Österlen

Hellre springa än putsa fönster.

4 kommentarer / Natur, Österlen, Träning / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Efter hand som dagarna blir mer och mer vårlika så brukar suget efter att springa öka för mig.

Löpning i lugnt tempo är nog den träningsformen som passar mig allra bäst. Det kräver inte så mycket förberedelser eller utrustning. Bara ett par rejäla skor och att ta första steget utanför dörren så är man liksom igång. Dagsformen får sedan bestämma hur fort och hur långt det ska bli.

All träning där man ska packa väskan och ta bilen för att åka iväg, det blir så avancerat och det  rinner till slut bara ut i sanden.

I fjor skulle jag vara extra duktig och började då med regelbunden styrketräningen här hemma i vårt gym som vi har i garaget. Men efter bara några månader slog ryggen plötsligt till igen och jag fick lägga all träning på hyllan för ett tag. Frustrerad vilade jag mig sedan i form, och genomförde, trots allt, tjejmilen i slutet av sommaren.

I år tänker jag göra på mitt eget vis och inte lyssna på en massa träningsråd. Jag ska göra det som känns bra, även om det ”bara” är att springa.

Under årets första månader har jag nu hunnit med 11 mil i löparskorna och jag har njutit av varenda sprunget steg. Även om det kanske inte är vad en sjukgymnast skulle rekommenderat så gör jag som jag tycker känns bra.

Stefan fick träna sitt gäddhäng på armarna med fönsterputsning, så kutade jag en runda runt sjön. Det var bästa arbetsfördelningen jag kunde tänka mig.

Våra hundar vet exakt vad som gäller när springskorna kommer fram. De vet att de måste stanna hemma och vakta huset när jag snörar på mig skorna.

Att kunna njuta av naturen och allt härligt som finns runtomkring, samtidigt som kroppen får motion, det är ju ren och skär bonus det. Och att sedan komma hem till nyputsade fönster, ja det är ju som att få rena högvinsten  :-).

Dagens citat:

Fortsätt springa, du är bara trött!

Det är bättre att göra något än inget, och när man börjat med det där ”något” då är man ju igång! Vasaloppsstarten på TV igår, fick mig att få så mycket energi att årets första springmil avverkades på 75 minuter, så det finns hopp för att pressa tiden något till tjejmilen…

Ha det gott. Kram kram

Annika

Dela gärna
     

Hellre springa än putsa fönster. Läs mer »

Mödan värd, och vår ”suris”

6 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hej hej

En tidig morgon som var mödan värd.

Min tidiga morgon i nationalparken, då när jag såg soluppgången vid den lilla fyren, fortsatte med en härlig promenad tillbaka till Hällevik.

Även om solen var på väg upp, så var det ganska mörkt inne bland träden när jag vandrade längs med stigen ner till Hällevik. Hälleviks kås  är en av de vackraste platserna som vi har på Österlen, tycker jag. Den är både fotograferad och avmålad av många människor.

Den här tidiga februarimorgonen var kåsen frusen och solens första strålar gnistrade så vackert i isen.

Egentligen tycker jag att platsen är som allra finast på sommaren, då när Mats har sin gamla eka förtöjd vid kanten i kåsen. Fast den här morgonen var också helt magisk och att uppleva allt det vackra är verkligen värt mödan av att stiga upp tidigt i ottan.

Vår suris

Hemma hos oss bor nog världens suraste katt. Vår Judith är inte bara arg och fräser på våra hundar, hon är arg på oss alla i familjen och hela katten utstrålar missbelåtenhet. Trots sitt dåliga humör så ligger hon gärna på mitt skrivbord och låter sig klappas på huvudet en liten stund.

Dagens citat:

Livet kan gå upp och ner, men oavsett vad så går det alltid framåt.

Ja, jisses vad det går – nu är det redan fredag igen, och en ny månad ligger och väntar.

Ha en fin fredag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Mödan värd, och vår ”suris” Läs mer »

Gryning vid den lilla fyren.

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

En vacker morgon i förra veckan hade jag bestämt mig för att möta dagen vid havet.

