Österlen

En regnig premiär hos Mandelmanns.

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Äntligen har de slagit upp portarna för årets trädgårdssäsong.
Familjen Mandelmann på Djupadahl.
Premiärdagen var en regnig och lerig dag. Ändå var det en hel del människor som den här dagen trotsade vädrets makter och gjorde årets första besök där.
Jag och Stefan var två av dem, och jag köpte ”stammiskort” nummer 1 för det här året.
 
 
Där är så härligt och vackert där på Djupadahl. Det kvittar egentligen vilken sorts väder det är.
Ankorna såg ut att njuta av det ljumma regnet som föll, och alla blommor och grönsaker tvättades rena och fräscha från allt sommardamm av vår herre. Praktiskt och precis som det ska.
 
Maken min har alltid lite svårt för att tänka ut vad han behöver ha för kläder när vi gör våra utflykter tycker jag.
-ta din regnjacka , hojtade jag innan vi for ….
Ja, jag tänkte ju inte på att säga vilka skor han skulle ta på sig, så han fick försiktigt tassa runt där i leran i sina fina sandaler och tjocka tubsockor som sög åt sig lervällingen som ett läskpapper.
Lite surmulen var han allt över sitt misstag.
 
Själv hade jag mina röda gummistövlar på mig och var glad som en speleman. Jag bara älskade att ströva runt där, vädret till trots.
Jag tänkte på alla underbara insekter, grodor och annat som med all säkerhet lär trivas ypperligt i deras fantastiska trädgård.
 …. åhhh jag önskade att jag fått smyga runt där vid dammen en sen sommarkväll, med macroobjektivet på kameran …
 
En del kvinnor blir som fjolliga av att se Ernst Kirchsteiger på TV. Det blir inte jag.
Jag tittar mycket hellre på Gustav Mandelmann. Han är en så mysig person tycker jag. Och så klart hans hustru Marie. Underbara båda två.
Den här dagen såg jag Gustav stå där utanför sitt hus i hällregnet. Med världens största leende Precis hela tiden!
 
Där på Djupadahl kan man äta lunch och fika. Det tänker jag göra i sommar.
Mmm …. det såg så gott ut. Fast den här dagen hade jag egen mat planerad, och den var inte så dum den heller!
Så vi tackade för oss och lämnade gården Djupadahl för denna gången.
Men vi ses snart igen!
 
Dagens citat blir av Gustav Mandelmann själv.
Bilden är min egen, men orden är lånade från hans instagramkonto.
 
Jag tror att han gillar vilda sommarblommor precis som jag gör….
 
För att komma till Mandelmanns hemsida kan ni klicka här.
 
Jag hoppas ni får en riktigt härlig dag, och om ni också vill åka hit till Djupadahl, tänk på att man numera måste boka sitt besök.
 
Kram på er.
Annika
 
 
Dela gärna
     

En regnig premiär hos Mandelmanns. Läs mer »

”Utmuad” av Mandelmannens fjällkor

Lämna en kommentar / Djurliv, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej på er.
En kväll nu i midsommartid åkte jag och Stefan ensamma ut till Forsemölla.
Det var en kväll då alla förmodligen som bäst höll på med en massa midsommarstök.
Jag kände att jag bara behövde lugnet och tystnaden. Jag behövde höra vad min egen hjärna tänkte.
Vad rösten inom mig sa.
 
Det är galet vackert där vid Forsemölla. Rena paradiset.
Kvällen var ljummen och alldeles vindstilla. Inte en endaste vindpust.
 
På samma gång som jag så gärna vill uppmana varenda kotte om att åka ut hit, så vill jag bevara platsen hemlig och bara för mig själv.
Såklart är den långt ifrån hemlig och såklart ska människor åka hit. Fast helst bara några få i taget, så man inte stör platsens egen själ. Tystnaden och dess skönhet.
 
 
Överallt växte vilda blommor. Vilda sommarblommor.
Vild kaprifol, blåklockor och vilda rosor.
 
