Familj

Trädgårdsmästare med träben.

Hej.
Det har varit ljuvligt väder här på Österlen. Sådär så det blir fart på allting.
Min stackars Stefan har ju inget brosk kvar i sin vrist och väntar otåligt på en steloperation. Hans tillstånd har förvärrats på bara några månader och för att överhuvudtaget kunna gå, så måste han linda på sig en specialsko som han köpt på nätet för dyra pengar. Den gör så att foten hålls på plats utan att vingla omkring. Nu går han här otåligt och väntar på en snabb tid för en steloperation …
Försäkringskassan godkänner inte någon sjukskrivning för detta inte. Enligt hans handläggare så kan han arbeta sittande … han har varit sjukskriven tillräckligt då när han höll på att dö förra sommaren… 180 dagar är max man får vara sjuk …
Jag undrar i mitt stilla sinne vem som vill ha hem en hantverkare, betala 580 kronor i timmen för honom, och han bara kan jobba sittande … Jobbigt om de ska ha takpanel uppsatt….
-jasså, det skulle inte gå nähä – då måste du söka nytt arbete på arbetsförmedlingen, blev det svar han fick.
Ett uteslutet alternativ för en man som har 8 anställda, fyller 62 år om någon månad och som dessutom kommer att få börja på det nya arbetet med en nyopererad fot!
Jag tänker att han skulle kanske själv kunna snickra till ett nytt träben åt sig. Han är rysligt händig och kan det mesta. Att snida gubbar är han ju riktigt bra på, så tårna skulle han nog få till riktigt snyggt på sitt nya träben.
Nu går han här och linkar i sakta mak och sprutar lite med högtryckstvätten. För fint vid sin älskade pool det vill han ha trots det onda.
Det ska nog gå bra ändå, tillslut. Vi vet ju båda att det kan vara så mycket värre …. som förra sommaren tillexempel…
För att ligga på intensiven och hålla på att dö, är så mycket sämre än att ha ont i foten.
Nu kan vi ändå njuta av livet. Vi kan pausa ofta med lite fika i solen.
En kopp kaffe i solskenet med skogen full av vitsippor.
Jag sneglar lite på honom där han sitter försjunken i sin telefon. Märkbart smalare igen.
Undrar om han kommer att bli lika sexig med sitt nya träben, funderar jag lite fnissigt.
Försäkringskassan må vara några skitstövlar, men jag tänker överklaga deras beslut ända tills mina brev står dem upp i halsen. Och är det verkligen sant att någon där på förnedringskassan tjänar extra pengar i sitt eget lönekuvert på att ge sjuka människor avslag på sina sjukskrivningar, så ska denne person åtminstone få jobba skiten ur sig för de pengarna.
Vi är ett bra team, han och jag, så vi kommer nog överleva även detta.
Jag känner mig starkare i ryggen och kämpar på med trädgården. Tillsammans blir det bra.
Dagens citat:
Det är ledsamt med människor
som ställer till det för andra
bara för att de inte får ordning
på sina egna liv.
Ha en fin kväll och kram från mig.
Annika
Dela gärna

Trädgårdsmästare med träben. Läs mer »

Arbete sökes på Österlen.

Hej hej.
Nix, det är inte jag som söker nytt jobb.
Inte ännu i alla fall, även om den dagen kommer att komma så småningom misstänker jag. Dagen då Stefan bestämmer sig för att gå i pension och jag måste börja tänka på vad jag verkligen ska bli när jag blir stor. Men tills dess jobbar jag glatt på som vanligt på Stefan Hantverkarn AB.
Nej, de två som behöver nytt arbete i sommar är alltså min dotter Emmy och hennes kompis Matilda.
För i början av sommaren så kommer de hem!!! Iiiiiiiii…..
De är helt fantastiska, Emmy och Matilda.
Just nu är de i Australien där de arbetar på en stor farm som komjölkerskor. Det är andra året de är där, så förmodligen har de gjort gott intryck och varit omtyckta.

