december 2019

Det duger inte.

Hej hej.

Nej, det duger verkligen inte att bara ligga inne i stugvärmen och fisa.

Vår katt Felix ligger inne i hela dagarna vid den här tiden på året. Då och då gastar han som en stucken gris vid ytterdörren. Då tränger nöden på, och han måste ut en sväng. Det här med kattlåda är inget för Felix. Det är liksom under hans värdighet. Men inte hinner man släppa ut honom förrän det hörs gälla skrik utanför dörren igen. Det betyder att han är färdig och ska han in i värmen igen.

För oss andra duger det inte att ligga inne i soffan dagarna i ända. En sväng ut i friska luften är ett måste för att må bra.

Extra skönt kändes det att ta lille Scott med ut i barnvagnen. Småhundarna får såklart också hänga med en runda ut i naturen.

Lilla hunden Snowie har inte riktigt mått bra den senaste tiden, så hon fick vila benen och åka under vagnen för en stund. Men frisk luft skadar aldrig. Nu är hon på bättringsvägen igen.

Motion och frisk luft, fy bubblan vad det är underskattat.

Nej, det duger inte att ligga inne och fisa.

Dagens citat:

Fråga inte dig själv vad världen behöver. Fråga dig själv vad som väcker dig till liv och gör sedan det. För vad världen behöver är människor som verkligen har vaknat till liv.

Kram på er.

Annika

 

 

Det duger inte. Läs mer »

Vått och grått.

Hejsan.

Än så länge så bidrar Österlenvädret inte till så särskilt mycket julstämning tycker jag. Vått och grått med leriga vägar.

En dag  var det rena stormen här, med regn, blåst och åskoväder. Det var inget väder som man förknippar med julstämning precis. Men jag trotsade som alltid vädret och gav mig ut en sväng ändå.

I skogen är det alltid bra väder!

Åtminstone tycker hundarna det. Mina små pomeranianhundar har gått i skola hos Johnny, så för dem finns inget dåligt väder.

Ut på en tur det måste man, varendaste dag!

Dagens citat:

Snubbla inte över sånt som ligger bakom dig.

Ha det riktigt bra.

Kram Annika

Vått och grått. Läs mer »

Som små strandloppor i sanden.

Hej hej

Det var en vacker morgon vid havet. Jag och mina små hundar såg solen gå upp och en ny dag gry.

Jag lät Molly och Lykke springa lösa för en liten stund. De var rusiga av lycka.

Jag känner mig alltid en smula orolig när de båda inte är i koppel. Inte för att de någonsin skulle springa ifrån mig, eller lämna mig. Det jag fasar för är att en rovfågel ska komma och flyga iväg med någon av dem. Upp i skyn och iväg. Phoff liksom, och borta… Men på den här stranden var det bara fullt av skränande sjöfåglar. Högljudda men ofarliga.

Den här morgonen var vi ensamma på stranden och vi gjorde många upptäckter. En död uppsvälld säl som förvandlats till föda åt andra djur låg strandad i sanden.

En död lax blev en spännande upplevelse för Molly och Lykke.

Vi strövade bort till nationalparken där jag kopplade mina hundar igen.

Vi fick en härlig morgon, mina strandloppor och jag.

Dagens citat:

Jag har vad jag har och jag är glad. Jag har förlorat det jag förlorat och jag är ännu glad.

Ha en fin dag och kram

Annika

Som små strandloppor i sanden. Läs mer »

New York

Hejsan.

I början av december åkte jag iväg på lite semester. Eller, egentligen var det mest för att äntligen få träffa min äldsta dotter några dagar. Några få, dyrbara dagar med min älskade fina Andréa.

Andréa bor i Auburn i Alabama, men vi bestämde oss för att ses i New York istället.

Jag hade bokat hotell åt oss i Queens, dit jag anlände ett dygn före Andréa. Av mina döttrar hade jag fått tydliga instruktioner om att undvika stadsdelen Bronx. Delen av New York som var det stökigare och farligare området. Det där första dygnet hamnade jag dock på lite tvivelaktiga områden ändå… Så kan det gå med vilsna mammor i storstan…

Men så kom hon äntligen, min Andréa, och vårt äventyr kunde börja på riktigt.

Vi besökte New Yorkbornas stolthet, deras centralstation, vilken inte var vackrare än Stockholms centralstation tyckte jag.

Vi tog oss till biblioteket, New York Public Library. Ett stort maffigt bibliotek i en oerhört vacker byggnad.

Vi hade tur med vädret. Visserligen var det rejält kyligt om öronen, men vi gick torrskodda och ibland kikade till och med solen fram. Efter att ha investerat i vars en likadan mössa så höll vi oss riktigt varma och goa.

