september 2021

Som att sväva på rosa moln.

Lämna en kommentar / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Det finns morgnar vid sjön som jag nästan känner mig som nyförälskad på nytt.

Då är det i själva livet som jag känner mig nyförälskad i, och inte i Stefan.

Men såklart älskar jag min Stefan ännu, även om den där första galna nyförälskelsen har dämpats med åren. Tur är väl det, för det skulle vara väldigt jobbigt att gå runt och vara i det tillståndet livet ut. Det vet ju alla, att nyförälskade par inte riktigt är vid sina sinnes fulla bruk.

Nåväl, den här morgonen kände jag mig riktigt nyförälskad och burrig i hjärnkontoret. Jag kände mig kär i livet och i naturen. På himlen bildades rosa moln som såg ut som en stor glad pussmun när de speglades i vattenytan.

I full fart kom ”badankorna” paddlandes för att hålla mig sällskap. Kanske var de också lite nykära i livet och hade lagt märke till naturens stora kyssmärke.

Fast ganska snart hade de bråttom att simma vidare. Istället kom min ”människobadkompis” och förgyllde min morgon. Jag tror att hon är lika kär i livet som jag är.

När solen gått upp så gick vi vidare. På grillplatsen hade några andra naturälskare lämnat en varm och skön brasa åt oss där vi kunde värma oss.

För trots att jag svävade på rosa moln och kanske borde vara varm, så var morgonen rejält kylslagen och termometern visade bara på 5 grader.

Någon som nog också svävade på rosa moln den här dagen, det var lilla hunden Lykke. Hon fyllde fem år och fick väldigt mycket och extra uppmärksamhet, som man såklart ska ha när man har bemärkelsedag.

Dagens citat:

Vänlighet förvackrar världen.

Med vänliga hälsningar Annika

Som att sväva på rosa moln. Läs mer »

Salt vind i håret.

2 kommentarer / Hemma hos mig., Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

I helgen hade vi riktigt soligt och fint väder här på Österlen.

Jag och Stefan tog hundarna med oss till Norra Vitemölla. Från havet blåste en ganska kylig vind, men i sanddynorna där solen stod på och där det var en aning lä för vinden, där blev det riktigt varmt och behagligt.

I backen övade segelflygarna på att manövrera sina stora segel. Jag tror att man kan kalla det för att de ”torrflög” helt enkelt.

Jag och Stefan hade målet inställt på den ensamma tallen och de två stolarna. En välkänd plats här på Österlen. Numera kan dock stolarna inte stå placerade direkt under trädet, då väder och vind tagit med sig sanden runt trädet och blottlagt dess rötter.

I stolarna satt vi sedan en stund och lät den salta vinden leka med våra (numera) ganska korta hårlockar.

Molly och Lykke älskar att vara med vid havet. Även om de inte tycker om att bada någon av dem, så kunde man se ett glitter i Mollys leende guldbruna ögon.

Längs med havet gick vi sedan till ålaboden Stenören, innan vi vände om.

För att våra små hundar inte skulle bli alltför sandblästrade, så valde vi att gå på stigen lite längre upp i skogskanten. Det var så vackra färger och höstens olika små tecken syntes överallt. Tyvärr har de här små kännetecknen för höst inte samma höga status som vårtecknen. Men personligen älskar jag hösten minst lika mycket.

Dagens citat:

Ingen av oss kommer ändå härifrån levande, så sluta att hålla tillbaka dig själv… Njut av maten. Promenera i solen. Bada i havet. Berätta vad du döljer i ditt hjärta. Var galen. Var snäll. Var levande. Det finns inte tid till någonting annat.

Små guldkorn varje dag – det måste man unna sig. Guldkorn som i upplevelser, glädje och samvaro, saker som inte har någonting med pengar att göra.

Kram Annika

 

Salt vind i håret. Läs mer »

Att hålla sig för skratt.

Lämna en kommentar / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det finns inget skönare än att skratta tycker jag. Ett sådant där bubblande ohämmat skratt, som liksom bara kommer som en lavin från magtrakten någonstans och som inte går att hejda.

