isvak

Våren smyger sakta på.

Hejsan.

Under den senaste veckan har våren smugit sig på lite mer för varje dag. Även om jag inte hunnit njuta så mycket av den härliga vårvintersolen, har det varit skönt att känna vårvibbarna när jag stuckit näsan utanför dörren. Under veckan som gått har jag jobbat extra för en kollega som haft en välförtjänt semestervecka, och bloggen har därför inte heller hunnits med.

För en vecka sedan träffade jag min kära vän Tina vid bryggan. Redan då hade det slagit om till plusgrader och isen på sjön töade sakta bort. Men vaken var kvar så det blev ett härligt isbad.

Den tjocka snödriva som legat på stigen framför bryggan var nästan helt borta.  Jag bestämde mig för att det var dags att hämta hem den frigolitskiva vi brukar ha liggandes över vaken. Varje år är jag noga med att ta hem den så vi har den till nästa säsongs bad.

På kvällen när vi ätit kvällsmat tog jag bilen ner till sjön igen. Kvällen bjöd på en magiskt stor fullmåne som hängde på himlen likt en stor gul ost. Det var så vackert där nere vid bryggan den kvällen. Det var både vackert och stämningsfullt, nästan så jag aldrig ville ge mig hemåt.

Under vintern som varit så har vår sura katt Judith blivit en smula personlighetsförändrad. När det varit som mest snö här hos oss i Gyllebo har hon valt att tillbringa nätterna inne i badrummet på det varma klinkergolvet. Och trots att snön nu nästan är helt borta så kommer hon ändå in och ligger där på det varma golvet. Från att ha varit en katt som bara kommit in för att snabbt äta och sedan ge sig ut igen, så är hon nu betydligt mer inne. För säkerhets skull har hon fått in sin katt-toalett från då hon var kattunge och det verkar hon ha blivit väldigt belåten med. Vintern har gjort Judith mycket mer sällskaplig och lite mer vänligt sinnad. Det ska bli spännande att se hur länge förändringen håller i sig.

Boktips

När jag jobbat varje dag i Norra Björstorp så har jag passat på att lyssna på en ljudbok i bilen dit och hem. Boken jag lyssnat på heter ”Vargarnas Tid” och är skriven av Elisabet Nemert. Tiden går så fort när man försjunker i en bra bok, och ibland vill man bara fortsätta att köra hur långt som helst för att få lyssna klart.

Dagens citat:

Vi växer inte när saker är enkla, men vi växer när vi ställs inför utmaningar.

Tror faktiskt att jag växt en liten smula den här veckan.

Ha en fin måndag.

Kram Annika

Våren smyger sakta på. Läs mer »

Magisk morgon och kärleksblommor

Hej hej

I förra veckan fick jag rycka in och jobba ett par dagar på Lokalföreningen i Brösarp. Dagen innan jag skulle jobba, så vaknade jag upp till en rejält kall morgon med sju minusgrader. Jag insåg snabbt att jag bara var tvungen att passa på att ta mitt sista gryningsdopp i vaken för den här gången. Trots att jag var ganska trött så klev jag upp ur min varma goa säng och gick ut i morgonmörkret.

Det var helt vindstilla, men kylan bet rejält i kinder och nästipp. När jag gick genom den mörka skogen så kunde jag på långt håll höra hur isen nere från sjön sjöng och rungade som jag aldrig hört det förut.

Det var så magiskt med den sjungande isen, det vackra gryningsljuset och min ensamma stund där på bryggan.  Såklart är jag alltid väldigt försiktig med alla säkerheter när jag badar i isvaken ensam. Säkerhetslinan som Stefan gjort har jag alltid med mig.

På telefonen kan jag och Stefan se var den andra befinner sig just för stunden, vilket jag tycker känns som en trygghet. Det är även väldigt praktiskt eftersom Stefan kan hålla koll på när jag är på väg hem, och ibland vankades supergod frukost minsann. Precis en sådan frukost blev det den här vackra och kalla morgonen.

På köksön stod den vackra ”Alla hjärtans Dags” buketten ståtligt kvar. Så tjusig. Vardagslyx är underskattat.

Dagens citat:

En dag möttes Kärleken och Vänskapen. Kärleken frågade: varför finns du egentligen, när jag redan finns här? Vänskapen log och svarade: för att skapa leende igen, där du ibland lämnar tårar.

Ha en härlig måndag och kram från mig.

Annika

Magisk morgon och kärleksblommor Läs mer »

Isvak och röda tulpaner.

Hejsan.

Så kom då äntligen den där morgonen då vi vaknade upp till en rejält kall och krispig vintermorgon. Eftersom jag varit vid sjön kvällen före och inspekterat läget så hoppades jag att det nu skulle vara fruset på sjön.

Jag tassade upp riktigt tidigt, packade ihop sakerna i min ryggsäck och gav mig ut i mörkret. Nere på bryggan var det fortfarande väldigt isigt och halt. Med pappa Kurts gamla skogsyxa och ett annat ”ishackarvertyg” som Stefan tillverkat åt mig, så gick det lätt och smidigt att göra årets första isvak.

Det blev en fantastiskt härlig morgon och förmodligen årets bästa bad hitintills. Det var nästintill helt vindstilla, och ungefär en halv grad i vattnet. Gryningen blev också så vacker, och jag satt länge och njöt av mitt varma te medan en ny dag tog form.

En del människor brukar fråga mig om jag inte fryser när jag badar de här allra kallaste dagarna på året. Men nej, jag kan inte påstå att jag fryser direkt. Inte så där så jag darrar, skakar eller huttrar.  Självklart är det kallt, ja riktigt rejält kallt förstås. Men jag har allting välplanerat och är utrustad och påklädd med många och funktionsriktiga kläder. Det gäller ju också att vara ganska snabb med av och påklädning, för när det är många minusgrader i luften, så är det ju alltid varmare i vattnet. De senaste två åren har jag även börjat använda en sorts badskor som skyddar fötterna, och med dem på så känns det ju nästan som jag numera ”fuskbadar” en smula.

Efter en härlig morgon, när  jag tankat kroppen full med energi, så var det dags att bege mig hemåt för en god lördagsfrukost.

På köksön hade jag njutit av en bukett röda tulpaner i nästan en hel vecka. Stefan som blivit opererad, hade fått tydliga direktiv av mig om att någon ”Alla Hjärtansdagsbukett” inte alls var nödvändig. Även om det var ett mindre rutiningrepp han genomgått så är det alltid en viss återhämtning efter en operation med narkos.

Trots det så står där nu en ny vacker blomsterbukett som fått avlösa de röda tulpanerna… ♥

Dagens citat:

Det känsliga är oftast inte vad som sägs utan hur det sägs.

Må gott och kram från mig.

Annika

Isvak och röda tulpaner. Läs mer »

Rulla till toppen