Allmänt

En tid då allting skulle matcha.

Hejsan
Idag tänkte jag ta er med till den tid i mitt liv då allting skulle matcha.
Alltså, till det ljuva 90-talet.
I mitt hem gick jag loss med målarfärg och svamp. Jag minns att jag svampmålade precis allting. I samma kulör. Allting blev blått. Det där kan jag då och då bli påmind om än idag, och nu i efterhand inser jag ju hur galet fult det egentligen var.
En annan sak som jag tyckte var väldigt viktigt, var att mina älskade döttrar var fint klädde och dessutom matchade varandra. I likadana kläder.
Stackars barn!!
Ni kan ju själv tänka er hur kul det var att vara likadant klädd som sin lillsyster …. Stackars Andréa.
Men jag minns aldrig att hon någonsin klagade över det där med kläderna.
Hon var en mycket ömsint storasyster, som alltid tog småsyskonen i försvar. Det fanns egentligen bara en enda person i hela världen som fick göra elaka saker och retas med hennes systrar – och det var hon själv!
Lilla Amanda däremot var nog mäkta stolt över att få vara likadant klädd som sin äldre syster.
Om jag inte hittade precis samma klänning, så fick det duga med något snarlikt plagg i samma tyg – för matcha det skulle det.
Min mamma Ingrid var också med på noterna när det gällde matchande av systrarna.
Som mormor stickade hon mängder av koftor och tröjor. Alltid likadana fast i olika storlekar.
På den här tiden sydde jag också egna kläder åt mina älskade töser. Mjuka dressar var en baggis att knåpa ihop på symaskinen. Och såklart alltid i samma tyg. För matcha det skulle det.
Så föddes dotter nummer tre, och då skulle såklart även hon ingå i den stora matchningen.
Men det räckte inte riktigt, för nu skulle även jag själv matcha ihop med ungarna.
Färgen var röd, och som pricken över i:et hade jag ju lyckats få en ansenliga samling röda finnar på hakan. Matchande och fint.
Den där stackars dotter nummer tre, Emmy, kom inte bara att ingå i den stora matchningshysterin. Hon skulle ju även ärva alla kläderna efter sina äldre systrar.
Tänk er själva att när man växt ifrån sin röda sommarjacka, så finns det ytterligare två exakt likadan i två större storlekar. Stackars Emmy hon fick bära en exakt likadan röd sommarjacka i säkert åtta år …
Inte konstigt att Emmy kunde bli rejält sur och vresig ibland.
Vem hade inte blivit det, med en röd sommarjacka genom precis hela sin barndom.
Ja hörni, att vara mamma är inte lätt. Det spelar ingen roll hur bra man än försöker vara, för man kommer ändå alltid att få äta upp saker som man gjort knasigt. Men om det här är mitt stora missöde som mamma, så må det vara hänt.
För mig har titeln Mamma alltid varit den mest ärofyllda jag någonsin haft.
 Dagens citat:
En mamma är inte en person att stödja sig mot,
utan en person som gör det överflödigt att
stödja sig över huvudtaget.
Tillbaka till nutid, och nu ska jag se till att matcha ihop mig med mina hundar.
.. men några ord på vägen till dagens unga mammor vill jag kanske ge…
Ta vara på småbarnstiden. Allting måste inte vara perfekt. Städa mindre, busa mer. Ät köbekagor – hembakat hinner ni gör när ungarna är stora. Stäng av era mobiler och skriv upp allt underbart barnen säger när de är små. Ta vara på tiden – för den får ni aldrig mer tillbaka.
Ha en fin dag.
Kram Annika

En tid då allting skulle matcha. Läs mer »

En maskrosfuling.

