Emmy hade jobbat hela dagen och tillsammans ville vi ta tillvara på dagens sista solstrålar. Vi bestämde oss för att promenera från Vitemölla till Klammersbäcks mynning. Vid ensamma trädet satt vi på de välkända stolarna och njöt en stund, innan vi tog av oss skorna för att strosa längs strandkanten tillbaka.

Bäcken som brukar vara bred och vild, var nu bara en liten rännil som det gick lätt att trippa över.

-mamma, se upp, trampa inte på krokodilen hojtade plötsligt Emmy.

Förvirrat trodde jag att hon drev med mig, men när jag tittade lite extra noga, så såg jag att det låg en krokodil precis där i kanten av den lilla bäcken.

Det är minsann inte varje dag som man får se krokodiler ligga på stranden här på Österlen, så den här dagen kändes genast lite extra lyckosam.

När vi närmade oss parkeringen så stannade vi till och njöt av ett varmt sommardopp. Sommardagar måste man se till att ta vara på, det är bara så!

Dagens citat:

Åldrandet börjar när du slutar förundra dig.

Jag tycker att jag förundrar mig varenda dag, så egentligen förstår jag inte då var rynkor och löst skinn kommer ifrån…

Kram Annika

Se upp för krokodilen. Läs mer »

När vinden tilltar .

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Efter veckor med kav lugnt väder så glömmer man nästan bort att det kan blåsa och storma. Riktigt mycket faktiskt!

Nere vid sjön njöt jag av ännu en stilla och underbar morgon. På vattnet kom en båt sakta glidande på den spegelblanka ytan.

Jag och mina döttrar hade bestämt att vi skulle boka in oss på att ”supa” nästkommande kväll. Alltså nu menar jag den här nya grejen med surfplatta och paddel, ”stand- up-paddel” heter det och kallas för SUP. Förra året hade mina döttrar testat det, och de påstod att det var helt magiskt. Nu skulle det visa sig att just den kvällen som vi planerat, så skulle det komma att blåsa stormvindar längs hela Österlens kust. Att ge sig ut på en vingliga bräda under de omständigheterna kändes inte helt lyckat, och vår ”sup-instruktör” avrådde bestämt. Det hade varit riktigt dumdristigt.  Nej, istället for vi till Kristianstad där vi åt en god middag och gick på bio. Perfekt sysselsättning när det råder höststormar på sensommaren.

Vingliga tanter som jag, gör nog bäst i att premiärsupa vid någotsånär lugn väderlek, om jag inte skulle riskera att driva till havs och till sist hamna på Bornholm och där jag då skulle skrämma slag på stackars danskar.

Dagens citat:

Vänta inte på att allt ska bli perfekt innan du börjar njuta av livet.

…och stormen bedarrade någon dag senare, det gör den alltid.

Kram Annika

När vinden tilltar . Läs mer »

Scouter vid sjön och Tryde 1303

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Äntligen är det lite aktivitet vid Sjöröds lägerplats igen.

Att det fanns scouter i skogen kunde jag förstå av alla de silverfärgade kanoterna som låg uppdragna vid sjökanten. Ett stenkast längre bort låg början till en flotte och guppade lojt i den stilla morgonvinden.

Förmodligen låg de alla och sov sött i sina tält uppe bakom backen, när jag tyst kom ditsmygande för mitt morgonbad.

Jag gillar verkligen att scouternas lägerverksamhet kan börja återupptas igen. De hör liksom till här i Gylleboskogen.

En kväll i förra veckan var jag med familjen och åt indisk mat utanför Tomelilla.

Det var på Tryde 1303 som vi avnjöt den underbara maten. Stefan fegade ur och beställde pizza. Emmy valde tapas som var vegetarisk efter det att Stefan norpat till sig kycklingvingarna. Jag och Amanda valde dock indisk mat som var så jättegod. Jag som inte hade någon erfarenhet av indiskt, valde tre små olika rätter i olika styrka. Det kan jag verkligen rekommendera, för fast att jag älskar stark och kryddig mat så var den starkaste rätten en aning för stark och het för mig, åtminstone om jag valt det som enda rätt. Men allting var så himla gott, så har ni möjlighet så åk dit, det är verkligen värt ett besök.