Att tassa runt där vid det magnifika vattenfallet,  att fånga ögonblicket med min kamera och stoppa tårna i det kalla vattnet. Att få känna den kalla strömmen mot min hud. Det är sådana ögonblick som är de bästa och största i livet tycker jag.
 
 

Jag smög sakta ner för den smala stentrappan, medan Stefan stannade kvar uppe i backen.

 
Jag ville så gärna smyga in i Mandelmannens fårahage och fotografera de små, blåa fjärilar jag brukar se där. Men just den här kvällen var hans fjällkor på ett surmulet och vresigt humör. Med stora kliv och ett ilsket råmande kom det mot oss med sina bjällror argsint svingande runt halsarna. Nej, arga kor som tycks vara i fel sinnesstämning är inget jag vill utmana.
Vi hälsade lite, innan vi var och en vände åter på vars ett håll.
 
(En beige,  vacker fjäril fångade jag för ett par år sedan – då korna var mer vänligt sinnade. Den kan man hitta här)
 
Istället för då vackra blå fjärilarna fick jag ta vackra bilder på min make.
En liten nyfiken kalv som var på bättre humör kikade nyfiket på från en annan hage vid vattenfallet.
 
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Gör mer sånt som får dig att glömma
bort att pilla på din smartphone.
 
 
Jag älskar detta citatet. Gör det ibland hörrni.
Lägg undan telefonen. Låt bli att ta den med. Lämna den bara hemma.
Man måste inte vara anträffbar precis hela tiden.
Glöm det där om att man måste kunna ringa ifall det händer något … våga leva lite farligt …
Det är såååå befriande.
 
 
Kram på er.
Annika
 
 
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

”Utmuad” av Mandelmannens fjällkor Läs mer »

Tillsammans gick vi mot ALS

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hej och gomorron.
Ännu är jag alldeles varm i hjärtat.
I går samlades vi för ett engagemang – GÅ MOT ALS – en insamling till stöd för ALS forskningen.
Det var första gången detta anordnades  i Simrishamn.
Det var min underbara kusin Camilla som tagit initiativet till det hela. Till sin hjälp hade hon sin familj och sina syskon.
 
När vi anlände till Simrishamn var himlen hotfullt mörkblå. Stora, kalla regndroppar föll tungt på oss där vi samlades på planen bakom Röken.
 
 

 
Ja, vädret såg lika hotfullt och hemskt ut som självaste ”fucking-als” …
… men så kom Camilla!! Och med henne kom solen.
Det var som om hon hade solskenet med sig, precis som hon alltid har. Fina, underbara Camilla.
 
 
Såklart var hunden Isa med.
Glad och uppspelt dagen till ära.
 
Camillas syster, Lena, hälsade alla hjärtligt välkomna, och informerade lite om engagemanget.
Jag själv hade fått äran att ta täten på vår vandring och visa vägen på rundan.
Den uppgiften klarade jag väl med hedern i behåll.
 
 
Det var en nätt liten runda på drygt en kilometer. Allt för att så många som möjligt skulle kunna vara med och gå.
Det var så många underbara människor som deltog och det kändes som om de allihopa spred en sådan enorm glädje och kärlek den här fina söndagen.
 
 
Efter vandringen samlades vi alla igen på planen framför fiskestugan.
Vår gemensamma kusin Richard, som är neurolog, höll ett kort informationstal om ALS forskningen.
 
Sedan var det fritt fram för picknick i gröngräset.
 
 
 
Jag är så stolt över min underbart fina släkt, som den här dagen ställde upp för Camilla och för ALS forskningen. Att vi allihopa tillsammans kom för att visa vårt stöd, tillsammans med Camilla och hennes familj. 
Jag är såklart väldigt glad över att det kom så mycket människor överhuvudtaget den här dagen
 
I skrivande stund vet jag inte hur mycket pengar som kommit in på insamlingen, men jag hoppas och tror att det blivit en rejäl slant till förmån för ALS forskningen och då särskilt för region Simrishamn.
 