Hej hej
Jag tänkte bara kika in som vanligt här med min triss i bilder.
Tänk så olika man kan tycka om saker och ting.
Som till exempel maskrosor.
Då på försommaren när hela världen invaderas av dessa gula blommor, då känner jag mig inte så attraherad av dem. Inte heller när de övergår från gula blommor till fröställning är de särskilt roliga. I alla fall inte de som växer i min gräsmatta.
Men nu, mitt i vintern, när jag ser en bild från mitt arkiv, då kan jag nästan längta ihjäl mig efter att plocka en sådan där fröboll, att  fylla mina lungor och bara blåsa maskrosfrön överallt. Se hur fröna sprider sig för vinden och så finurligt snurrar och borrar sitt lilla frö ner i jorden när de landar.
Så längtar jag efter alla härliga insekter och småkryp som kommer på sommaren.
Sländorna och alla de andra spännande småkrypen. Till och med flugorna längtar jag lite efter nu.
 Kvällens citat:
Jag frågar inte efter meningen
med fågelsången och soluppgången
en disig morgon.
Det bara finns där och det är vackert.
Ha en fin kväll, och kanske lägger ni märke till att solen är uppe lite, lite längre än för en månad sedan.
Snart kan man tassa ut och lukta på blommorna igen.
Kram Annika

En maskrosfuling. Läs mer »

Himmel och pannkaksrulle

Hej och gomorron
Vi har haft lite mer vinter ett tag här hos oss nu. En morgon var det så himla vackert på himlen. Då beslöt jag mig för att låta sjön och skogen vara i fred och valde istället att vandra ut vid de mysiga kohagarna vid Slottsvägen. Där är det mer öppet fält och jag kunde njuta av den vackra soluppgången lite bättre.
I dessa hagar brukar det bli översvämningar på höst och vår, och nu var de täckta med ett vackert lager is. Jag fick nästan lust att genast springa hem efter mina skridskor.
Som liten tös åkte jag ofta skridskor på just sådana här översvämmade betesmarker. Då drömde jag om att bli en isprinsessa och jag var övertygad om att jag hade stor talang för just det.
Fast när jag nu i vuxen ålder snörar på mig ett par skridskor så har den där övertygelsen suddats ut en liten smula. Jag minns inte alls att jag fick så ont i vader och fötter,  då när jag var 10 år … men det handlar nog bara om lite övning.
När mina töser var små så fanns det en maträtt som jag ofta gjorde då och det var köttfärsfylld pannkaksrulle.
Jag tyckte att det var så himla praktiskt eftersom jag kunde förbereda den och sedan bara gratinera i ugnen innan det var dags att äta.
För några dagar sedan lagade jag den åt mig och Stefan. Med en god grönsallad till blev det en härligt god kvällsmat.
Då för länge sedan drack vi ofta av det billiga vinet Black Tower, och såklart passade jag på att öppna mig en pytteliten flaska av just det.
Stefan som ju inte alls dricker alkohol, passade på att ta husets sista flaska ingefärsdryck från Kiviks Musteri. Lite extra lyx, en vanlig vardag, bara för att man är sugen.
Som alltid när jag lagar mat ligger hundarna troget på sina platser runt om i köket.
Johnny älskar sin plats vid kaminen. Därifrån har han full koll på mig och allt det goda, samtidigt som han ser ifall någon smula skulle falla ner till golvet, vilket nästan aldrig händer. Men Johnny slutar aldrig hoppas.
Vill någon göra sig en pannkaksrulle, så kommer receptet här:
125 g smör
2½ dl vetemjöl
3 dl mjölk
4 ägg
Värm smör, mjöl och mjölk i en kastrull. Rör som tusan hela tiden tills det bildas en klump som släpper kastrullen. Ta bort kastrullen från värmen. Vispa i ett ägg i taget med elvisp. Bred ut smeten på en plåt med bakplåtspapper. Grädda i ugnen på 200 grader i 20 minuter. Stjälp upp på ett bakplåtspapper.
Sedan gör man en köttfärsfyllning. Jag gjorde min fyllning på fläskfärs, gul lök, färska champinjoner, chilisås, creme fraich, kryddor … Men man kan göra sin egen favoritköttfärsfyllning såklart.
Så fyller man pannkakan med köttfärsen, rullar ihop och strör över en god ost. Sedan gratinerar man rullen i ugnen i 10 minuter.
En helt ok  nostalgimiddag!
Dagens citat:
OM
Om inte fanns
fanns du då?
För OM du inte fanns
så fanns inte om
Tänk inte om,  tänk om!
Ha en riktigt härlig dag.
Kram Annika

Himmel och pannkaksrulle Läs mer »

En vintersöndag i januari.

