Hej hej
Efter hand som dagarna blir mer och mer vårlika så brukar suget efter att springa öka för mig.

Löpning i lugnt tempo är nog den träningsformen som passar mig allra bäst. Det kräver inte så mycket förberedelser eller utrustning. Bara ett par rejäla skor och att ta första steget utanför dörren så är man liksom igång. Dagsformen får sedan bestämma hur fort och hur långt det ska bli.
All träning där man ska packa väskan och ta bilen för att åka iväg, det blir så avancerat och det rinner till slut bara ut i sanden.

I fjor skulle jag vara extra duktig och började då med regelbunden styrketräningen här hemma i vårt gym som vi har i garaget. Men efter bara några månader slog ryggen plötsligt till igen och jag fick lägga all träning på hyllan för ett tag. Frustrerad vilade jag mig sedan i form, och genomförde, trots allt, tjejmilen i slutet av sommaren.
I år tänker jag göra på mitt eget vis och inte lyssna på en massa träningsråd. Jag ska göra det som känns bra, även om det ”bara” är att springa.

Under årets första månader har jag nu hunnit med 11 mil i löparskorna och jag har njutit av varenda sprunget steg. Även om det kanske inte är vad en sjukgymnast skulle rekommenderat så gör jag som jag tycker känns bra.
Stefan fick träna sitt gäddhäng på armarna med fönsterputsning, så kutade jag en runda runt sjön. Det var bästa arbetsfördelningen jag kunde tänka mig.

Våra hundar vet exakt vad som gäller när springskorna kommer fram. De vet att de måste stanna hemma och vakta huset när jag snörar på mig skorna.

Att kunna njuta av naturen och allt härligt som finns runtomkring, samtidigt som kroppen får motion, det är ju ren och skär bonus det. Och att sedan komma hem till nyputsade fönster, ja det är ju som att få rena högvinsten :-).

Dagens citat:
Fortsätt springa, du är bara trött!
Det är bättre att göra något än inget, och när man börjat med det där ”något” då är man ju igång! Vasaloppsstarten på TV igår, fick mig att få så mycket energi att årets första springmil avverkades på 75 minuter, så det finns hopp för att pressa tiden något till tjejmilen…
Ha det gott. Kram kram
Annika


Det bästa är att göra det man själv tycker känns bäst. Vi har kompisar som tränar varje dag på gym, gärna tre olika pass på rad. Det får de göra som de vill, men de lägger ut det på fb varje dag och när vi träffas tjatar de på oss hur viktigt det är att träna. Maken som ska utredas för benskörhet tex…”då är det jätteviktigt att du tränar, du måste göra det! Och får du övningar av sjukgymnasten så är det absolut tvunget att du jobbar på med dem ”.
Alltså, han är 66 år och gammal nog att bestämma själv. Jag tycker också han ska träna, men tjatar man vinner man inget. Det vet jag själv hur anti jag blir av tjat.
Vilken lyx att komma hem till nyputsade fönster! Det blir så ljust inomhus när fönsterna är rena.
Nu ska vi snart köra och hämta hem husvagnen. Nästa vecka ska den lämnas i Tomelilla på fukttest. De är hyggliga nog att låta den stå där tills campingen öppnar, så vi slipper åka här emellan flera gånger. Så det lilla vi kan ställa in i den får vi göra nu i veckan.
Glad måndag!
Absolut, det blir aldrig bra att känna sig tvingad till saker, då blir livet ju väldigt jobbigt. Hoppas utredningen för din man går bra. Jag går också på sådana kontroller och äter medicin, så styrketräningen skulle väl egentligen behövas, men det är så himla tråkigt, så det skippar jag ett tag till. Åhhh, då går det mot vår när husvagnen kommer fram. Ha en fin kväll. Kram kram
Heja dig jag blev matt av att läsa det. Duktig Stefan är.
Må väl/MH
Jag tycker nog att fönsterputsningen är jobbigare än att springa… åtminstone tråkigare. Hoppas du mår bättre. Kram kram