Jag packade min ryggsäck och for iväg till Stenshuvuds nationalpark. Jag parkerade vid parkens norra sida och gav mig av ut i mörkret. Mitt mål var att se soluppgången vid den vita gulliga fyr som ligger vid foten av berget. Men att gå dit i mörker kan vara lite trixigt på sina ställen, så det gäller att hålla tungan rätt i mun och gå försiktigt på den steniga stigen.

Efter ungefär en kilometer så nådde jag fram till den vita lilla fyren. Jag klättrar försiktigt ner på stenbumlingarna som ligger runtomkring och hittade en bekväm sittplats där jag kunde bre ut mitt varma sittunderlag i ull.

Morgonen var rejält kall och kylig, men helt magiskt vacker. Jag hade tagit med mig en termos hett te som värmde gott där jag satt och väntade på solen.

Den vackra fyren står idag enbart där som ett historiskt minnesmärke och som en påminnelse om platsens sjöfartshistoria. Den lilla vita fyren lär vara byggd någon gång i början av 1900-talet, och ljuset på den drevs då i början med gas. Senare tog elektriciteten över, men numera är fyren släckt. Till min glädje kunde jag notera att den nu var ommålad sedan jag var här förra gången.

Så dök den då upp, på exakt utsatt tid, den orangefärgade solen. Ja, egentligen är det ju inte solen som stiger upp utan jorden som snurrar nedåt, men fint var det. Och det är alltid lika fascinerande att se hur fort det går när solen kikar upp över horisonten.

När mitt te var uppdrucket så bestämde jag mig för att klättra tillbaka till stigen och vandra vidare i den tysta och folktomma nationalparken.

En helt vanlig morgon kan bli ganska fantastisk, om man bara låter den bli det.

Dagens citat:

Det finns inget mer värdefullt på den här planeten än sinnesfrid.

Naturen är bästa platsen att finna den – sinnesfriden.

Ha det gott

Annika

 

Dela gärna
     

Gryning vid den lilla fyren. Läs mer »

Magisk morgon och kärleksblommor

5 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

I förra veckan fick jag rycka in och jobba ett par dagar på Lokalföreningen i Brösarp. Dagen innan jag skulle jobba, så vaknade jag upp till en rejält kall morgon med sju minusgrader. Jag insåg snabbt att jag bara var tvungen att passa på att ta mitt sista gryningsdopp i vaken för den här gången. Trots att jag var ganska trött så klev jag upp ur min varma goa säng och gick ut i morgonmörkret.

Det var helt vindstilla, men kylan bet rejält i kinder och nästipp. När jag gick genom den mörka skogen så kunde jag på långt håll höra hur isen nere från sjön sjöng och rungade som jag aldrig hört det förut.

Det var så magiskt med den sjungande isen, det vackra gryningsljuset och min ensamma stund där på bryggan.  Såklart är jag alltid väldigt försiktig med alla säkerheter när jag badar i isvaken ensam. Säkerhetslinan som Stefan gjort har jag alltid med mig.

På telefonen kan jag och Stefan se var den andra befinner sig just för stunden, vilket jag tycker känns som en trygghet. Det är även väldigt praktiskt eftersom Stefan kan hålla koll på när jag är på väg hem, och ibland vankades supergod frukost minsann. Precis en sådan frukost blev det den här vackra och kalla morgonen.

På köksön stod den vackra ”Alla hjärtans Dags” buketten ståtligt kvar. Så tjusig. Vardagslyx är underskattat.

Dagens citat:

En dag möttes Kärleken och Vänskapen. Kärleken frågade: varför finns du egentligen, när jag redan finns här? Vänskapen log och svarade: för att skapa leende igen, där du ibland lämnar tårar.

Ha en härlig måndag och kram från mig.

Annika

Dela gärna
     

Magisk morgon och kärleksblommor Läs mer »

Frossar i vintern

4 kommentarer / Djurliv, Familj, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Nu när vintern försvann från Österlen igen, så är jag så glad över att jag hann med att frossa av många av de härliga dagarna då vädret varit på topp.

