Drakamöllans naturreservat

Emmy och jag på Blåvingeleden.

Hej hej

Förra helgen då Emmy var hemma hos oss och hälsade på så blev vi sugna på att ge oss ut och vandra. Valet föll då ganska snart på att åka till Drakamöllan och njuta av ljungens blomning.

Ska man åka till Drakamöllan så tycker jag att man ska åka dit just nu när ljungen står i full blom, Eller så ska man passa på att åka dit någon gång i början av Juli då det finns stor chans att njuta av de små bedårande blåa fjärilarna som gett sitt namn åt vandringsleden där – nämligen blåvingarna.

Ett inlägg med mycket blåvingar hittar ni om ni klickar HÄR.

Jag och Emmy valde att vandra den 9 km långa Blåvingeleden. Varje gång jag gått den innan så tycker jag alltid att det känns som om den är mycket längre. Den är ganska kuperad och många backar att ta sig uppför. Man kan även välja en kortare runda och då följer man den vita markeringen. Vill man njuta av blommande ljung så får man mycket av det även på den kortare vandringen.

 

Inga av hundarna fick följa med oss den här gången. Molly har inte riktigt kommit igång med längre runder sedan hon var sjuk, och för rättvisans skull så fick då allihopa stanna hemma med Stefan den här gången. Det känns verkligen märkligt att vara ute och vandra utan sina fyrfota vänner, så det var tur att jag hade en dotter vid min sida.

Blåvingeleden som vi vandrade sträcker sig genom flera naturreservat. Den går genom Maglehem, Lillehem, Kumlan och Drakamöllan. Vackra områden allihopa.

När vi till sist kom fram till Drakamöllans Gårdshotell och då närmade oss vår parkerade bil så insåg vi att det fyllts på med massor av besökare sedan vi anlände ganska tidigt på morgonen. Att det blivit ett riktigt populärt besöksmål var helt klart, och det kan man ju förstå.

Att ha en dotter hemma på besök är alltid så mysigt. Men allting har ju ett slut, även mysiga helger. Vips var det dags för Emmy att ta bussen hem till Malmö igen (buss fick det bli, för i vanlig ordning så var tåget inställt) Men först hann vi med en mysig frukost, vilket katten Felix också såg till att njuta av.

Dagens citat:

Liten övning till nutidsmänniskan:

Sätt dig ner en stund. Byt ut telefonen mot en kopp te. Ta en klunk. Titta ut genom ett fönster i mer än en minut. Repetera tio gånger.

Ja, så sant. Vi borde lägga bort telefonerna lite mer. Min dotter Emmy har valt att ta bort sina sociala medier helt sedan några år tillbaka. Lite sorgligt tycker jag, som saknar henne där, men säkert väldigt nyttigt för henne själv. Men min blogg läser hon, så puss till dig min fina tös♥

Ha det gott och kram

Annika

 

Emmy och jag på Blåvingeleden. Läs mer »

Blåvingeleden med Emmy och småhundarna.

Hejsan.

När Emmy var hemma i förra veckan så passade vi på att ta en tur ut i Drakamöllans naturreservat.

Vädret var perfekt för en vandringstur, och vi valde att gå hela Blåvingeleden som är ungefär 9 kilometer lång.

Jag tror inte att vi hunnit gå mer än knappt en kilometer, förrän hunden Molly tvärvägrade att gå längre. Sådär gjorde hon bara för att hon skulle få åka i sin ryggsäck istället. Hon bara älskar att sitta där och mysa och gunga med. Snälla Emmy föll till föga och bar henne sedan på ryggen nästan hela rundan runt.

Vandringsleden är ganska kuperad och på sina ställen fick vi sällskap av olika betesdjur.

-Gå intill staketet nu mamma, för man vet aldrig…., sa Emmy, när vi passerade ett gäng tjurar som blängde på oss. Efter att ha jobbat med kor på en stor ranch i Australien så förstår jag att hon vet sånt där.