Vi strosade runt i Central Park både länge och väl.

Vi studerade skridskoåkarnas olika stilar och njöt av stadens vackra skyline.

Såklart tog vi oss till den rikare delen på Manhattan, Upper east side, till huset där Andréa jobbat några somrar för länge sen.

Vi såg Empire state building och vi vandrade på Brooklyn bridge.

Vi shoppade på Fifth avenue och vi njöt av julstämningen vid Rockefeller center.

Vi kände stadens puls på Time Square, där vi satt en stund på den berömda röda trappan.

Självklart åkte vi ut till Memorial 9/11. Minnesmonumentet av 11 september attackerna. En märklig plats, som grep tag och berörde.

Efteråt strövade vi länge och väl i det vackra nybyggda shoppingcentret vid Tower of freedom/One World Trade Center.

På våra fyra dygn tillsammans hann vi nästan med det mesta som man bör se när man är i New York. Frihetsgudinnan lämnade vi dock åt sitt öde. Istället gick vi på musikalen Frozen på Broadway, vi besökte julmarknader, vi vandrade på High Line Park, vi åkte tunnelbana så det stänkte om det. Vi åt på restaurang och vi trängdes i folkvimlet. Vi pratade, skrattade och upplevde. Men mest njöt jag av henne – min tös.

På fyra dygn hinner man med mycket. Men fyra ynka små dygn är på tok för kort tid att träffa en dotter som man älskar och saknar så innerligt. Tårarna flödade och jag avled en smula när jag kramade henne hejdå för en lång tid framöver.

Min flygresa hem blev en utdragen historia, men det var det värt för allt kul jag fått tillsammans med min dotter. Minnen som ingen kan ta ifrån oss.

Tack min älskade tös för den här gången.

Dagens citat:

Det finns så mycket sjukt här i världen. Men det sjukaste är fortfarande att amerikaner har skor på sig inomhus.

Ha det gott och kram

Annika

 

New York Läs mer »

Elva nätter före jul.

Hejsan.

När Lucia lyste med sin frånvaro här i Gyllebo, så kom han istället. Den gulligaste lille tomtenissen ni kan tänka er.

Lille Scott i sin randiga tomteluva fick mig nästan att få en illusion av verklighetens ”tipp tapp”. För min inre syn kunde jag se hur det kom fler små krypande tomtenissar upp ur vråna. Lyssnande och spejande, trippade de fram på tårna. Lilla Nisse liten!

Fast så ringde den där ”mat och sov-klockan” och det blev annat ljud i skällan.

Tomteluvan åkte av och Molly kom för att trösta. Molly är våldsamt förälskade i lille Tjabo-killen.

Och när magen var fulltankad kunde den lille ”nissen” hänga med sin mormor på jobbet en stund.

Dagens citat:

Bakom kameran på varje gulligt julfoto på barnen, står en galen mamma som säger ”bajs” eller hotar med att ställa in julen.

Ha det fint och kram från mig.

Annika

Elva nätter före jul. Läs mer »

Som att promenera med små fjädrar.

Hejsan.

I går startade vi dagen med en tur runt Gyllebosjön.

Att numera bara ha två små miniatyrhundar med sig i koppel, är en mycket märklig känsla. Istället för 42 kilo hund att hålla reda på när Johnny levde, så har jag nu bara lite drygt 6 kilo totalt.

Det känns litegrann som att vara ute och vandra med två fjädrar.

Men jag är så innerligt tacksam att jag har mina dunbollar. Fina Molly och Lykke. Att ändå har små vänner med på promenaden, det är en stor tröst.

Just den här gråmulna söndagsmorgonen hade jag även min stora ”nallebjörn” med på promenaden. Vid min sida lufsade Stefan också med och förgyllde min dag.

Dagens citat:

Det är svårt att vända blad när du vet att någon inte kommer att finnas i nästa kapitel, men historien måste fortsätta.

Ha en fin dag och kram.

Annika

 

Som att promenera med små fjädrar. Läs mer »

Tankade energi inför Amerikaresa.

Hejsan.

Jag är hemma igen efter att ha varit en sväng i New York. Dit reste jag nästan enbart för att få träffa min så hett efterlängtade dotter.

Ett litet blogginlägg från New York blir det kanske någon gång framöver, vi får se…

Det jag nu tänker skriva om, är den underbara morgonen som jag fick avnjuta vid Knäbäckshusen. Det var strax innan jag skulle packa min resväska och lämna Österlen bakom mig för ett tag.

