Familj

Nämen – det ÄR ju jag!

Hej hej
Det finns inget ljuvligare än att ströva en runda i sin trädgård, med kameran i högsta hugg.
Jag älskar sådana stunder när man kan låta tankarna fladdra fritt och bara fokusera på allt vackert man får syn på.
Det var när jag gick där som tanken slog mig. Jag kom att tänka på den där runda mulliga figuren som jag köpt på årets konstrunda. Den underbara keramiksaken av Annika Österlind….
Så kom jag också att tänka på bilderna från  förra årets traditionella familjefotografering. Då när jag själv var tvungen att posera framför kameran …
Det var då jag såg koppling. Det var ju JAG som var modellen till den här keramiksaken.
-Nej så stor rumpa har inte du … kommer någon att protestera. Men jo, det har jag visst. Jag är bara ganska duktig på att dölja det där akterpartiet.
För visst tusan måste det väl ändå vara jag som varit modell …. eller?
 … de där små valkarna på ryggen – kärlekshandtagen – de är ju nästan identiska …
Vill ni se fler galna bilder från vår tösafotografering så finns de r …. de där bilderna då flickorna ville att jag skulle ta av mig varenda tråd på kroppen och agera krokimodell framför ett chockat Stenshuvud.
Och ja, när jag tänker efter, så är jag kanske som klippt och skuren för ljust den rollen …
Jag har ju länge funderat på vad jag ska bli när jag blir stor och kanske har jag kommit på svaret … Krokimodell …
Jag får nog fundera på det ett tag till och tills dess fortsätter jag att njuta likt Ferdinand. Jag sitter här i min trädgård och luktar på mina blommor.
Kvällens citat:
Om vi kunde sprida
Kärlek
lika snabbt som vi
sprider dåliga nyheter,
skvaller och rena
spekulationer, skulle
världen se väldigt
annorlunda ut.
Ha en härlig kväll och våga göra något galet.
Kram Annika
Dela gärna

Nämen – det ÄR ju jag! Läs mer »

När ett mammahjärta svämmar över.

Hej hej
Trots att jag var mer än lovligt trött den där kvällen och trots att jag hade kämpigt med smärtorna efter en lite för aktiv dag i trädgården … trots allt det så var jag tvungen …
Såklart var jag tvungen att hänga med Amanda och hämta Andrea på Kastrup när hon landade där vid midnatt.
Att få träffa och krama sin dotter efter sex månader känns så otroligt skönt. Så himla bra!
Jag hade verkligen längtat efter min Andréa.
Efter en veterinärkongress i London skulle hon nu komma hem till oss i några få ynka dagar. Såklart ville jag ta tillvara varendaste liten minut av tiden hon nu var hemma.
Så kom hon då äntligen. Jag kunde se att hon nog var ganska trött och sliten. Jag förstår att hon haft en ganska tung period med en massa saker som ska fixas och ordnas. Men det var så skönt att äntligen få träffa henne.
Det kändes så härligt att se syskonen förtjust krama om varandra. Trots att det inte var så väldigt länge sedan de båda sågs så kunde jag allt se att de var glada över att få vara tillsammans igen.
Med en sista suddig bild stoppade jag ner min kamera och trängde mig fram för att själv få krama om min efterlängtade tös.
Välkommen hem igen lilla Nea ♥
Kvällens citat:
Ju äldre du blir desto mer
inser du att din mamma
var din bästa vän i livet.
Ha en fin kväll
Kram Annika
Dela gärna

När ett mammahjärta svämmar över. Läs mer »

Så tjuck du har blitt.