Förutom mjölkerskor så har de arbetat i en bar, hotell och restaurang. Tillsammans har de tagit sig ann uppgiften och blivit väldigt omtyckta av byns invånare och tillfälliga gäster.

I skolan gick de i idrottsklass. Eftersom de båda då hatade idrott och gymnastik behövde de lära sig att tycka om det, ja så resonerade de … Det gick väl sådär med idrotten då, men de slog alla med häpnad då de på sista idrottsdagen vann och kom etta i skolans orienteringstävling …
Arbetslivserfarenheten här hemma från Sverige, är lite blandad. De har båda arbetat på ett boende för funktionsnedsatt människor. Dit är de säkert välkomna igen, men nu vill de prova något nytt säger de.
Emmy har i unga år jobbat på Kronovalls vinslott några sommarlov.
Det där minns jag med ett leende. Jag minns hur hon ofta blev inringd på tider utöver sitt schema. Hur hon hoppade in i sin svarta epatraktor och med en suck sa:
ja, jag måste dit och styra upp lite förstår du mamma …
Så typisk Emmy!
Matilda har jobbat på en dagverksamhet, där även hon varit omtyckt och en värdefull tillgång.
Jag tror att de kommer hem i början av juni, och mitt mammahjärta sjunger.
Jag vet att de båda förmodligen har nya planer till hösten, men jag längtar efter att få rå om min lilla Emmy lite extra i sommar. Matildas familj längtar såklart också.
Finns det någon arbetsgivare som är i behov av arbetsvillig, glad och duglig personal i sommar, ja då är ni välkomna att höra av er.
Jag kan lova att de är både seriösa och stämningshöjande – vilket är två viktiga egenskaper på en arbetsplats.
Att kunna arbeta allvarligt och seriöst, men även vara en glad och frisk fläkt.
Själv är jag glad som en liten speleman, och det där med jobbet ser jag inte som något stort problem. Här hemma hos oss finns både mat och husrum.
Välkomna hem Emmy & Matilda!
Dagens citat:
De som ägnar sig åt att förbättra sig
har inte tid att kritisera andra.
Ha nu en härlig dag alla ni som kikar in här.
Och finns det någon med seriösa jobberbjudande så går det bra att maila mig, så vidarebefordrar jag det till tjejerna, eller den det berör.
Min mailadress: annika.hantverkaren@gmail.com
Kram Annika
Dela gärna

Arbete sökes på Österlen. Läs mer »

Som sista dagen på en semester.

Hejsan
Ni vet säkert alla, den där känslan man har på sin sista semesterdag. Den där känslan när en efterlängtad resa är till ända. När något man längtat efter väldigt länge plötsligt är över. Precis en sådan känsla hade jag förra söndagen.
Det var Andréas sista dag i Sverige – förmodligen på mycket länge … kanske på tre hela långa år  (om allt går som det ska med alla krångliga visum och så).
För Andréa har det nog varit en både rolig och jobbig vecka. Det blir liksom så himla hysteriskt och kompakt med alla som vill träffas, och jag medger skamset att jag är en av dem …
Undertiden som Andréa åkte för att hälsa på släkten en stund, fick jag lite välbehövlig vila och hjälp med min eftersatta städning här hemma.
-du borde kosta på dig att få hjälp med det här någon gång ibland mamma, sa Amanda.
…. ja, jag borde kanske det … i alla fall tills jag är på banan igen …
När här var städat och glänsande rent, började vi  fixa till lite gott till kvällens middag. Lite småplock med ost, baconlindade dadlar, pajer och annat mumsigt skulle det bli.
Men så kom vi på andra roliga idéer, och såklart ställer jag upp när det behövs skådisar till en kortfilm på snapchatten …. och jag levde mig verkligen in i rollen!!
Sen fick vi skärpa till oss och ta tag i vår matlagning igen…
Det är verkligen gott med plockmat tycker jag. Att kunna sitta lite längre vid bordet och njuta, även om det är ganska lätt att stoppa i sig alldels för mycket av alla godsaker.
Efter maten fick det bli ”hopp & lek”, vila och egentid. Det passade hunden Johnny perfekt!
Och gulliga gumpar är det bästa han vet!
 Sedan var det tid att hoppa i badbaljan, fast det får ni kanske se i ett annat inlägg.
Dagens citat:
När jag inte dog så
var jag tvungen
att börja leva.
Men kan inte bara
sitta den ena dagen
efter den andra och
vänta på att dö och
inte göra något åt det.
Då måste man
ta itu med tillvaron.
//Dagny Carlsson
105 år, bloggare
En underbar människa att ha som förebild, bloggaren Dagny!
Ha en fin dag och ta vara på dagen. Skjut inte upp det där roliga, finns möjligheten så gör det nu. Det där ni drömmer om.
Love and peace
Annika
Dela gärna