Nu sitter jag förstås aldrig och storskrattar för mig själv sådär på morgonkvisten nere vid sjön. I synnerhet inte den här morgonen, då någon slagit upp sitt tält precis intill bryggan. Ett visst mått av hänsyn ska man såklart visa sina medmänniskor.

Nej den morgonen smög jag mig bara tyst förbi och slog istället läger ute på Munkagången.

När jag tagit mitt vanliga dopp satte jag mig tillrätta och bara njöt av allt vackert i en tyst förundran.

Men så mötte jag min underbara badkompis och förmodligen fylldes då hela Gylleboskogen av klingande glada skratt. Kanske väckte vi upp camparna i det lilla tältet vid bryggan, åtminstone var de alla vakna och uppe då vi passerade dem på hemvägen.

Det finns dock tillfällen då det inte alls passar sig med ett bubblande ohämmat skratt. Ett sånt tillfälle kan vara när ens make kommer hem och ska prova ut nya glasögonbågar. Det var precis vad som hände i förra veckan då Stefan varit hos optikern. Ju fler bågar han provade, ju mer skrattade jag. Ibland är det ju bara det faktumet, att man vet att det inte passar sig att skratta, som gör att man inte kan låta bli.

F´låt Stiffe, du kommer bli så fin i dina nya glasögon ♥

Bubblande glad blir jag numera också när jag sitter på vår toalett och ser den nya vasen som pryder bänken vid tvättfaten. Den vackra vasen som minner om ett särskilt äventyr och en alldeles speciell person. Visst är det just det som våra prylar och saker har till uppgift, att skapa vackra minnen för oss.

Dagens citat:

Tro inte på dem som säger att de älskar dig, tro på dem som visar dig att de gör det.

Men glöm inte bort att viktigast är att själv visa omtanke och kärlek. Om man lägger sig mest vinn om det, så kommer kärleken så självklar tillbaka, den har ingenting med materiella saker att göra. För kärlek köper man inte för pengar.

Kram Annika

Att hålla sig för skratt. Läs mer »

Barnbasilusker.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hej.

Det här med pandemin har verkligen varit både på gott och på ont. En god sak har varit att de flesta vanliga förkylningar lyst med sin frånvaro en längre tid nu.

En dag när mitt barnbarn Scott egentligen skulle varit på dagis så vaknade han upp med en smula feber och lite rinnande näsa. Självklart ställde jag upp och passade den lille sjuklingen. I någon timme verkade han trött och hängig, men sedan blåste hans förkylning all världens väg och han var frisk och full av bus igen.

Några dagar efter så vaknade jag själv upp med snorig näsa och sandpapper i halsen. Såklart hade de där elaka barnbasiluskerna slagit klorna i mig och som ett brev på posten var jag förkyld för första gången på många år.

Under ett ihärdigt nysande och snorande gick jag till bryggan som vanligt. Frisk luft, ett uppiggande bad och hett te – det är bra när man är förkyld.

Så länge man inte har feber och ont i halsen så gör det gott att komma ut i naturen. Inte heller behövde jag riskera att någon annan skulle smittas av allt mitt nysande, för den morgonen mötte jag bara ett ensamt rådjur i en grannes trädgård.

Min vana trogen så spelade jag in en liten filmsnutt åt min dotter i USA när jag var på bryggan. Det var då jag upptäckte att min termometer blåst iväg och låg långt ute på sjön och guppade. Det var bara för mig att slänga av kläderna för andra gången och hoppa i för att simma ut och hämta den.

Efter det gick jag hem och kröp ner i sängen och sov resten av dagen. Barnbasilusker gör man bäst i att sova bort. Och redan dagen efter kände jag mig nästan helt frisk igen.

Den enda sanna glädjen lär ju vara skadeglädje. Hur som helst, om alla mina fadäser den dagen kunde roa min dotter, så bjöd jag henne mer än gärna på det.

Dagens citat:

Livet har mer att erbjuda än att se på när andra lever det.

Ha en fin dag och kram

Annika

Barnbasilusker. Läs mer »

Magnifikt.