Gokväll.
Så slog vintern till här hos oss på Österlen.
Fast fördelningen på snön blev inte riktigt som den brukar.
Simrishamn och dess omnejd, som normalt brukar stå utan snö, fick den här helgen föräras av ett tjockt täcka av vitt fluff. Brösarp och de norra delarna fick snopet stå utan den här gången.
Man vet liksom aldrig riktigt med vintern här på Österlen, och det är så fantastiskt.
Men vi i Gyllebo tassade ju som sagt upp till ett sagolandskap. Och jag – jag har ju både julgran och julstjärnor kvar på sina ställen … för ser det ut som jul, så kan det gott få vara kvar tycker jag.
Trots att jag varit ute och rumlat precis hela natten, och missat hela min välbehövliga skönhetssömn, så var jag pigg och åkte gladeligen iväg på ett helt annat sorts party den här dagen. Jag undviker ju oftast reklam här på bloggen … men jag kan säga så mycket som att det handlade om plastburkar…
En massa människor kröp ut ur sina hus och stugor för att njuta av all den härliga snön.
Rörums alla backar var fulla av glada pulkaåkare, och det såg så härlig ut. Jag hoppas att varenda unga fick chansen till lite härlig vinteraktivitet den här söndagen.
I Vitemölla avtog vinterkänslan, och på stranden låg bara lite vitt puder.
Nej, den här dagen gjorde den lilla byn Vitemölla inte riktigt själ för sitt namn. Den här dagen hade namnet ”Gråmölla, passat bättre.
På kvällen när jag kom hem ifrån mitt party med en massa underbart glada tjejer så avslutade jag dagen med min käre make.
Halvnakna tassade vi ut på den uppskottade gången i trädgården och kröp ner i det varma, sköna spabadet. Asså, det är en lisa för både kropp och själ!
Efteråt somnade jag som en prinsessa och tog igen all sömn som gått förlorad.
Livet är allt bra skönt ändå.
Dagens citat:
Det finns en bra väg till glädje…
… att sluta bekymra sig över det
man inte kan påverka.
Ha en fin kväll och tack alla ni som hälsat på här inne på min blogg idag.
Kram Annika

En vintersöndag i januari. Läs mer »

En herre att lite på och pågakalas.

Hejsan.
En herre man alltid kan lita på och som aldrig gör mig besviken, det är den vackert röda domherren.
För ett par dagar sedan fick jag syn på honom vid mitt fågelbord. Han brukar vara ganska skygg och han visar sig väldigt sällan.
Men, när man väl får syn på honom så kan man alltid känna sig säker på att vintern är i antågande.
Den här gången hade han rätt – igen.
Då när jag fick syn på honom så skyndade jag mig såklart in efter min kamera.
Det blev ingen mästarbild, men jag fick i alla fall ett litet foto på honom där han satt lite halvgömd i skydd av fågelbordet. Den vackraste fågeln jag vet.
Jag har varit på en sådan där rejäl grabbfest som håller på nästintill hela natten och som man får kramp i hela magen av alla skratt. En sådan herrfest som kanske inte alla kvinnor får äran av att vara med på …
Mer bör och ska nog inte skrivas, men jag vill passa på att tacka kvällens värd för en härlig fest .
Tack från mig!
Det var vid halv fem på morgonen, när vi körde hem från festen, som vintern slog till.
Över hela Österlen snöade det ymnigt och det kändes som att köra i ett sagolandskap.
Efter bara två timmars sömn var jag såklart tvungen att skutta ur sängen för att njuta av den underbara vintern som kommit under natten.
Allting ser så vackert ut när det ligger inbäddat i vitt fluff. Fast det förstås, vårt vita staket ser ju en aningens tråkigt ut med den gröna ton som börjat framträda alltmer tydligt det senaste året.
Nåväl, det finns en utomordentligt produkt som heter ”Grönfri”. Det får bli en omgång med den, och sedan lite ny vit färg. Det får bli ett av vårens projekt.
Dagens citat:
Ett föredöme är bättre än tusen argument.
Idag känner jag mig något, lite trött och sliten. Åldern tar ut sin rätt, och jag känner att jag inte är tjugo år längre.
Men en rolig fest blir man aldrig för gammal för.
Ha en fin dag.
Kram Annika

En herre att lite på och pågakalas. Läs mer »

Kryss i taket.