Som sista dagen på en semester. Läs mer »

Strandfynd som minner om en fin dag.

Hejsan.
Jag måste bara visa er mitt strandfynd.
Egentligen ingeting alls märkvärdigt. Bara en träbit som jag hittat på stranden.
Det var den där dagen som jag fick rå om min dotter lite extra … sådär då det bara var hon och jag.
Då när vi vandrade vid havet istället för att baka tårta.
Det var då jag hittade den lilla träbiten i sanden.
-den vill jag ha, sa jag.
-jag kan bära den mamma, erbjöd Andréa sig.
Nu står den på bordet och påminner om den där underbara dagen.
Ja det förstås … lite ”Ernstpiff” av min käre make, så hokus pokus filiokus, så var det en ljusstake!
Kvällens citat:
Livet skulle vara omöjligt om man mindes.
Allt består i att välja vad
man bör glömma.
Eller så är det så att man ska lägga sig vinn om att minnas allt det goda. På så vis, så finns det inte utrymme för det som är mindre bra.
Ha en fin kväll och kram
Annika
Dela gärna

Strandfynd som minner om en fin dag. Läs mer »

Elna ♥

Hejsan.
Det här inlägget är till dig Elna♥
Elna är min dotters bästis alltsedan blöjtiden. Eftersom Elna och Andréa är födda nästan på samma gång så fyller de såklart också 30 år nästan på samma gång.
Elna är en fantastisk person, och såklart vill jag gratulera henne.
Det fanns en kväll nu i helgen, då jag visste var hon befann sig … det var då jag slog till och for dit med min blomsterkvast … Hon och Andrea skulle på en överraskningsfest, och hade inte en aning om vad som skulle hända den där kvällen. Men jag visste …
men mer om den där kvällen i ett annat inlägg … kanske …
Elna och Andréa har alltså känt varandra ända sedan de var 6 månader gamla. Det var när de dreglande för första gången fick ögonkontakt på distriktssköterskans BVC barngrupp i Smedstorp.
Både Elna och Andréa var försigkomna ungar med stark vilja och envishet. Såklart har deras temperament gjort att de rykt i luven på varandra både en och två gånger, men deras kärlek till varandra har alltid vunnit och de har alltid varit bästa vänner på ett rått men hjärtligt sätt. Nästan som systrar.
Såklart fick Andréa bli gudmor åt Elnas dotter, när den stunden var inne.
Jag skulle kunna skriva en roman om deras galna upptåg, och det kanske jag gör en vacker dag också … Om deras egengjorda navelpiercingar, deras galna år med sina epatraktorer och deras tid i Australien … ja listan kan göras hur lång som helst, och förmodligen vet jag knappt hälften …
Elna är en underbar person och jag är så glad att fortfarande få följa hennes liv. Ärligare människa än Elna finns nog inte på denna jord … hmmmm … brutalt ärlig kan hon vara, för hon räds då inte säga sanningen hur jobbig den än må vara. För den egenskapen högaktar jag dig Elna! Underbara, fina Elna!!
Den dagen då jag fyllde 50 år och blev tant kom Elna med den vackraste blomsterbuketten av alla till mig. Så otroligt glad jag blev!!