Isvaken har utnyttjats så mycket det gått och vintern har visat sig från sin bästa sida med sol och blå himmel.

Jag tror inte att hela sjön hann med att frysa till, innan vi fick töväder igen. Det är vissa ställen som det brukar ta lång tid innan isen lägger sig på, det är där det finns inlopp eller utlopp och där vattnet är i rörelse.

De vilda sjöfåglarna verkar älskar de här platserna med öppet vatten. Kanadagäss och vildänder stod där på iskanten, sida vid sida, i ett högljutt kacklande.

Varje gång det fryser till på sjön så får jag nästan skrämselhicka när jag ser hur människor envisas med att traska långt ut på den nya isen. Att bada frivilligt i en isvak är väl sin sak, men att oförberett plumsa i  med kläderna på, det hade jag verkligen inte tyckt var skönt.

Dagarna då mina barnbarn var här och sov över, så passade vi också på att vara utomhus lite grann. När Amanda kom från jobbet så joggade hon en runda, medan jag och pojkarna lekte.

-kan ni inte sätta er på en fin plats så jag kan få fotografera er tillsammans, frågade jag de båda grabbarna hoppfullt.

Nicolaj som inte alls vill att man tar foto på honom var en smula motsträvig. Varje år gör jag en fotobok åt dem (som de brukar älska att få), så det gäller ju att samla på sig lite bilder från hela året. När de till sist gick med på mitt förslag så fick jag acceptera platsen de själv valde, trots att det blev framför vår soptunna, och inte alls så särskilt tjusigt som jag tänkt mig 🙂 Gullungar!!! ♥

Dagens citat:

När du genuint ger blanka fan i vad folk tycker om dig har du uppnått en brutal nivå av frihet.

Alla har åsikter och alla tycker olika – man kan lika bra vara den man är, för alla kommer ändå aldrig att tycka om en.

Ha det gott och kram Annika

Dela gärna
     

Frossar i vintern Läs mer »

Vinter, vårfeeling och gulliga gossar.

4 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Vilka härliga vinterdagar vi haft den senaste tiden. Flera minusgrader har de varit, och för varje gång jag kommit ner till bryggan så har isen växt sig tjockare i min lilla vak. Men jag har hackat och yxat för glatta livet, för när det nu till sist blev lite frost, ja då gällde det att passa på att vinterbada.

En tidig morgon då jag varit svalkat av mig i sjön så skyndade jag mig hemåt igen. Jag hade ju lite roligheter som väntade så då dög det inte att sitta kvar i skogen och uggla.

När jag närmade mig hemmaplan så fick jag ett så kärt möte – en ”gubbe med tre små hundar”. Ja, det var ju min gubbe och mina små hundar som var ute på morgonpromenaden. Lykke blev överlycklig och rusade ivrigt iväg för att möta mig.

Trots att det varit kallt och vinterlikt så har det nästan känts som vår i luften, och av fågelsången att döma så var det mer än jag som fick vårfeeling.

Så blev det då äntligen eftermiddag och mina efterlängtade barnbarn kom hit till oss på besök. Stefan har varit orolig för att bli smittad med barnbasilusker inför sin operation, därför har vi inte träffat dem på länge. Men nu var alltihopa över, så nu väntade en mysig övernattning med Tomelillagrabbarna.

Den här tiden är så härlig tycker jag. Det känns nästan som om vår och vinter går hand i hand.

Dagens citat:

Ett makalöst bra liv innebär avsaknad av problem. Ett makalöst bra liv innebär påfyllnad av kärlek, mening och glädje.

Ha en härlig fredag.

Annika

 

Dela gärna
     

Vinter, vårfeeling och gulliga gossar. Läs mer »

Isvak och röda tulpaner.

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Så kom då äntligen den där morgonen då vi vaknade upp till en rejält kall och krispig vintermorgon. Eftersom jag varit vid sjön kvällen före och inspekterat läget så hoppades jag att det nu skulle vara fruset på sjön.