Tack alla som var med.
 
Kram Annika
 
 
 
Dela gärna
     

Tillsammans gick vi mot ALS Läs mer »

Karl Fredrik på Eklaholm.

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Gomorron
Vi hade ett litet ärende i Ystad, jag och Stefan.
Det var en sådan där ljuvlig dag med en sol som strålade och en himmel som var klarblå.
Egentligen vill jag inte sitta i en bil och konka när vädret lockar och pockar och bara vill dra mig ut i naturen eller i min trädgård. Men ibland måste man och då gör man något trevligt av det istället tänkte jag.
 
Stefan var trött och svag efter sin sjukhusvistelse, så vi tog det i sakta mak.
Ja, så hade han fått för sig att sluta snusa efter nästan 50 år, så det var ingen rolig ”gube” att ha att göra med kan jag väl erkänna.
-Nej, han var visst inte sur, fräste han irriterat ….
Vid jaktpaviljongen stannade vi till och köpte oss vars en svalkande glass. Glass är rena hälsokuren. Det hjälper mot allt. Surhet och snusabstinens också.
 
Vi tog vägen över Löderup hem och hos Karl Fredrik på Eklaholm gjorde vi ytterligare ett stopp för att sträckte på benen.
En intressant blomster- och inredningsbutik, där vi strosade en stund. Lite dyra priser hann jag notera vid vårt hastiga besök. Men spännande ting och en huskatt med en råtta skapade extra spänning åt vårt besök ….
 
Tillbaka i Gyllebo njöt vi av lugnet i vår egen lilla oas. Stefan intog sin roll som poolman. Sedan började han som tur var att snusa igen!
Jag smög runt med kameran och förevigade mina blomster.
Man kan aldrig få för mycket blommor.
 
Dagens kloka ord:
 
Bli aldrig så upptagen med
att skapa ett liv att du
glömmer bort att leva.
 
Här och nu!
Kram på er
Annika
 
 
Dela gärna
     

Karl Fredrik på Eklaholm. Läs mer »

Lilla Vik och mina hjälpsamma döttrar

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Jag är så lyckligt lottad.
Även om min äkta hälft nu fått tillbringa sin tid i en sjukhussal på lasarettet, och vi inte kunnat träffas så ofta, så har jag inte för en sekund känt mig ensam eller bortglömd.
En dag lunchade jag med vår underbare vän, Mårten, på Lilla Vik. Efteråt fick jag en personlig guidad tur i omgivningen.
Trots att jag aldrig varit på någon golfbana förut, så fattar jag att det här måste räknas som en av Sveriges vackraste golfanläggningar. Bedårande, eller hur?
 
Vår vän Mårten är en ”tusenkonstnär”. Han kan nästan allt, tycker jag.  Spela golf har han nu lärt sig.
Bygga, kakla och snickra, det är lärdomar han har fått genom modersmjölken, som det ju blir när man föds i en byggmästarfamilj. Han har varit min största läromästare när det gäller fotografering. Allt jag kan, har han lärt mig både genom positiv och negativ kritik. Han är undersköterska och den härligaste medmänniska man kan tänka sig.
Och han är en av mina och Stefans goa vänner.
Just nu håller han på med att odla de mest underbara sallader man kan tänka sig. Goda är de såklart, men också vackra att titta på.
Tack Mårten för ditt stora varma hjärta ♥
 
 
 

 
 
En kväll i veckan, när var jag tröttare än vanligt damp töserna bara ner här.
Som om mina döttrar hade små radar inopererade i sina hjärnor, stod de plötsligt här i köket hos mig. Vi hjälptes åt att kocka ihop en middag åt oss alla.
Underbara ungar som plötsligt bara fanns där, när jag behövde dem.
Jag är så tacksam för deras stora omtänksamhet ♥
 
 
Vi tände lite levande ljus, och fick en härlig kväll tillsammans, jag och mina fina töser.
 