Hejsan.
Här i Gyllebo pågår bantning för fullt!
Det är i första hand lilla hunden Molly som ska gå ner lite i vikt.
Nu kommer min älskade dotter snart hem, och då vankas det ofta veterinärundersökningar av husets alla djur. Då vill jag ju inte skämmas ögonen ur mig för att någon av dem blivit övergödd. Jag vet att min lilla Molly varit på gränsen till tjock, och det vill jag för allt i världen inte att hon ska bli. Att övergöda sina hundar är något min dotter inte alls gillar… och jag instämmer helt med henne. Det är varje ägares skyldighet att se till så sina djur mår så bra som möjligt. Särskilt min lilla Molly som dessutom inte har de bästa knäna.
Så nu är det bantning på gång här hemma, även om det är ganska kämpigt för gottegrisen Molly.
Stefan som ätit kortison en väldigt lång tid, har ju också haft det ganska tufft med vikten. Nu är hans dos mycket lägre och det märks att även han är på väg nedåt på vågen.
På mig har det smugit sig på några kilo över vintern. Ingenting som egentligen besvärar mig så förfärligt. Men jag vet att efterhand blir de där kilona fler och fler och till sist är jag tillbaka på ruta ett igen.
Det var för nio år sedan jag tog tag i min övervikt och bestämde mig. Efter att i hela mitt vuxna liv ha jojo-bantat sådär lite halvhjärtat, så hittade jag min nyckel till rätt vikt. Det krävdes envishet och karaktär, men jag hittade mitt sätt att bli av med överflödskilona, och på ett halvt år försvann 18 kilo.
Nu kör jag lite ”bantning the light” för att de där två, tre kilona ska rinna bort igen, och jag ska hamna på just min trivselvikt. För mig handlar det inte om utseende så mycket, utan om rörlighet, smidighet och välmående.
Att må bra och kunna röra sig är så viktigt för mig.
Jag går min pyttelilla runda ner till skogen nu varje dag, och är så lycklig över mina framsteg.
Diskbråck mår ju bra av rörelse i lagom dos, även om hundarna tycker att rundan är alltför kort numera och inte alls lagom.
Mitt mål innan skadan var att springa milen under en timme. Nu har mina förutsättningar ändrats, men jag har ännu ett mål … att ta mig runt den där milenrundan i september , fast nu på obestämd tid. För även om det kommer saker i vägen för mina mål, så fortsätter jag att sikte i samma riktning såklart.
Åhhh vad jag längtar tills min dotter Andréa nu kommer hem.  Det känns så länge sedan vi var samlade hela familjen…
Jag känner mig lite lik en vallhund. Jag vill liksom valla ihop min flock i en bunke, då mår jag som bäst.  Men det är väl något som ingår när man blir mamma, något hormon man blir strösslad med direkt på BB…
Min älskade Emmy får jag inte träffa förrän till sensommaren någon gång, och dit är det ju egentligen inte så lång tid kvar nu, eller hur!!
… och påtal om Andréa så är hon ju nästan redan hemma.  För London är ju nästan detsamma som hemma.
Bara några dagars kongress innan jag får krama min tös igen!! Kolla här, på kartan, så nära hon är.
Dagens citat:
Jag är Mamma!
Underskatta aldrig mig …
Jag vet mer än du tror
och lägger märke till saker
som du inte ser.
Jag besitter superkrafter
och har dessutom ögon i nacken!
Ha en fin dag alla som kikar in här.
Jag kan inte se vem som besöker min blogg, men jag blir glad om ni lämnar ett spår efter er och trycker på lilla hjärtat här under.
Kram Annika
Dela gärna

Så tjuck du har blitt. Läs mer »

Min påskafton 2018

Hejsan

Några större festligheter har vi inte kunnat dra igång här hemma hos oss i Gyllebo det här året, men det gör alls ingenting. Jag sparar det tills alla mina töser är hemma igen, och min rygg har läkt.
Men på påskafton fick vi ändå möjlighet att träffa tjocka släkten. Det var pappa Kurt som samlade familjen med lite smörgåstårta. Enkelt och gott.
Min systers familj, min älskade faster och en ”liden hung”.
Såklart hade vi ett fång gula tulpaner med till pappa Kurt. För gula tulpaner ska man ha när det är påsk.
Kvällens citat:
Du lär dig aldrig något nytt av livet,
om du hela tiden påstår att du har rätt.
Ha en fin kväll och tack för titten.
Kram Annika
Dela gärna

Min påskafton 2018 Läs mer »

Till minne av min fina moster Alice.