För vilken ungdom minns sin kompis mammas födelsedag liksom …
Tack Elna, vad du gjorde mig glad!
Såklart vill jag nu komma ihåg dig också Elna.
-det ska vara en färgstark bukett, sa jag när jag beställde buketten i blomsterhandeln.
För vad passar bättre till en färgstark kvinna.
De vackraste blommorna köpte jag hos Systrarna Blomster i Tomelilla. Helt osponsrat vill jag såklart göra reklam för en barndomskompis underbara lilla blomsteraffär.
Och visst blev det en bedårande bukett!!
Ett stort varmt grattis till min vän Elna, för jag envisas nu med att faktiskt kalla dig min vän också.
Jag är så grymt imponerad av dig.
Jag är imponerad av allt du kan och behärskar! Av din talang med bakverk och pralintillverkning, samtidigt som du inte rädds att ta ett tag i arbete på din fars gård och hjälpa till med tunga jobb som att verka gårdens alla kor. Du kör traktor som en hel karl och du uppfostrar din dotter med stort förnuft och massor av kärlek.
Grattis Elna, jag önskar dig all lycka i livet.
Dagens citat:
”Livet mäts inte i hur många andetag vi tar, utan i de stunder som gör att vi tappar andan.”
 Och när de hör töserna var i tonåren handlade det inte om att tappa andan utan mer om att hålla andan…
Och kanske ska jag ge mig på författaryrket en gång i tiden…då tappar kanske någon andan.
Kram Annika
Dela gärna

Elna ♥ Läs mer »

En kan inte ersätta en annan.

Hejsan.
Jag vill bara kika in ikväll med lite bilder och tankar som vanligt.
Våren gör sina framsteg för varje dag nu och det är så underbart.
Det går lite bättre för mig att promenera nu. Tidigare fick jag svanka så väldigt med ryggen och liksom gå och dra in ”svansen” mellan benen för att högerbenet inte skulle krampa. Nu går det pyttelite bättre och jag kan mer och mer njuta av naturen igen.
Livet är härligt ändå!
I trädgården händer det också saker hela tiden.
Alla vårlökar slår ut en efter en.
En dag sa Andréa till mig att jag skulle inte vara ledsen över att hon åkte iväg igen, för snart kommer ju Emmy hem istället ….
Alltså, nej det funkar inte så!!! Inte alls!!
Den ena ersätter inte den andra. I alla fall inte när det gäller mina barn. Emmy kan aldrig någonsin ta bort min längtan efter Andréa, lika lite som Andréa ersätter min längtan och kärlek efter Amanda. Den ena dotter kan aldrig någonsin ersätta den andra
 Var och en har en alldeles särskild plats i mitt hjärta, och de platserna är unika för just dem..
Såklart håller jag på att längta ihjäl mig efter Emmy nu. Efter hennes alldeles speciella sätt och kluckande skratt. Älskade Emmy.
Kvällens citat:
Skäms inte över vem du är.
Det är dina föräldrars jobb.
Ha en fin kväll.
Kram från en alltid stolt Annika
Dela gärna

En kan inte ersätta en annan. Läs mer »

Är det vad du verkligen vill?