Naturligtvis kändes det tomt utan Stefan. Även om han blivit bättre för varje dag som gått, så är han och har varit allvarligt sjuk och det tar lite tid att krya på sig igen.
Han och jag passade på att chatta lite med dagens moderna teknik….
… fast jag måste ju säga …gonattpussar smakar inte lika bra genom telefonen …
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Det du har kan
alla andra há
men den du är,
kan ingen annan vá
 
Vi är alla unika. Du, jag och alla andra.
Visst är det spännande!! 
Jag tycker inte att man ska ha så mycket åsikter om hur andra borde vara eller vad andra människor borde göra. Se istället det intressanta i att stifta bekantskap med alla olika sorters människor och försök förstå deras tankar. Kanske får man själv nya tankar och insikter om saker och ting. Såklart kan det finnas de som har helt galna visioner … men tänk om det bara är i din egna hjärna det är galet ….
 
Ha en skön söndag.
Kram på er
Annika
 
 
 
 
 
Dela gärna
     

Lilla Vik och mina hjälpsamma döttrar Läs mer »

Tidig morgon vid havet.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , , , , / 2 minutes of reading
Hejsan kära Bloggen
Tidigt en morgon åkte jag med hundarna till havet.
Genast på morgonen innan alla andra vaknat.
 
 
Det var en regntung morgon med mörka, nästan svarta moln.
Lilla Lykke blev åksjuk och kräktes på sin handduk på den korta väg vi har till Knäbäck. Men väl framme, var illamåendet genast bortglömt.
 
Där vid Knäbäckshusen fyllde vi våra lungor med frisk havsluft och mådde alla så väldigt gott.
 
Att kunna välja att ströva ensam på en strand en tidig morgon, det är en frihet som är värt mer än alla saker i världen tycker jag.
Så ljuvligt, så mäktigt.
 
Vi strövade nästan ända bort till Stenshuvud, innan vi vände åter.
På himlen såg molnen mer och mer hotfulla ut.
 
 
På hemvägen mådde lilla Lykke illa igen, så jag fick stanna bilen för en stund.
Där vid mitt stopp växte så passande vilda lupiner vid vägkanten ….
 
Dagens citat:
 
Du har ingen skyldighet
att vara andra till lags
hela tiden.
Stanna upp och gör
det som är bäst för
dig också.
 
Ja, gör det idag hörrdu – något som verkligen är bäst för DIG.
Jag har en massa ”måbra-grejer” att ta till. Små enkla saker, oftast helt gratis.
Vi får väl se vad som väntar den här lördagen … 
Kram på er alla
 
Annika
 
 
 
Dela gärna
     

Tidig morgon vid havet. Läs mer »

En regnig söndag – precis som jag önskat mig.

Lämna en kommentar / Familj, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Så fick jag då mitt regn som jag önskat.
Nu vet jag inte om jag verkligen besitter så starka krafter att jag verkligen kan dansa mig till en regnig dag. Men regn fick vi, och det gjorde så gott.
Mina blommor i trädgården såg så lyckliga ut.
 
Såklart var jag tvungen att tassa ut i regnet med kameran i högsta hugg. För inte finns det något vackrare än våta, fräscha blommor.
 
 
Om man heter daggkåpa, då ska ens blada vara fulla av små underbara vattendroppar. Det hörs ju på namnet att det nästintill är en lag.
 
Min underbara lilla dotter har varit här och hållit mig sällskap när Stefan legat på sjukhus.
Stefans tillstånd är oförändrat och doktorerna är förtegna och allvarliga.
Såklart är jag rädd och orolig hur allt ska gå för min käraste, jag skulle ljuga om jag påstod något annat.
Men Stefan är inte hjälpt av att jag bara går runt och oroar mig, så jag och Emmy passade på med en liten utflykt …
 
Vi körde till Orelunds Gårdsbutik utanför Rörum. Där handlade vi en massa goda grönsaker till kvällens middag.
Nu är Emmy ingen vegetarian. Nej hon är bara en sådan person som inte äter kött, i alla fall inte just nu för tillfället.
Vi köpte en massa gott och sedan gjorde vi en härlig gratäng av alltihopa till kvällsmat.
Mums.
 