Vattenytan var alldeles stilla och det rådde liksom ett särskilt lugn över havet den här tidiga morgonen i början av december.

Tårarna brände under mina ögonlock, som så ofta den sista tiden. Klumpen i halsen kändes en aningens mindre när jag girigt tog djupa andetag av den svala havsluften.

En stund här vid havet hjälper alltid till att stärka min själ.

Att få se solen gå upp i horisonten inger hopp.

Längtansfullt tänkte jag på min dotter som jag bara träffat under någon vecka runt midsommar tidigare i år. Landet Amerika lockade mig egentligen inte. Men för hennes skull hade jag satt mig på en rymdraket till månen om det hade behövts.

På en av Österlens bästa platser tankade jag mig full av energi. Energi som skulle hålla för den dunkande pulsen i staden som aldrig sover.

Dagens citat:

De sa; du vet inte vad du har förrän du förlorat det. Sanningen är, du vet exakt vad du har – du tror bara att du aldrig kommer att förlora det.

En stor kram från mig.

Annika

Tankade energi inför Amerikaresa. Läs mer »

Ett litet avbrott.

Hejsan.

Så många morgnar.

Så många soluppgångar det har blivit under åren. Över hela Österlen.

Det var så väldigt länge sedan som jag hade semester på riktigt. Så länge sedan jag hade en lite längre sammanhängande ledighet, mer än någon ynka dag. Det är dags nu och det känns verkligen som jag behöver det just nu.

Jag ska ut och resa och det ska bli så spännande. Jag och bloggen får en skön återhämtning i någon vecka.

Bloggen får vila, men för er som vill hänga med mig så finns jag på Instagram. Jag ska försöka att uppdatera lite på instastory (den där lilla runda ”pluppen” längst upp på sidan) med bilder och filmer så får ni se vart resan bär.

Ni som vill, är såklart välkomna att hänga med mig där.

Vill ni följa mig, så hittar ni Gylleboannikas instagram HÄR

Annars ses vi kanske här igen strax före jul, och då har vi förhoppningsvis fått vinter på Österlen.

Var rädda om er i julstöket.

Dagens citat:

Ibland kan allt kännas upp och ner. Men det ger dig ett ypperligt tillfälle att se livet från ett annat håll.

Ha det riktigt bra och vill ni, så ses vi igen.

Kram Annika

Ett litet avbrott. Läs mer »

Småhundar och barnbarn.

Hejsan.

Jag njuter varje dag, som vanligt. Jag njuter av naturen vi har inpå knuten här i Gyllebo.

Jag känner mig även lyckligt lottad som har småhundarna och ett ljuvligt litet barnbarn i min närhet.

Såklart fortsätter vi att utforska skog och mark, jag och mina små pomme-hundar. Även om de inte är riktigt lika förtjusta i regn och rusk som Johnny var, så hänger de tappert med på det mesta.

Och såklart har det blivit lussebullsbak här hemma i Gyllebo, nu när vi sparkat igång adventstiden. Dubbel sats som alltid!

Dagens citat:

Vi kan inte göra storverk bara små gärningar med stor kärlek.

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

 

Småhundar och barnbarn. Läs mer »

Mitt November 2019

Hej.

November bjöd på den gråaste av färgskalor här på Österlen. Den solfattigaste november i mannaminne sas det. För mig blev det en hissnande åktur av livets alla känslor. En karusellfärd från gladades glädje, innerligaste lycka till dystert mörker och djupaste sorg.

Att säga farväl till Johnny var något av det absolut svåraste jag gjort i mitt liv. Han var en kompis som stod mitt hjärta lite närmre än alla andra fina hundar som passerat i mitt liv. Han kom att bli allting för mig. Min arbetskompis, mitt fritidsintresse, min stridskamrat, min trognaste vän, mitt allt. Av alla levande varelser har han varit den som jag spenderat mest tid tillsammans med under de gångna tio åren. Så kanske är det inte så konstigt att jag just nu mest känner mig tilltufsad och vingklippt och har lite svårt att hitta tillbaka till mitt vanliga glada jag.

Tacksamt har jag tagit emot den lycka det är att välkomna sitt första barnbarn. En innerlig glädje som lyser upp precis allting. Underbara lille Scott!!

Löptränat i allt det gråa har jag såklart gjort och jag kan summera 64 kilometer för den gångna månaden.

Nu hälsar jag december välkommen.

Dagens citat:

Du är borta men vi lever tusen liv tillsammans inuti mitt huvud.

Ha det fint och kram från mig.

Annika

 

 

 

Mitt November 2019 Läs mer »

Rulla till toppen