Hejsan
Nu när min äldsta dotter var hemma de där ynka få dagarna, så hade hon så väldigt mycket att göra.
Hon planerade in en massa och skulle hinna med allt, vara alla till lags … Jag insåg att det kom ju nästan att bli omöjligt.
När hon skulle baka en tårta så undrade jag lite försiktigt om det var vad hon verkligen ville göra de få dagar hon var hemma i Sverige …  ja, för då skulle hon ju naturligtvis baka den där tårtan, men annars …
Såklart var det inte det hon helst ville göra. Hon ville hellre åka en runda till havet. Havet som hon saknat så mycket under det halvår hon varit borta!!
Hon och jag startade dagen tidigt i ottan.
Jag var inkallad på årets militärövning, men till min stora sorg var jag tvungen att åka till Revinge för att sjukanmäla mig istället. Andréa körde för mig dit och vem passade väl bättre än hon, till att besiktiga Johnny när han den här dagen både mönstrade in och ut.
Hoppas alla mina härliga gröna kompisar har haft en bra övning på fältet …
Nästa gång är vi med igen!!
Fast det finns någon mening med allt som sker … nu fick jag en eftermiddag tillsammans med Andréa istället.
Och såklart väntade en promenad längs havet på oss.
Vi stannade bilen på norra parkeringen i Vitemölla och vandrade i sakta mak norrut.
Framme vid Klammersbäck tog vi en skön paus. Min rygg tillät inte den vanliga marschtakten, men jag var så lycklig över att kunna vandra med, och lite smärta får man tåla.
Där vid Klammersbäck, det lilla ensamma trädet och den vinpinade stolen är det så himla vackert.
Jag kan nästan aldrig se mig mätt på den vyn. Jag tror nog Andréa också njöt av en stilla stund där under det lilla trädet.
Vi diskuterade lite om vi skulle vända tillbaka till bilen, men jag ville ju så förtvivlat gärna dra ut på den här stunden.
Jag bet ihop och efterhand som vi vandrade så klingade smärtan av.
Vi passerade den lilla fiskestugan Stenören och vandrade ända bort till Verkeåns utlopp i havet. Den där platsen som är den vackraste jag vet.
Efter att ha vilat en liten stund vandrade vi tillbaka igen.
En sagolik stund, som jag njöt av för fulla muggar.
Jag fångade dagen tillsammans med min dotter, och är så glad att vi valde en stund vid havet.
De flesta av hos har en förställning om att vår tid här är oändlig, evig att vi har obegränsat med tid framför oss. Det är inte riktigt så. Jag tänker ofta på att välja det roliga framför alla ”måsten”. De där måsten är dessutom ofta skapade av mig själv, och ingenting alls som är ett måste egentligen. Om man gör det roliga först, så kan man göra det andra sedan.
Dagens citat:
De som dog igår hade
planer för i morse. Och de
som dog i morse hade planer
för i kväll.
Ta inte livet för givet.
På ett ögonblick kan allt
förändras. Så var förlåtande
och älska med hela ditt hjärta.
Du vet aldrig när den
chansen inte längre finns.
Ha en fin dag.
Kram Annika.
Dela gärna

Är det vad du verkligen vill? Läs mer »

Bästa bonusfamiljen firade en dotters födelsedag.