 
Senare på kvällen hittade Emmy en flaska bubbel i skafferiet, så då tyckte vi båda att vi gjort oss förtjänt av ett glas.
 
Dagens citat.
Familjen är det viktigaste i världen.
 
Ta vara på tiden och njut av dina närmaste. Inget arbete i världen är viktigare.
Jag önskar alla en skön dag.
Kram Annika
 
 
 
 
Dela gärna
     

En regnig söndag – precis som jag önskat mig. Läs mer »

Min födelsedag.

Lämna en kommentar / Familj, Österlen / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Det har varit min 52 födelsedag och jag är överväldigad. Överväldigad över alla underbara människor i min värld, som på olika vis gratulerat och skickat hälsningar till mig. Fy bubblan vad jag är lyckligt lottad.
Så tack alla ni underbara ♥
 
Nu när Stefan var så sjuk och låg på sjukhuset så hade jag tänkt att min dag skulle smyga sig lite obemärkt förbi det här året. Jag tog bort informationen från facebook så ingen skulle behöva påminnas av den där.
Jag borde vetat bättre. Facebook lurar man inte så lätt. Efterhand som familjen sände grattishälsningar upptäcktes det snabbt att det var min dag och alla underbara hälsningar bara haglade in.
Även om jag inte orkat svara alla personligen så är jag rörd och tacksam.
 
Jag fick en underbar dag.
Min dotter Emmy kom hit med små presenter från familjen.
Nya örhängen fick jag och en egen bok som jag ska fylla i saker om mitt liv, mina tankar och mycket annat.
”-egentligen är den boken en present till oss själva”, sa dottern Amanda, och log lite lurigt.
 
 
Vi gjorde en enkel jordgubbstårta, Emmy och jag.
Den tårtan som egentligen är den godaste i hela världen.
 
Såklart åkte vi in och hälsade på min älskade Stefan den här dagen.
Något lite bättre tyckte jag nog att han var, och det kom att bli den absolut bästa presenten den här födelsedagen. 
Att höra honom förevisa oss om de olika slangarna och medicinska sakerna fick oss flera gånger att bryta ut i skratt.
Jag älskar dig Stefan – härifrån till evigheten ♥
… även om det vore bra om du kladdade lite mindre med ditt snus …
 
 
Min dag avslutades på Franskan i Rörum.
Underbara Creperian, som hade förtjänat ett alldeles eget blogginlägg.
(jag lovar att återkomma med det senare i sommar.)
Där på Franskan har de inte bara den mest utsökta maten och den mysigaste atmosfären. Där har de den absolut bästa personalen också. Så gulliga och söta.
Den här dagen satte de extra guldkant på min dag, genom att generöst bjuda på en härlig efterrätt bara för de hörde att det var min födelsedag. För mig var det så mycket värt just det här året.
Underbara Creperien, jag blev så glad och tacksam.
Vi ses snart igen, var så säkra.
 
 
Så har jag blivit ett helt år äldre på en enda dag, och nog kändes det den här kvällen när jag kröp till kojs.
 
Många hörde av sig, både till mig och för att höra om Stefan. Jag är så tacksam men även lite skamsen, då jag inte hunnit tacka för all omtanke och stöd som jag egentligen velat göra. Jag hoppas ni alla förstår …
Tack för tankar, presenter, telefonsamtal, besök, blommor, sms, meddelande … TACK!
 
LIVET
Jag faller
Jag reser mig
Jag gör misstag
Jag har blivit sårad,
men jag lever
Jag är bara en människa
Jag är inte perfekt
Men jag är tacksam
för genom mina upplevelser
har jag lärt mig att LEVA
varje ögonblick
 
Tack för att ni hälsade på mig här i min blogg i dag.
Jag hoppas ni får en härlig dag, oavsett om ni jobbar eller håller en ledig klämdag så ska ni ha det gott.
 