2 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hej

Alla morgnar vid sjön är underbara och härliga på sina egna små vis.

Oavsett väderlek eller årstid så finns alltid något speciellt att njuta av eller att häpnas över.

Fast så finns det vissa morgnar som sticker ut alldeles extra mycket. Morgnar med en soluppgång som fullständigt kan ta andan ur mig. Den här morgonen då jag tänt min lykta och tagit mitt bad, så insåg jag att det skulle komma att bli en soluppgång som var något ut över det vanliga.

Himlens skådespel förvandlades sakta men säkert till något alldeles magiskt.

Lika snabbt som allt det vackra framträdde, lika snabbt var det plötsligt bara borta och himlen blev sitt vanliga jag igen. Vacker som alltid såklart, men magin var borta.

Min morgonvandring i skogen blev lika härlig som vanligt och ljuset silade så vackert i lövverket.

När jag för andra gången den morgonen passerade bryggan, så låg änderna och solade sig som vilken morgon som helst. Fast jag visste att just den här gryningen varit väldigt speciell.

Dagens citat:

Det finns ingen skönhet som du kan uppleva eller skapa om den inte redan fanns inom dig.

Kram Annika

Magnifikt. Läs mer »

Dagarna mörknar minut för minut.

2 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det märks så väldigt tydligt nu att dagarna krymper och att soluppgången kommer senare och senare för varje dag.

De morgnar då jag kommer ut lite extra tidigt så är det fortfarande väldigt mörkt vid bryggan.

En morgon var det riktigt blåsigt och höstligt när jag kom ner till sjön. Den morgonen tog jag fram den gamla lyktan och tände ett värmeljus. Det blev så mysigt och kändes genast lite extra varmt. Hösten har onekligen sina fördelar, som till exempel levande ljus och tjocka ylletröjor.

När jag efter badet satt med mitt te och filosoferade över livet, så kom hela gänget ”and” simmande och hoppade upp på bryggan.

Ett tag var jag nästan rädd att min lykta skulle fara ner i sjön, så som de flaxade och struttade runt. Allihopa sträckte de på vingarna, ruskade på sina runda små kroppar och putsade bort dun med sina glada anknäbbar. Efter en liten stund hoppade de glatt tillbaka ner i sjön igen för att ge sig iväg.

Kvar på bryggan låg den lilla högen dun och några ankbajsar kvar. Jag älskar verkligen de söta ändernas uppiggande påhälsning.

När solen kommit upp så packade jag ihop mina våta handdukar och gav mig av genom skogen. Extra vackert brukar det vara nu på hösten när de första solstrålarna silar ner genom trädens grenar.

Här i Gyllebo har problemet med vildsvin nu verkligen eskalerat, och jag tycker lite synd om de som fått sina trädgårdar totalt förstörda. Fast lite mer dramatik är det för min dotter Andréa, där hon bor. En dag när hon var ute och gick så kom en tornado uppseglande. Som tur var kunde hon rädda sig in till en kompis, så de båda tog sig till ett skyddsrum. Efteråt när hon gick hem så hade hennes granne skjutet en skallerorm. Allt det där är förmodligen normala händelser, åtminstone för att vara i Alabama och jag tror att Andréa ler lite när jag berättar om våra ”farliga” vildsvin här hemma.

Och går nu allt som det är tänkt, så har det sista brevet till Alabama nu postats för att nå Auburn om någon vecka.

Dagens citat

Alla har en okänd butik av inre styrka som framträder när livet testar dig.

Ha det bra

Annika

 

Dagarna mörknar minut för minut. Läs mer »

Kojan i skogen.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Den där regniga dagen då Scott var här hos oss och jag fick hela köksgolvet fullt av bilar, den dagen bestämde jag mig för att vi alla skulle trotsa regnet och gå ut i skogen en liten sväng. Jag tyckte att vi var i behov av lite frisk luft och ”skogsbad”.

(skogsbad är ett nytt ord som betyder en magisk, stressreducerande naturupplevelse med alla dina sinnen …. alltså inget nytt alls – det är bara ordet som är nytt)

När vi kom ut så var det inte alls så mycket regn längre. På vår väg ut i skogen så passade vi på att säga hej till hästarna.