Hej hej
Det är ju så att min dotter Andréa kommer att fira sin 30-årsdag när hon är långt där bort i Saskatoon i Canada. Därför ville jag och min familjen så gärna passa på att fira henne lite extra nu när vi hade chansen, de här ynka små dagarna som hon var här hemma på besök.
Jag hade dukat och maten bestod av en smörgåstårta i alla enkelhet.
Jag hade gärna lagt all min kärlek och energi i att fixa maten, men med min rygg så valde jag att lägga kärleken på att bara vara tillsammans istället.
När Stefan dök upp från jobbet så passade vi på att gratulera med den lilla sak jag köpt i present.
Jag älskar att köpa små minnessaker till mina döttrar när de fyller år.
Sådana saker som jag själv är så svag för…. guld och diamanter och sånt …
Varenda kvinna förtjänar guld och diamanter i öronen. Och när man ska fylla 30 år då kan man väl räknas som kvinna.
Jag tror hon blev glad … hoppas det.
I paketet låg ett par hänge i vitt guld med små diamanter och Aquamarinblåa stenar. Gjorda för att matcha det halssmycke hon fått den dagen hon blev färdig med sin utbildning. (om det kan man läsa här)
Smycken gjorda av bästa guldsmed Lancing i Simrishamn förstås!
Sedan var det dags för oss alla att svira om och inom kort var vi samlade hela min underbara sköna bonusfamilj … (sånär som på yngsta dottern Emmy förstås)
Det var pappa Låke och såklart väldens bästa bonusmamma Gunilla. Systern Amanda, bonuspappan Stiffe och så jag.
(I familjen finns också en hop bonussyskon och några kända och okända styvsöner … om någon undrar … fast ingen av dem var på plats den här kvällen)
 Att ha möjlighet att sitta ner och prata med de allra närmaste. Att kunna lyssna på vad alla säger …
ja så blev den här mysiga underbara födelsedagen.
Vi pratade minnen, framtidsplaner och hade en trevlig kväll tillsammans.
De storslagna festligheterna får vänta. Och jag lovar, det lär komma fler ”nollor” att fira. Fler bemärkelsedagar att ställa till stora gille. Sådana där fester som Andréa egentligen vill ha.
Den här kvällen blev så fin. Ännu en dag att spara i minnesbanken.
Det blev såklart kaffe och tårta och drömrulltårta som är Andréas favorit!!
Ett stort varmt grattis från oss alla till dig Andréa.
Såklart kommer jag att vakna den första maj och när klockan är fem i åtta känns det sådär lite extra. Den tiden då jag fick den bästa titeln av alla … titeln mamma.
Grattis tjejen♥
Kvällens citat:
Det största brott föräldrar kan begå
mot sina barn, är att ha glömt sin
egen barndom.
Njut av kvällen och glöm inte att lyssna på era barn.
Kram Annika
Dela gärna

Bästa bonusfamiljen firade en dotters födelsedag. Läs mer »

Vi firade en ”snart” 30-åring

Hej
Eftersom min dotter Andréa fyller 30 år om bara några veckor nu, så fick vi ju passa på att fira hennes bemärkelsedag lite extra såhär i förskott.
När hon sedan åker tillbaka till Canada så vet jag inte när vi träffas igen. Hon kommer att flytta direkt från Canada till Alabama i juni där hon ska utbilda sig i tre långa år. Varje år får hon sedan två veckors ledighet och har jag tur så kan jag paxa hennes umgänge någon av dessa sex veckor … Men vi får helt enkelt se framöver.
Vi här hemma passade i alla fall på att fira hennes stundande högtidsdag.
Jag dukade i matrummet och satte de vackraste blommorna på bordet.
Johnny satt nog mest och grubblade på om han skulle kunna uppföra sig fint hela långa dagen.
Andréa själv var som alltid upptagen med en massa ”fixande”. Just den här dagen fixade hon sönder sitt Canadensiska SIM-kort. Vilket helt klart var en obra sak att göra kunde jag förstå av hennes min att döma.
Plötsligt knackade det på dörren och radarparet Amanda och Snowie dök upp.
-Ja må hon leva, ja må hon leva, skrålade Amanda medan Snowie marscherade in med en näpen fluga runt halsen, dagen till ära.
Det blev paketöppning och gratulationer och det var som om hela huset levde upp en liten smula.
Den godaste kakan som Andréa vet, det är drömrulltårta. Det var den som hennes älskade mormor alltid bakade åt henne när hon skulle ha barnkalas. Såklart hade Amanda tagit på sig uppgiften och med sig hade hon en underbar rulltårta som genast skulle provsmakas.
Kvällens meny var enkel, och jag kunde unna mig att bara umgås och njuta av mina töser istället. Även om de kan vara ganska bråkiga och hitta på med en hel massa hyss mellan varven så njöt jag i fulla drag…. ja, och om det inte varit för den där jäkelens ryggen …
Sedan var det bara för oss att invänta att resten av familjemedlemmarna skulle sluta sina jobb, innan vi kunde sparka igång festen. En fest med världens bästa bonusfamilj!!
Men mer om det i ett annat inlägg.
Dagens citat är ord som jag tycker stämmer så bra in på min dotter:
När de försöker övertyga dig
om att det är omöjligt
Tacka för motivationen
och bevisa att de har fel.
Ha en fin dag
Kram Annika
Dela gärna