Tjurarna höll sig lugna och vi vandrade vidare. Fåren var lite mer nyfikna och närgångna, men snälla även de.

Sedan var det dags för en vätskepaus för både oss och hundarna.

Att försöka fånga lilla Lykke på bild, det är inte alltid det lättaste. Medan Molly satt fint och poserar på kommando, så kom Lykke springande och tryckte sig mot mig som ett litet plåster. En riktig mammagris är precis vad hon är! Skulle det bli några bilder på henne så fick jag själv också vara med.

Ljungen var nästan precis på väg att blomma över. Den var fortfarande väldigt vacker, men jag var glad att vi inte väntat med att åka hit. Den här blomsterprakten vill man ju inte missa. En tur hit varje år, det hör liksom till numera.

-du trampade ju på en orm mamma, sa Emmy plötsligt smått anklagande till mig

Ormen visade sig vara en vacker kopparödla som klarat sig med en hårsmån från att bli mosad under min ena känga. Stillsamt ringlande vidare efter sin förskräckelse. (heter det egentligen ringla när en benlös ödla förflyttar sig)

När vi bara hade ett par kilometer kvar började ett stilla regn falla över oss. Sakta tilltog det i styrka, så vi kom att bli ganska blöta.

Nere i dalen gick en hel flock hästar. En vy som såg ut att vara hämtade från någon saga. Det var någonting med blickfånget som fick mina tankar att gå till Astrid Lindgrens vackra berättelser. Kanske var det Bröderna Lejonhjärta eller kanske Mio min Mio… ja, jag vet faktiskt inte, men vackert var det!

Dagens citat:

Ord visar vem du vill vara. Handlingar visar vem du verkligen är.

Ha det fint och kram från mig.

Annika

Blåvingeleden med Emmy och småhundarna. Läs mer »

En tur på blåvingeleden.

Hejsan.

Om man ska vandra i Drakamöllans naturreservat, så är det en alldeles perfekt tid just precis nu.

Där finns en vandringsled som heter blåvingeleden, och varför den heter så, ja det förstod jag extra mycket när vi var där förra helgen.

Vädret var varmt och behagligt när vi promenerade fram över de vackra ljunghedarna.

Överallt på den timjan som växer där så vimlade det av vackra blåvingefjärilar.

De här små fjärilarna med sina underbart vackra blå vingar är nog bland de gulligaste fjärilarna som finns tycker jag.

Så under tiden som jag låg på alla fyra och fångade fjärilarnas skönhet på bild så satt Stefan och småhundarna i skuggan och njöt av sommarvädret och av utsikten.

För visst är de små blåvingarna bedårande så säg?!

Fast även om man inte ser några fjärilar, så är Drakamöllans naturreservat alltid underbart att besöka.

På sensommaren förvandlas hedarna här till ett purpurfärgat hav av blommande ljung. Fast just den här dagen njöt vi mest av de dansande små blåa fjärilarna.

Dagens citat:

Innan det kan bli vad det kan bli måste det få vara vad det är.

Ha en härlig dag, och har ni möjlighet så tar gärna en tur upp på Blåvingeleden.

Annika

En tur på blåvingeleden. Läs mer »

Som en purpurfärgad dröm.

Hejsan.

I veckan var jag. Stefan och småhundarna vid Drakamöllan.

Just nu är där som allra vackrast, nu när ljungen står i full blom.

Vi vandrade förbi Drakamöllans vackra gårdshotell.

Runt om gården ligger de böljande purpurfärgade fälten.

Småhundarna syntes knappt för all vacker ljung.

En stund slog vi oss ner i den mjuka växtligheten och bara njöt av allt det vackra.

Så storslaget vackert i all sin enkelhet.

Dagens citat:

De viktigaste beståndsdelarna i ett lyckligt liv är att ha något att göra, någon att älska och något att hoppas på.

Ha det fint.

Kram Annika

Som en purpurfärgad dröm. Läs mer »

Drakamöllans naturreservat.

Hejsan.