Hej.
Jag vill tillägna det här inlägget till min fina moster Alice, som gick bort i slutet av februari.
Alice var min mammas 9 år äldre syster.
När jag var liten träffades vi ganska mycket och jag älskade de skolloven då jag fick åka till Ängelholm och bo hos kusinerna och familjen Fälthammar. Jag har så många fina minnen därifrån.
Den finaste av handlingar
I likhet med min egen mamma Ingrid, så var Alice mycket intresserad av handarbete. Jag vet att de båda ofta pratade i telefon om mönster och olika handarbetsprojekt de skulle göra.
Ett år innan min egen mamma Ingrid gick bort i cancer skulle hon påbörja ett broderi som hon ville ge till sitt barnbarn (min dotter Andréa). Hon var ju så stolt över hennes veterinärstudier. Broderiet skulle bli en tavla att ge i examenspresent. Tyvärr hann cancern före, och mamma Ingrid orkade aldrig påbörja detta projekt.
Till min stora sorg fick Ingrid aldrig uppleva dagen då Andréa blev Dr. Henriksson …
Men så en dag kom ett brev från min moster Alice. Hon hade gjort klart den fina tavlan i sin döda systers ställe, Hon hade fullföljt min mammas planer.
Andréa fick den finaste veterinärtavlan i present,  precis den som min mamma så hett ville ge henne.
Det var som att få en gåva från himlen.
Den vackraste handlingen av alla ♥
Alice kommer alltid att ha en alldeles speciell plats i mitt hjärta.
Jag vill skicka mina varmaste tankar till mina kusiner och jag hoppas att ni tillsammans hjälps åt att hålla Alice minne levande.
Så vill jag avsluta med en bild på den vackra psalm Alice skickade till mig. De där orden hon själv fann så trösterika.
Vila i Frid vackra Alice.
… och hälsa mamma Ingrid.
Kram Annika
Dela gärna

Till minne av min fina moster Alice. Läs mer »

Grattis min älskade måg!

Hejsan
I förra veckan fyllde min goe, fine svärson år, och såklart ville vi gratulera honom.
Både han och min dotter Amanda är ungdomar med fullspäckade scheman, så det var så himla roligt att det fanns en kväll då vi kunde träffas hela familjen och fira honom.
Det var jag, min Stefan och Amandas pappa Låke och hans underbara Gunilla.
Vilken mysig kväll vi fick!
Jimmy hade fixat så fint med en lite kaffe- och kakbuffé som innehöll lite allt möjligt smaskigt.
Jimmy och Amandas lilla lägenhet är så himla mysig. Inte särskilt stor, men fullt tillräcklig för de båda.
De hade så fint med påskblommor redan.
Jimmy och Amanda har hållit ihop i ganska många år. Kanske beror det på att de så ofta är på skilda håll och liksom inte tär så mycket på varandra, eller så är det helt enkelt bara för att kärleken är så stark.
Jimmy är en fartfylld gosse. Han kör racing och har vunnit en del priser genom åren… eller, ja, galet många – med mina mått mätt i alla fall!!
I år kommer han att tävla i något som heter GT racing i en Lamborghinibil. Ganska kaxigt måste jag säga.
Är någon intresserad av att följa Jimmy och hans racing så finns hans hemsida här.
Likt en strandad val
Ja, precis så kände jag mig den här kvällen.
Det är som om min ryggstatus går ”två steg fram och ett tillbaka” hela tiden. Och typiskt nog var det ett steg tillbaka den här kvällen.
Men jag fick en bra plats i soffan där jag kunde sitta på hela ryggen och det blev en underbar kväll med dem jag älskar allra mest.
Men tiden går som bekant fort när man är lycklig, och det blev dags för oss att bege oss hemåt igen. Ute hade vi fått tillbaka den Österlenska vintern med snöfall från sidan.
Tack Jimmy och Amanda för en såååå mysig kväll.
Och ett grattis på din dag såklart, Jimpa ♥
Dagens citat:
Det finns alltid någon gömma i hjärtat
där man är 20 år.
Om man fyller 27 år eller 53 år – det där stämmer för oss alla. Jag tror att det är viktigt att vi alltid har nära till den där gömman i våra hjärtan. Glöm aldrig bort hur det var att vara 20 år!
Ha en fin dag
Kram Annika
Dela gärna

Grattis min älskade måg! Läs mer »

En fetstor grattiskram till min älskade unge.