Jag tassade upp riktigt tidigt, packade ihop sakerna i min ryggsäck och gav mig ut i mörkret. Nere på bryggan var det fortfarande väldigt isigt och halt. Med pappa Kurts gamla skogsyxa och ett annat ”ishackarvertyg” som Stefan tillverkat åt mig, så gick det lätt och smidigt att göra årets första isvak.

Det blev en fantastiskt härlig morgon och förmodligen årets bästa bad hitintills. Det var nästintill helt vindstilla, och ungefär en halv grad i vattnet. Gryningen blev också så vacker, och jag satt länge och njöt av mitt varma te medan en ny dag tog form.

En del människor brukar fråga mig om jag inte fryser när jag badar de här allra kallaste dagarna på året. Men nej, jag kan inte påstå att jag fryser direkt. Inte så där så jag darrar, skakar eller huttrar.  Självklart är det kallt, ja riktigt rejält kallt förstås. Men jag har allting välplanerat och är utrustad och påklädd med många och funktionsriktiga kläder. Det gäller ju också att vara ganska snabb med av och påklädning, för när det är många minusgrader i luften, så är det ju alltid varmare i vattnet. De senaste två åren har jag även börjat använda en sorts badskor som skyddar fötterna, och med dem på så känns det ju nästan som jag numera ”fuskbadar” en smula.

Efter en härlig morgon, när  jag tankat kroppen full med energi, så var det dags att bege mig hemåt för en god lördagsfrukost.

På köksön hade jag njutit av en bukett röda tulpaner i nästan en hel vecka. Stefan som blivit opererad, hade fått tydliga direktiv av mig om att någon ”Alla Hjärtansdagsbukett” inte alls var nödvändig. Även om det var ett mindre rutiningrepp han genomgått så är det alltid en viss återhämtning efter en operation med narkos.

Trots det så står där nu en ny vacker blomsterbukett som fått avlösa de röda tulpanerna… ♥

Dagens citat:

Det känsliga är oftast inte vad som sägs utan hur det sägs.

Må gott och kram från mig.

Annika

Dela gärna
     

Isvak och röda tulpaner. Läs mer »

Kylan kom med en magisk kväll

4 kommentarer / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Tänk så lagom kylan kom till Österlen ändå.

Den här veckan har barnen sportlov här nere hos oss, och som på beställning slog vädret om och bjöd på kallt vinterväder lagom till helgen.

På fredagskvällen, när kvicksilvret sjönk en bra bit under nollan så fick jag bråttom att ge mig av med min ishacka ner till bryggan. Någon is hade det dock inte hunnit bli, men en helt fantastisk kvällshimmel bjöds jag på iställe.t. Ljuset var så magiskt och för en kort stund kändes det som om jag befann mig i en rosafärgad dröm.

På andra sidan vattnet simmade två svanar stilla omkring och försåg sig med mat ifrån sjöbottnen och runt dem plaskade änderna lekfullt.

I skogen mittemot bryggan kunde jag höra ljud av vad jag förmodade var vildsvin. Att de trivs där i skogen, det kunde jag tydligt se av deras spår som de lämnat efter sig. Det är ju klart att de också måste leta efter föda när det är vinter och kallt. Men visst blir man häpen över hur de kan gräva djupa gropar i marken med sina trynen.

När skymningen föll över Gyllebo vandrade jag hemåt igen för att kocka till lite fredagsgott.

Dagens citat:

Att mogna handlar inte om att hitta svar på alla livets frågor. Det handlar om att komma till insikt om att många frågor inte har några givna svar.

Desto äldre jag blir ju mer inser jag hur lite jag egentligen vet, och jag är ganska ok med den insekten. insikten!! (hoppla, ibland går det för fort när fingrarna är snabbare än hjärnan)

Ha det fint. Kram Annika

Dela gärna
     

Kylan kom med en magisk kväll Läs mer »

Äntligen sol

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan

Äntligen blev det sånt där underbart vinterväder som jag bara älskar!!

På marken låg lite vit härlig pudersnö och termometern visade på någon enstaka minusgrad. På himlen skingrades morgonmolnen alltmer och solen kikade fram lite grann när vi kom ner till bryggan.