Jag och en vän sparkade igång helgen med en härlig vandring i ett av Österlens vackraste naturområde. Drakamöllan.

Det finns lite olika vandringsleder man kan välja på i området. Vi valde den längsta och jobbigaste sträckan – men i särklass den vackraste upplevelsen.

Blåvingeleden, som vi vandrade, sträcker sig i flera olika reservat. Maglehem, Lillehem, Kumlan och såklart Drakamöllan.

På kartan, som jag kikade på först i efterhand, står det att leden är ca 9 km lång. Dock visade våra stegräknare att vi gått ungefär 11 km när vi trötta och svettiga återvände till startpunkten.

Men wowww, vilken vacker och härlig dag vi fick.  Tur med vädret hade vi och massor av glada skratt blev det när vi frustande tog oss upp för alla backar.

Lite kaffepauser under solen blev det såklart.

På sandheden blommar olika blommor. En gul skönhet som jag inte hittar namnet på, lyste upp partier på vår vandring. Vet just du vad blomman heter så får du gärna berätta för mig. (kanske är det en sorts stånds)

 

En så vacker vandring som ger så mycket välbefinnande för både kropp och själ.  Att ta hand om sig är extra viktigt i tider som dessa. Tack Susanne för en härlig dag.

Dagens citat:

Vuxen är du när du är beredd att ta fullt ansvar för var du befinner dig i livet, och inte längre skyller på andra eller omständigheterna.

Må gott och gör det bästa av allt.

Kram Annika

Drakamöllans naturreservat. Läs mer »

En tur i vårsolen och ett pop-up café.

Hejsan.

Så här i kristider så gäller det för oss alla att vara kreativa och tänka ut smarta lösningar på saker som är bra för oss alla.

Förra helgen strålade solen och inbjöd verkligen till att vistas ute i naturen.

Jag och Stefan tog våra små hundar med oss upp till Drakamöllans naturreservat.

På den lilla parkeringen var det fullt av bilar, så vi förstod att vi inte var ensamma om att välja en dag ute i naturen.

På den stora ljungheden fanns gott om plats att vandra utan minsta risk för att vara rädd för virussmitta. Under ett träd hade ett par satt sig för att vila en stund i det ljuvliga vårvädret.

Stefan och hunden Molly tog sig också en välbehövlig vila innan vi strövade vidare över vidderna.

Framme vid Drakamöllans gårdshotell hade man satt upp en frestande skylt om att de hade ett ”pop-up café” utomhus med en massa gott dagen till ära.

Såklart kunde vi inte motstå frestelsen. Vi slog oss ner i solen och njöt av en underbart god laxsmörgås.

Dagens citat:

Du har makten över ditt sinne, inte det som sker utanför. Inse detta och du kommer att finna styrka.

Ha det bra och kram från mig.

Annika

En tur i vårsolen och ett pop-up café. Läs mer »

Höst vid Drakamöllan.

Hejsan.

Ibland är det bra att göra huvudlösa saker. Som att av misstag radera fotografier. Mitt misstag gav mig ju faktiskt två underbara morgonvandringar i Drakamöllans fantastiska naturreservat.

Naturen här är så underbart vacker och vidderna gör att man nästan får samma känsla som på Serengetis savann.

Här fanns förstås varken lejon eller hyenor, och inte fårskallar heller längre. För de var som bäst på väg till fårhimmeln. Fast så är det ju, och ska man äta kött, så ska det vara kött från lyckliga djur. Jag tror att de fåren som haft den här utsikten verkligen har varit lyckliga.

Här är bara så himla fint. Jag la märke till min favoritsvamp, porslinsskivling. Förmodligen inte särskilt god att äta, men så vacker för ögat.

Vädrets makter var på min sida och bjöd på en strålande vacker morgon.

De sista höstlöven glödde i solskenet.

Drakamöllans gårdshotell såg ut att nyss ha vaknat. Jag förmodade att det som bäst vankades morgonmat därinne. Den här platsen som är så himla vacker.