Till Scotts stora förtjusning så kom de allihopa i rask takt när Stefan kallade på dem. Men när de sedan blev lite väl närgångna och bet i Stefans jacka, då fick det vara nog, då tyckte Scott att vi kunde säga hejdå till dem.

Vi lämnade de busiga hästarna åt sitt öde och gick vidare ut mot kojan skogen. Scotts lilla hund, Snowie, fick lifta litegrann under vagnen efter som hon har ganska svårt för att gå.

Lilla Snowie har en neurologisk sjukdom som gör att hon är vinglig och har svårt med balansen. Men eftersom hon inte har någon smärta, och för övrigt mår ganska bra, så ville hon såklart också hänga med sin flock ut.

Ute vid kojan i skogen så smakade de smörgåsar som jag tagit med mig extra gott.

Och är det fest eller utflykt, ja då får man dricka sådan där saft som har sugrör, för det har Scotts mamma sagt. Självklart hade vi precis sådan saft med i vår lilla matsäck.

Sedan var det hålligång i skogen för både stora och små.

Dagens citat:

Ibland behöver vi fantasin för att överleva verkligheten.

Barn är små experter på det här med fantasi. För dem finns inga förutbestämda ramar eller fördomar. Tänk vad vi kan lära av dem, om vi bara bemödar oss om att verkligen lyssna på vad de säger och på att lägga oss vinn om vad de menar.

Ha det fint.

Kram Annika

Kojan i skogen. Läs mer »

Vacker höstdimma och pojkars intresse.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det har varit några riktiga höstdagar hos oss, med både dimma och gråväder. Det blir så vackert nu på hösten eftersom dimman förhöjer de mustiga färgerna. Särskilt fint tycker jag att det är vid vårt vedskjul just nu, där den lilla rönnen står alldeles överdådig med alla sina röda bär.

På bryggan börjar änderna nu att samlas om morgnarna igen. Jag har läst att de är mycket sociala av sig, och det märks verkligen när de nu slår sig ihop i stora flockar, och kommer simmande tillsammans allihopa.

I skogen är det ganska blött om morgnarna och stora trädsvampar bildar så vackra formationer. Jag är av den typen som hellre njuter av naturens skönhet, än går på jakt efter ätbara saker som svamp och bär. Den där samlargenen från våra förfäder har nog missat mig.

Jag har funderat på det här med pojkars intresse. Vad är det som gör pojkar så väldigt intresserade av fordon och maskiner? Är det för att de brummar månne? Nu säger jag inte att precis alla pågar har det som sitt intresse, men väldigt många är det väl ändå som gillar det? Ett annat intresse som jag märkt att många män har, det är shopping på Biltema…  som Stefan och Kent tex 🙂

Sist som vi var på Biltema så hade Stefan smygköpt en liten överraskning åt lille Herr Scott. En sak som han sedan gömt undan i sitt garage och som han tyckte kunde passa bra att plocka fram en regnig dag i förra veckan.

Glädjen över alla maskiner och traktorer som fyllde mitt köksgolv, det kunde man verkligen inte ta miste på. Det liksom glimmade av förtjusning i ögonen på dem båda.

Barn ska få leka med vad de vill tycker jag. Det viktigaste är att de är ute i naturen emellanåt. För frisk luft främjar hälsan tror jag.

Med rätt kläder så är det alltid härligt att vara ute, även i höstrusk!

Dagens citat:

Det är omöjligt att njuta av livet om du kontrollerar allting. Slappna av, andas och lev i nuet.

När man har en hel maskinpark i köket då måste man släppa kontrollen en smula. Och att försöka städa då, ja det är ungefär som att äta kakor när man borstar tänderna.

Ha det gott

Annika

Vacker höstdimma och pojkars intresse. Läs mer »

Blåvingeleden med Emmy och småhundarna.

Lämna en kommentar / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

När Emmy var hemma i förra veckan så passade vi på att ta en tur ut i Drakamöllans naturreservat.