Hejsan
Idag fyller min yngsta dotter Emmy år.
Som många av er vet, är hon just nu på andra sidan jordklotet och jobbar som mjölkerska.
Egentligen hade jag bara önskat att det gick att sätta sig i en rymdraket, blunda och knäppa med fingrarna … vips skulle jag vara där hos henne. Då skulle jag gett henne den största, varmaste mammakramen som världen någonsin skådat.
Istället får det bli här på bloggen jag skickar mitt grattis i år.
Att fira sina barns födelsedagar är ju lite som att fira sin egen största upplevelse i livet. Upplevelsen att sätta ett liv till världen.
Det sa Emmy till mig när hon fyllde 20 …
-mamma, det är ju du också som ska firas idag, du har ju krystat ut mig, så vi borde fira den här dagen tillsammans du och jag …
Älskade lilla Emmy, vilken gåva du varit för mig och vår familj.
Förra året var du bortrest även då på din födelsedag, fast jag såg till att ta igen den några veckor efteråt och då hade vi det så här trevligt.
I år står min tillit till din bästa vän Matilda, att hon gör din dag oförglömlig … fast det vet jag såklart att hon kommer att göra.
Jag längtar efter att jag får ge dig, Emmy, en stor kram. Jag längtar efter att få sitta och dricka kaffe tillsammans med dig och prata om sånt där mellan himmel och jord som vi alltid brukar göra – du och jag.
Att få känna skrattet bubbla av allt tokigt du säger, men som ofta har ett stråk av stor klokskap.
Jag längtar efter hela ditt väsen Emmy.
Ett stort varmt grattis på din 23 års dag Emmy …
… och oroa dig inte för vad du ska bli i livet. Livet är här och nu och du är redan något … du är en underbar person och det är egentligen allt som räknas!!!!
Ha en fin dag Emmy och var rädd om dig.
Och till alla er andra önskar jag såklart också en fin dag.
Dagens citat:
Framtiden intresserar mig,
jag ska leva resten av mitt
liv i den.
Kram Annika
Dela gärna

En fetstor grattiskram till min älskade unge. Läs mer »

Tillbaka hos kossorna.

Hejsan
Jag tänkte bara kika in här på bloggen och berätta om min dotter Emmy. Hon och hennes kompis Matilda är nu tillbaka i Australien igen.
De åkte tillbaka från Bali till det där landet som de båda kommit att älska. Inte bara tillbaka till samma land eller samma stad, nej de åkte tillbaka till exakt samma plats och samma arbete som för ett par år sedan.
De är tillbaka hos korna ute på vischan, där de nu åter ska arbeta som mjölkerskor.
Underbart galna tuffa töser.
Cowgirls!
Till alla ungdomar:
Var inte rädda för att ta för er av livet. Var inte för fina för att ta ett skitjobb, ibland måste man bita ihop en smula..Res runt i världen och samla på er erfarenheter och kom ihåg – var alltid hövliga mot folk ni möter.
Kvällens citat:
Motgångar får vissa människor att
bryta samman, andra att överträffa
sig själv.
Ha en fin kväll.
Annika
 (En bild tagen precis innan vinter kom och när jag kunde gå några hundra meter)
Dela gärna

Tillbaka hos kossorna. Läs mer »

En snöstorm på 90-talet.