Lille Scott hade dock tappat aptiten en aning, när han mötte en galande tupp precis vid ingången. Just galande tuppar är det djur som Scott tycker allra minst om. Länge satt han bara och kikade fram så försiktigt under brättet på sin hatt och ville inte alls äta någonting. Fast sen fick han syn på att Emmy hade fått jordgubbar på sin tallrik och då var den läskiga tuppen glömd igen.

När vi sedan avslutade kvällen hemma hos honom, så var han en sprudlande glad gosse. ”Sko, sko”, kommenderade han och pekade åt Stefan när vi kom innanför dörren. Nej, hemma hos honom så går man definitivt inte in med skorna på sig.

Dagens citat:

Om du inte hittar något att tacka för, tacka bara livet för att du fortfarande andas.

Må gott, Annika

Scouter vid sjön och Tryde 1303 Läs mer »

Friska vindar vid Haväng.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

En eftermiddag på vår semester så körde vi ner till Haväng.

Dagen var varm och het, och parkeringen var till bredden fylld med bilar.

Det var alla sorters människor som sökt sig till havet den här dagen. Det var vandrare, hundägare, semesterfirare, surfare, soldyrkare… ja alla de sorter. De flesta var nog mest badsugna, men några verkade även vara flygsugna.

På skjutfältets södra del hade man riggat upp en station där man kunde få prova sina vingar genom att flaxa iväg med en slags skärmflygningsmojjäng. Jag och Stefan satte oss i slänten för att studera det hela.

Vi satt där i backen både länge och väl, men det hände inte så särskilt mycket. Kanske ska det till en väldig massa förberedelser först innan man kan lyfta och sväva iväg med en sådan skärm.  Fast så som det blåste den här eftermiddagen, så kändes det nästan som om jag själv skulle kunna lyfta bara genom att sträcka ut armarna en aning åt sidorna och låta vinden få tag i min klänning… Salta, varma Havängsvindar!

Men när varken jag eller skärmflygarna lyfte så tröttnade vi och strövade vidare över det vackra fältet. Det är något alldeles särskilt med Haväng och skjutfältet vid den här tiden på året. Det torra gräset och alla de små blåklockorna… jag bara älskar det.

Dagens citat:

Undret är inte att flyga i luften eller att gå på vattnet, nej undret är att vandra på jorden.

Ha en underbar dag.

Annika

Friska vindar vid Haväng. Läs mer »

Habbill och semesterkänsla.

Lämna en kommentar / Djurliv, Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Hemma hos mig har det börjat växa en stor härlig fjärilsbuske precis intill vårt staket. Ett frö måste ha fraktats med vinden och helt själv valt den där platsen. Att den trivs med sin placering råder det ingen tvekan om, så stor och frodig som den blivit på bara ett par år.

Den senaste tiden har den där fantastiska busken dragit till sig insekter och fjärilar i mängder.

Förutom en invasion av påfågelsfjärilar så har där också vimlat av humlor och bi.  Det är en så härlig känsla att se alla insekter och flygfän dansa omkring runt om i naturen, i synnerhet nu när det kommer alarmerande rapporter om hur de hela tiden minskar i antal.

Hemma hos mig har det också rått en vilsam semesterkänsla, i synnerhet dagarna då det var tropisk värme och allt man kunde tänka på var att svalka sig i poolen emellanåt.

”Vi kan ju låtsas att vi är på semester” sa någon i familjen… så det gjorde vi…

Med den skillnaden, att när magen började knorra så kunde vi inte bara vifta med ett finger och beställa lunch till poolen… Men att svänga ihop lite gratinerade mackor var ju egentligen ingen svårighet. Sedan satt vi där och fortsatte att låtas att vi var på semester. Så härligt!

De förstås, Scott är ju en pastaälskare, så åt honom blev det pastaskruvar och köttbullar. Och även om han gärna ville provdricka från hundarnas vattenfontän så blev han faktiskt serverad kall god mjölk vid bordet.

Ja det är sannerligen dagar med semesterkänsla. Men vad betyder egentligen ordet ”habbill” … jo, det ska jag säga er, att det är ett annat ord för fjäril. Det är Scotts eget ord.

Till sist måste jag såklart visa er min fina lungblomma, alltså min aristolochia grandiflora. Den blommar nu!

Dagens citat:

Lär som om du skulle leva för evigt, lev som om du skulle dö i morgon.

Ha det gott och kram.

Annika

Habbill och semesterkänsla. Läs mer »

Rulla till toppen