Dagens citat:

Vi säger att vi slösar tid, men det är omöjligt. Vi slösar oss själva.

För mig är tiden i naturen aldrig slöseri. Det finns ju inget bättre!

Ha det fint och kram

Annika

Höst vid Drakamöllan. Läs mer »

Ingen andra chans.

Hejsan.

Det var för någon vecka sedan som jag och hunden Johnny njöt av en helt underbar höstmorgon i Drakamöllans naturreservat.

Det var ett underbart ljus och jag var extra glad att jag valt att konka med mig den stora kameran den här morgonen. Den är tung, men ibland är det mödan värt.

I början av vandringsleden stod en hel flock får och drack girigt i sig av vattnet från den lilla dammen. Bilderna jag fångade av dem blev magiska, det såg jag direkt. Det liksom kändes i fingret när jag satte det på avtryckaren och sakta tryckte av bild efter bild. Ljuset och färgerna var så fina och alla fåren speglade sig tjusigt i det stilla vattnet. Ibland bara vet man att man tagit kanonbilder innan man faktiskt ser dem och får det bekräftat. Det här var en sådan gång…

Som ni ser så finns inte skymten av minsta lilla fårskalle på mina bilder.

Nej, jag råkade av misstag radera precis alla bilder som fanns i min kamera när jag kom hem. Man kan lugnt säga att jag fick en släng av hjärnsläpp och kortslutning på samma gång, då jag plötsligt bara fick för mig att jag skulle formatera lite minneskort här hemma.

Attans tänkte jag för mig själv…. fast jag kan väl åka dit nästa morgon och fotografera de där fåren vid vattenhålet en gång till. Det skulle väl inte vara så omöjligt resonerade jag. Vädret skulle hålla i sig, så ljuset borde bli detsamma.

Omöjligt var precis just vad det var.

Snopen parkerade jag nästa morgon sidan om en stor djurtransport där alla fåren höll på att lastas in för vidare transport till … fårhimmeln. Nej, det blev inte fler chanser, varken för mig eller de där fåren.

Ibland får man helt enkelt ingen andra chans!

Jag och Johnny fick åtminstone ytterligare en underbar höstvandring i det natursköna området, och det var ju inte fy skam.

Dagens citat:

När vi dör ska vi alla vila i frid. MEN … varför lever vi inte i frid, medan vi lever?

Lärdom: formatera inte minneskorten på kameran förrän bilderna är sparade på datorn… ”mitt ålahue”

Kram Annika

Ingen andra chans. Läs mer »

Ljung, ljung och åter ljung.

Hejsan.

Ljunghedarna här på Österlen är alldeles magiska i år.

Jag och Stefan körde en eftermiddag till  Drakamöllans naturreservat för att njuta av blommande ljung. Det är ett reservat som ligger en bit norr om Brösarp, precis ovanför Maglehems ora.

Stefan var rysligt förkyld den här dagen, och inte fullt lika betagen av naturens skönhet som jag själv var. Så fort han fick en chans sjönk han tacksamt ner på en sten och tog sig små vilopauser. Snörvlande förkunnade han att han nog hade väldigt hög feber faktiskt…

Själv var jag helt betagen. Alltså, ni ser ju bara – ljung precis överallt, så långt ögat kan nå!

Rusig av allt det vackra, virvlade jag runt, filmade och förevigade allting. Högst uppe på en backe fick man en vidunderlig utsikt långt ut mot havet.

På vår väg tillbaka till bilen mötte vi många andra människor som också ville njuta av naturens storslagenhet.

Ja, idag blev det en riktig fotobomb här på bloggen… men gud vet när det blir så här vackert igen…

Dagens citat:

Kärlek är inte att se varandra i ögonen utan att se åt samma håll.

…även om en av oss hade en något febrig blick … om nu 36,8 räknas som någon direkt feber förstås…

Kram Annika

Ljung, ljung och åter ljung. Läs mer »

Rulla till toppen