Hejsan.
Nu när vi haft riktig vinter här hos oss, så blir det lätt så att alla drar sig till minnes tidigare stormar och oväder man varit med om.
En vinter som jag särskilt minns är sportlovsveckan 1996. Jag bodde då i Gårdlösa vid Smedstorp och mina töser var små.
Så mycket snö som det kom den gången kan jag inte minnas att jag någonsin fått uppleva efter det. Utanför vårt hus växte sig en snödriva som var hela tre meter hög. Det var helt otroligt.
I huset intill hade våra grannar drabbats av maginfluensa, så jag erbjöd mig att med ryggsäck på ryggen ta mig till byns lanthandel för att handla åt dem. Det blev ingen lätt tur, och jag minns att jag bitvis fick krypa fram för att inte sjunka ner i snön med hela kroppen.
Efter flera dagar när snöfallet lättat och vi blev framgrävda av en stor lastare förstod vi hur mycket snö som egentligen kommit.
Härliga och roliga minnen.
Här i Gyllebo hade vi den här gången turligt nog vår traktor hemma.
Stefan är ju som många nog känner till, barnsligt förtjust i att köra just snö med sin traktor. Så här har det varit glada miner vill jag lova.
Kvällens citat:
Att få höra att man är uppskattad,
är en av de enklaste, men samtidigt
mest värdefulla sakerna man kan höra.
Ha en skön kväll och kom ihåg att ge någon lite extra bekräftelse. Det kostar så lite, men betyder så mycket.
Kram Annika
Dela gärna

En snöstorm på 90-talet. Läs mer »

Här snackar man vinterbad.

Hejsan
Vi har nu hälsat mars månad välkommen. Underbart. Våren är kittlande nära nu.
Från Canada och mina döttrar får jag hälsningar och foto med jämna mellanrum. Jag älskar att få följa dem via internet och jag njuter trots att jag valde att stanna hemma den här gången.
Mitt diskbråck håller mig i sitt grepp och Stefan har sin teori om det hela klar för sig…. Alltihop beror på mitt vinterbad, och då får jag helt enkelt skylla mig själv. Inga sympatier här inte …
Några som också tagit sig ett vinterbad är döttrarna i Canada …
En första liten pytterunda har jag inte kunnat motstå att ta mig med mina hundar. Det var innan vädergudarna förvandlade vårt kära Österlen till ett snökaos förstås…
Det var en lycklig trio jag fick med mig i kopplet ut – det vill jag lova.
Alltså, det här var innan vintern stormade fram över Österlen.
I min grannes trädgård svämmar rabatten över att gula vintergäck.
Jag kunde bara inte låta bli att smyga in och ta några foto. Underbara vårtecken.
Nu när världen förvandlats till ett snölandskap så är det ganska skönt att veta att de finns där under det vita täcket – alla de gula små solarna.
För några dagar sedan pratade jag med min dotter i telefon. Hon hade blivit sjuk och tvingats stanna hemma från skidbacken en dag. Lilla stackars Amanda.
Därför var det extra kul när jag fick en hög med bilder från dem på deras äventyr… Amanda hade frisknat till, och de hade kört på en roadtrip ut till en frusen sjö. Sedan hade de fortsatt till ett ställe där de badade i hot springs. Hon avslutade med orden …. Heeeelt uuuuunderbart!! Och ja, visst syns det att det varit fantastiskt.
(alla bilder från Canada är tagna av min dotter Amanda Henriksson)
Den lilla dottern på Bali verkade också ha haft det heeeelt uuuunderbart …. fast på ett heeeelt annat vis….
Ha det bra min lilla ”Emmy Memsis” och ta hand om dig nu när ni är tillbaka i Australien. Lycka till med att hitta nytt jobb.
 (bilden från Bali kommer från min dotter Emmys kamera)
Till er min döttrar:
Njut av livet – det är ni själva som skapat förutsättningarna för att göra allt det ni nu gör!!
Och det gör mig så lycklig att se att ni har det bra.
Mamma ♥
Dagens citat:
Gå så långt ditt öga når.
När du kommit dit
har du möjlighet att se längre.
Ha en fin kväll och var rädda om er i trafiken.
Kram Annika
 (med en bild tagen strax före snön föll)
Dela gärna

Här snackar man vinterbad. Läs mer »

Rulla till toppen