Efter flera dagars hård östanvind så hade vattnet slagit upp på bryggan och skapat ett massivt ispansar på hela den ena sidan. Att halka runt där var inget som jag blev så sugen på, utan vi vandrade vidare i solskenet, jag och hundarna.

Lykke var helt återställd efter sitt ingrepp i munnen och det märktes tydligt att hon blivit både gladare, piggare och mer leksen igen.

Längs med sjön satt änderna i stora flockar och såg mest ut att sola sig. När vi kom strosande så flydde de hals över huvud ut i vattnet. Jag försökte fånga dem på bild, men de var alltför snabba, och de enda som fastnade var ett gäng eftersläntrare som man kan skymta på ett av fotonas nedre högra hörn.

När vi kom fram till badplatsen så hade himlen blivit klarblå och vattnet där var fullt av gäss och ankor. Nog blir man lite lättare till sinnet när solen kikar fram litegrann och nog var kacklet i sjön lite gladare den här dagen.

Vid badbryggorna kunde man se hur den första isen började lägga sig. Gässen kämpade på likt små isbrytare för att ta sig fram.

När vi bara hade en halv kilometer kvar för att komma hem, så märkte jag hur den yngsta lilla hunden, Penny, medvetet började ”maska”. Sådär gör hon alltid i hopp om att bli upplyft och buren hem sista biten. Egentligen är det ganska fantastiskt att de små tre-kiloshundarna orkar gå runt hela sjön (som är en tur på nära nog 6 km) på sina egna små kort ben. Ibland bär jag Penny förstås, men ibland får det bli ”lock och pock” istället.

Sådana dagar med frost och vinterkänsla, då är det extra mysigt med vårtecken inomhus. Vårlökar i blått tillexempel!

Dagens citat:

Njut av de små stunderna i livet – en dag när du tittar tillbaka kommer du inse att de var de stora stunderna.

Ha en fin dag.

Kram Annika

 

Dela gärna
     

Äntligen sol Läs mer »

Friska vindar på skjutfältet.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Förra helgen så hade vi friska vindar här på Österlen. Även om man mest ville kura ihop sig inomhus så tycker jag alltid att man mår så mycket bättre om man bara kommer ut en liten runda i alla fall.

Jag bestämde mig för en tur till Ravlunda skjutfält eftersom där inte var avlyst den dagen.

Haväng låg helt folktomt den här eftermiddagen. Havet var vilt och busigt och vågorna skummade vitt som om de ilsket tuggade fradga.

Vi gick längs med stranden och passerade de båda gulliga ålabodarna som ligger ett stenkast nedanför Havängsdösen. Den ena boden med röd gavel heter Lövdalen – Havängsboden medan den andra heter Lövdalen – Vedalenboden. Gulliga är de hursomhelst, och de hade en väldig tur som klarade sig med blotta förskräckelsen när stormen Babet drog in.

När stranden blev för smal att gå på så vek vi av upp för backarna och vandrade längs med skjutfältet norrut.

Vi pausade en stund vid ett vindpinat träd som stod i slänten ner mot stranden. Småhundarna såg så roliga ut när vinden rufsade runt i deras lurviga pälsar. Själv hade jag ju mössa, och tur var väl det.

Vi avslutade med att gå upp mot det gamla trädet där jag och min militärhund Johnny gjorde vår första 4-dygnsövning för många år sedan nu. Tänk vad platser kan hjälpa minnet på traven…

Där uppe ifrån skjutfältet är det en så vidunderligt vacker utsikt över fältet och långt bort mot Stenshuvud. Man kan nästan inte se sig mätt på den.

Kanske är grådassiga februarifoton inget som man blir så superglad av, men för ganska exakt sex år sedan var jag här tidigt en morgon, och då vill jag lova att det inte var grått…. det inlägget hittar ni HÄR.

Dagens citat:

Tiden andas, hjärtat slår, värmen randas, snart är det vår.

Fast det var ju inte riktigt sant, för nu kom det ju lite vinter emellan.

Ha det gott.

Kram Annika

Dela gärna
     

Friska vindar på skjutfältet. Läs mer »

Rulla till toppen