Vädret var perfekt för en vandringstur, och vi valde att gå hela Blåvingeleden som är ungefär 9 kilometer lång.

Jag tror inte att vi hunnit gå mer än knappt en kilometer, förrän hunden Molly tvärvägrade att gå längre. Sådär gjorde hon bara för att hon skulle få åka i sin ryggsäck istället. Hon bara älskar att sitta där och mysa och gunga med. Snälla Emmy föll till föga och bar henne sedan på ryggen nästan hela rundan runt.

Vandringsleden är ganska kuperad och på sina ställen fick vi sällskap av olika betesdjur.

-Gå intill staketet nu mamma, för man vet aldrig…., sa Emmy, när vi passerade ett gäng tjurar som blängde på oss. Efter att ha jobbat med kor på en stor ranch i Australien så förstår jag att hon vet sånt där.

Tjurarna höll sig lugna och vi vandrade vidare. Fåren var lite mer nyfikna och närgångna, men snälla även de.

Sedan var det dags för en vätskepaus för både oss och hundarna.

Att försöka fånga lilla Lykke på bild, det är inte alltid det lättaste. Medan Molly satt fint och poserar på kommando, så kom Lykke springande och tryckte sig mot mig som ett litet plåster. En riktig mammagris är precis vad hon är! Skulle det bli några bilder på henne så fick jag själv också vara med.

Ljungen var nästan precis på väg att blomma över. Den var fortfarande väldigt vacker, men jag var glad att vi inte väntat med att åka hit. Den här blomsterprakten vill man ju inte missa. En tur hit varje år, det hör liksom till numera.

-du trampade ju på en orm mamma, sa Emmy plötsligt smått anklagande till mig

Ormen visade sig vara en vacker kopparödla som klarat sig med en hårsmån från att bli mosad under min ena känga. Stillsamt ringlande vidare efter sin förskräckelse. (heter det egentligen ringla när en benlös ödla förflyttar sig)

När vi bara hade ett par kilometer kvar började ett stilla regn falla över oss. Sakta tilltog det i styrka, så vi kom att bli ganska blöta.

Nere i dalen gick en hel flock hästar. En vy som såg ut att vara hämtade från någon saga. Det var någonting med blickfånget som fick mina tankar att gå till Astrid Lindgrens vackra berättelser. Kanske var det Bröderna Lejonhjärta eller kanske Mio min Mio… ja, jag vet faktiskt inte, men vackert var det!

Dagens citat:

Ord visar vem du vill vara. Handlingar visar vem du verkligen är.

Ha det fint och kram från mig.

Annika

Blåvingeleden med Emmy och småhundarna. Läs mer »

Mitt Augusti 2021.

Lämna en kommentar / Allmänt, Månadssummering, Natur / Av / / , / 1 minute of reading

Hejsan.

Mitt Augusti har varit så fantastiskt. Vädret övergick nästan genast till sensommarväder och stundom har det nästan rent av känts som riktig höst. Regn och blåst om vartannat. Fast jag älskar ju hösten, så det har ändå varit helt ok. Jag avslutade min semester med att sova under bar himmel tillsammans med Amanda och Scott. Med Stefan åkte jag iväg över en helg på vår första taktältsemester. Så underbart! Jag har badat och njutit av naturen, vandrat med Emmy och småhundarna. Extra kul har det varit att vi äntligen kunna träffa vännerna som vanligt igen. En kräftskiva i trädgården var verkligen sensommarens höjdpunkt.

Nu hälsar jag september välkommen. Den här efterlängtade hösten. Hösten 2021 som jag längtat efter i över ett års tid nu… För det är den här hösten som min dotter ska komma hem från USA. Att kunna skriva att Andréa kanske kommer hem i slutet av nästa månad känns så overkligt och smått konstigt. Men så underbart. Välkommen september.

Dagens citat:

Försök inte köpa livet. Det är gratis. Sälj inte din själ. Det kan kosta dig livet.

~Peter Svärdsmyr~

Må gott och kram från mig.

Annika

Mitt Augusti 2021. Läs mer »

Rulla till toppen