Österlen

Hejsan.

Så är vi mitt inne i den skånska marknadsveckan. Den där veckan som är lite som inkörsporten till sensommartiden här på Österlen. Den tiden jag alltid älskat så mycket ända sedan jag var barn.

Just Kiviks marknad har väl aldrig någonsin förr varit så hett omdebatterat som i just år. Istället för parkeringsavgift beslöt man sig nämligen för att ta inträdesavgift, vilket skapade heta känslor, meningsutbyte och hat hos väldigt många människor.

I söndags gick jag och Stefan en sväng på den ganska folktomma marknaden. Nog var det lite sorgligt att se hur lite knallar och folk där var, jämfört mot som då vi var unga och marknaden var sommarens stora  höjdpunkt.

Till och med den årliga älgkebaben var en aning torrare och lite mer smaklös det här året.

Efter ett varv över marknadsplatsen så tog vi en paus vid bilen. En kopp kaffe och en munk smakar alltid precis lika gott oavsett hur marknaden är.

Även om marknaden inte alls var sig lik i år så hoppas jag att det även i fortsättningen kommer att få fortsätta att vara en marknad här. Det vore väldigt tråkigt om Kiviks marknads 400 års jubileum kommer att bli historiens sista och det här året är det som tar den gamla traditionen ner i graven. Den som lever får se.

För Kiviks marknad har något som ingen annan marknad har… den finaste utsikten att njuta av!!

Tiderna förändras och det är inte mer med det. Vi kan bara surfa med och njuta av det som faktiskt är bra och trevligt. Som att glassbilen numera hittar ut till Dodevägen. Bara en sådan sak, alltså!!

Dagens citat:

Utrotningshotade människor: de som hälsar eller ler mot andra på gatan även utan att de känner varandra. Bara av vänlighet.

Vi borde alla ha lite närmre till våra leende, istället för att sitta bakom våra skärmar och sprida hat, missbelåtenhet och negativa saker.

Kram Annika