Vi firade en ”snart” 30-åring Läs mer »

Dyrbara timmar.

Hejsan
Så lycklig jag blev när hon äntligen kom hem igen. Alltså hem, hit till mig i Gyllebo.
För min dotter Andréa börjar hela världen bli hennes hem. Hon brukar säga: hem till Köpenhamn, hem till Canada, hem till Sverige, hem till Gårdlösa, hem till Skåne och snart säger hon hem till Alabama …. men nu sa hon:
-jag kommer hem till dig ikväll mamma.
YEEESSSS!!!!
Efter det att vi hämtat min dotter på Kastrup, så stannade hon kvar i Tomelilla hos sin syster Amanda.
De hade så mycket att prata om och de ville verkligen njuta av den korta tiden tillsammans. Amanda hade tagit ledigt från sitt jobb, för att bara kunna umgås. Avundsjukt tittade jag på bilderna de skickade, när de njöt i solen på Stenshuvud. Så tänkte jag för mig själv, att jag minsann också ”tagit ledigt” …
Men så insåg jag … det hade inte varit bra att hänga med upp där på Stenshuvud med mitt diskbråck … och mammor kan kanske inte vara med på allt…
Istället passade jag på att pigga upp mig med nya naglar.
Vårfina, i färgen whatta watermelon.
Men så hörde jag plötsligt min gamla Volvo svänga in på parkeringen.
Hon var äntligen hemma ”på mammas gata”.
Åhhh, jag älskar att titta på snapchatten och se att vi står på samma lilla fläck på världens karta. Jag, Stefan och Andréa.
På kvällen tog vi en sväng ut till grodornas paradis. Den där lilla mossen här i vår ekskog i Gyllebo.
Efter vårens rikliga nederbörd var det inte så lätt att ta sig fram där. Vi kunde höra hur några grodor ”spelade”, men någon parningslek fick vi aldrig se någon skymt av den här kvällen.
Sakta strövade vi fram där i den kyliga vårkvällen. Terrängen var inte den bästa för en käring med diskbråck, men jag bet ihop och struttade gladeligen med. Jag sände tacksamma tankar till min doktor som gett mig klartecken att ta smärtlindring när det behövdes. Nej, jag tänker inte bara ligga och ha ont under tiden som livet rullar på och allt underbart händer. Livet är alldeles för kort för det.
Åhhh vad jag önskat att tiden var dubbel … 48 timmar på ett dygn, 14 dagar på en vecka och 24 månader på ett år. Och vi alla hade blivit 200 år gamla.
… fast det förstås … tiden hos tandläkaren kunde gå fort förbi….
Att morgonen efter få se min dyrbara skatt ligga där i den provisoriska gästsängen gjorde mig och alla andra här sprittande glada.
Även om hon har ett fruktansvärt morgonhumör och man nästan inte vågar närma sig hennes säng, så går det där ilskna snabbt över och hon blir sitt vanliga sprudlande Andréa.
Säkraste sättet att väcka Andréa är egentligen med en lång pinne …
Dagens citat:
Du kommer aldrig hitta någon
annan som mig, men jag är
inte säker på om det är bra
eller dåligt … men jag vet i alla
fall att det är sant.
Ha en härlig dag och kram från mig.
Annika
Dela gärna

Dyrbara timmar. Läs mer »

Rulla till toppen