När jag satt som bäst, försjunken i mina dagdrömmar med näsan i mitt bildarkiv, så kom ett medelande på min telefon …
Det var när jag satt och drömde mig bort till härliga blomsterängar, fyllda med vilda sommarblommor och en vårsol som strålade.
Jag fantiserade om att springa barfota och skutta från tuva till tuva, när det där plinget i mobilen kom …
Jag väcktes upp från mina drömmer av ett meddelande från min älskade dotter Emmy. Hon skrev att hennes julklapp äntligen kommit fram. Julklappen jag skickat strax före jul hade ”hör och häpnad” hittat ända ut på vischan, långt där ute på den Australiensiska landsbyggden.
Kort därefter plingade min telefon igen. Det var dottern Andréa i Canada som precis mottagit sin julklapp.
Såklart en likadan, fin t-shirt fick hon.
Glad och tacksam att mina enkla små presenter kommit fram försjönk jag i mina vårbilder igen.
Åhhh … liljekonvaljer ….
Kram på er
Annika

Kryss i taket. Läs mer »

Katten Judith och småfåglarna.

Hejsan.
Jag hoppas att ni har en mysig söndagmorgon, med eller utan frukost på sängen.
Här på bloggen handlar det lite då och då om husets djur. En stackare som sällan kommer på tal, är Judith.
Varken på bild eller i text blir hon särskilt ofta omnämnd.
Lilla, fina Judith …
Anledningen är att hon vill nästan alltid vara utomhus. Trots att hon har fri tillgång till hela huset, närhelst hon så önskar, så vill hon bara vara ute.
Hon är en väldigt speciell katt.
När man ser och hör henne så kan man tro att hon är extremt sur och arg …. och det är hon nog också!
Hur mycket Judith än fräser och spottar när jag tar upp henne, så vet jag att hon aldrig skulle ta ut sina klor, riva mig eller bita mig. Vi har ett speciellt band – hon och jag.
Judith var ca 10 dagar gammal när jag kom att bli hennes mamma. (Ett litet inlägg finns här.)
Innan vi hade Judith här i huset, så var vår trädgård alltid överfylld med mullvadshögar. Lika tråkigt varenda vår, att se de där jordhögarna.
Men så kom Judith och hennes första sommar som vuxen la hon inte mindre än sex döda mullvader vid ytterdörren. Sedan dess har vi varit förskonade och haft en fin gräsmatta
Men i år har en liten rackare hittat tillbaka till ett hörn av min trädgård. Kanske har Judith tröttnat på att jaga mullvadar nu?
Anledningen till Judiths dålig humör är nog mest våra småhundar. Judith älskar hunden Johnny, men är inte särskilt förtjust i de andra två. Inte heller drar hon och Felix särskilt jämnt.
Något jag aldrig sett är att Judith tagit någon av våra småfåglar. Det är jag såklart glad för.
Jag älskar ju de där små fåglarna som kommer till mitt fågelbord. Jag är noga med att det finns buskar och snår i anslutning till fåglarnas matställe, så de har chans att rädda sig ifrån både katt och hök.
En liten fågel som jag tycker särskilt mycket om är den lilla rödhaken.
Det är som om den är lite kavatare och vågligare än alla de andra. Jag minns att just rödhaken var en av min mammas favoritfåglar, och såklart tycker jag om den av den anledningen också.
Pilfinkar har vi gott om. Det är den lilla gråbruna fågel som många så felaktigt kallar för gråsparv.
En lite oansenlig fågel som är väldigt vacker om man verkligen tittar efter.
Dagens citat:
Arbeta för en dröm
istället för beröm.
Försök att skapa uttryck
och inte bara ge intryck.
Sträva efter att vara
saknad i din frånvaro
hellre än att bli
märkt i din närvaro.
Jag önskar alla en skön söndag.
Kram Annika

Katten Judith och småfåglarna. Läs mer »

Triss i sippor och en plats för Trump..