Kram Annika
 
 
 
 
Dela gärna
     

Min födelsedag. Läs mer »

Årets morsdag och Tångdala Lönnkrog

Lämna en kommentar / Familj, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Gomorron
Oj oj, vad dagarna rusar. Redan är det torsdag, snart helg och idag är vi inne i juni månad. Galet!
Förra helgen var det morsdag, och jag har inte hunnit med att visa bilderna från den där dagen som var lite mer min egen.
Vädret var helt perfekt. Varmt och soligt. Min dotter Amanda och hennes pojkvän Jimmy tittade hit med en solgul, glad solros och en ask choklad. Även Stefan snodde åt sig lite uppmärksamhet då han ju också fyllt år i dagarna.
Lilla Emmygullet hade även hon köpt en underbar rosa blombukett.
Såklart minns jag äldsta dotterns förtjusande blombukett, som hon fixat från Canada … visst minns ni …
 
Älskade ungar, att vara ER mamma är det absolut bästa som finns i hela världen!! Det är den titel jag bär med mest stolthet av alla … hmmm …jag har kanske egentligen inte så många fler titlar när jag tänker efter …. men mamma till systrarna Henriksson, det är det absolut bästa man kan vara här i livet!
 
 

Stefan fick till sin stora förtjusning fler trevliga badleksaker.
Det lär bli en väldigt skojig sommar för maken min!
 
Morsdagen avslutade vi med att köra till Peter Öhman och äta pizza på hans Lönnkrog i Tångdala.
Att sitta där i Peters trädgård och äta hans ljuvliga vedugnsbakade pizzor är inte bara en smakupplevelse, det är så mycket mer.
Tack Peter för Österlens godaste pizzor.
 
Dagens citat:
”Min fru är så himla barnslig!
Varje gång jag sitter i badet
kommer hon in och sänker
mina plastbåtar.”
//kunde varit Stefan ….
 
Njut av dagen. Hitta på något bus. Skratta och lev.
Kram på er.
 
Annika
 
 
 
Dela gärna
     

Årets morsdag och Tångdala Lönnkrog Läs mer »

En blomma till min mamma.

Lämna en kommentar / Familj, Österlen / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hej och gomorron.
 
Först vill jag säga:
Grattis alla underbara mammor, det är Er dag idag.
 
Själv passade jag på att sätta en blomma på min egen mammas grav när jag var i Brösarp på fotvård i veckan.
Kram på dig mamma Ingrid och grattis på morsdag ♥
 
 
Just nu är det så väldigt vackert här på Österlen.
Rapsen står i full blom och man får nypa sig i armen för att inse att det faktiskt är på riktigt.
Små söta gårdar som ligger inbäddade i knallgula fält.
 
När jag och Stefan var i Kivik i ett annat ärende, så passade vi på att stanna och kika efter ifall de stora rhododendron börjat blomma ännu. De vid Esperöds Arboretet. Kanske minns ni att vi var där för en tid sedan ….
Om det kan ni läsa  här.
De är nästan helt utslagna nu, och har ni vägarna förbi Kivik så stanna till och ta en titt.
Mina bilder är tagna mitt på dagen och gör inte verkligheten någon rättvisa.
 
På hemvägen stannade vi till hos min lilla svärmor Karin. Hon satt ute och solade nästippen på sin bänk.
Grattis till dig också svärmor Karin ♥
 
Dagens tänkvärda:
I slutet av dagen kommer
du inte komma ihåg den
vackraste personen du mött,
men du kommer att minnas
den person som fick dig att
känna dig mest sedd och
bekräftad.
 
Idag är det mors dag och jag ska försöka att verkligen se och bekräfta mina nära och kära lite extra mycket idag. Det får bli mitt morsdags-löfte  den här söndagen.
Jag hoppas ni alla får en skön söndag och en fin mors dag.
 
Kram på er.
Annika
 
 
 
Dela gärna
     

En blomma till min mamma. Läs mer »

Rulla till toppen