Hej hej
Jag tänkte bara kika in här på bloggen med en triss i foto från mitt arkiv.
Eftersom jag älskar vitsippor och längtar så väldigt mycket efter den tiden nu, så får det bli tre bilder på de vita små sipporna.
Här på min blogg undviker jag att skriva om politik och religion. Det där är ämnen som tar så mycket energi.  Särskilt när åsikterna går i sär och det dryftas på nätet och social medier. Sånt bör man prata om ansikte mot ansikte tycker jag.
Såklart är det ämnen som vi i familjen pratar om då och då. Vi har inte alltid samma åsikter om saker och ting, men vi kan prata och ta del av varandras olika syn och kan istället kanske lära oss och se saker från ett annat håll. Som alltid finns en stor portion humor när vi dryftar viktigheter.
Ofta skämtar vi med varandra om det mesta.
En grabb som varit på tapeten det senaste året är en kille som heter Trump. Jag är inte särskilt förtjust i honom ska jag medge, även om jag aldrig träffat honom. Lite då och då har jag gjort små roliga filmsnuttar som jag skickat till mina döttrar om just denne man.
En dag hade någon smugit in en ny fin dassrulle på vår toalett.
Den tackar jag ödmjukast för.
Dagens citat:
Laughter is America´s most importent
export,
// Walt Disney
Ha en fin kväll.
Kram Annika

Triss i sippor och en plats för Trump.. Läs mer »

Guldkant på vardagen

Hejsan.
Så här mitt i januari kan man välja på att deppa ihop fullständigt av gråväder, trötthet och pessimism … eller så kan man passa på att sätta guldkant på vardagen. Valet är bara mitt eget.
Jag väljer att förgylla så mycket det bara går. Jag frossar i växter och blommor lite extra under den här mörka tiden, för att få må bra …
… eller ja … så säger jag i alla fall till min käre make. För sanningen är ju att jag ständigt och jämt under precis hela året, har ursäkter för att investera i växter och blomster.
Någon måste ju köpa av de där tulpanerna, som står så lockande i sina överfulla plasthinkar i de flesta affärerna nu vid den här tiden på året. Man kan liksom inte motstå.
Mest gillar jag de färgglada tulpanerna i regnbågens alla färger. Allt från pastellfärger till klara rena färger. Och så älskar jag de vita … Jag älskar ju faktiskt precis alla tulpaner, oavsett färg.
Något annat som jag gärna köper vid den här tiden på året, det är vårlökar.
Asså, hur ljuvligt är det inte att ha en härlig kruka på köksbänken med pärlhyacinter, krokus och narcisser.
Det där att köpa lökar känns lite som ett bra köp, tycker jag. När lökarna blommat klart där på min köksbänk så sparar jag dem ute i orangeriet för att sedan sticka ner dem i rabatten till våren. Där kan de sedan blomma på för glatta livet, år efter år.
Att frossa i vårlökar nu i januari är ju nästan en riktigt bra affär när jag tänker efter. Det är ju nästan som en lönande pengainvestering.
Så känns det så mycket lättare att stå där i köket och röra i grytorna och gör långkok, när man har något vackert att vila ögonen på …
Ett bra sätt att förgylla den här mörka tiden på, är att plocka fram lite barnasinne och busa till saker en smula.
Tre personer som alltid har bus på gång är mina tre döttrar. När jag har tråkigt, eller behöver piggas upp så brukar jag skicka iväg en liten film till någon av dem och vips får jag en rolig kommentar tillbaka. Oavsett var i världen de är så kan de konsten att alltid pigga upp sin mamma.
Summering:
För att sätta guldkant på tillvaron:
1. plocka fram ert barnasinne.
2. köp massor av blommor.
Dagens citat:
Människor vi upplever som
väldigt positiva har också negativa
tankar.
De har bara valt att inte låta
dem kontrollera deras liv.
Ha en fin dag idag, gör något glyttigt (=barnsligt)
och köp en blomma till någon ni tycker om.
Kram på er
Annika

Guldkant på vardagen Läs mer »

Fredagkväll – då mås det bra.

Gokväll.
Jag vill bara kika in och önska er en skön kväll med mycket fredagsmys.
Med tre foto från mitt bildarkiv hoppas jag att det ”mås bra”!
Kvällens citat:
Det finns två sätt att sprida ljus:
att vara ljuset eller spegeln som
reflekterar det.
Mys för allt vad ni är värda.
Kram Annika

Fredagkväll – då mås det bra. Läs mer »

Rulla till toppen